- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
979-980

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ramsay, 3. James Andrew Broun, 10:e earl och 1:e markis af Dalhousie - Ramsay, 1. Allan (skald) - Ramsay, 2. Allan (målare) - Ramsay, 1. Sir Andrew Crombie - Ramsay, 2. Sir William

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

häfdvunna adoptionsrätt och stödde sig på den äfven förut tillämpade, men på många håll bestridda grundsatsen om brittisk rätt till ett slags danaarf efter utslocknande dynastier, som kompaniet uppsatt på tronen (doctrine of lapse). Den största annektionen af alla, införlifvandet af konungariket Oudh (1856), skedde på order af kompaniets direktion mot hans råd (han hade förordat ännu en varning med frist till konungen af Oudh), men han kvarstannade, ehuru bruten till hälsan, ytterligare ett år öfver tiden för att förbereda genomförandet af denna med den inhemska furstemaktens ohjälpliga oduglighet och tyranni motiverade åtgärd. För Brittiska Indiens materiella utveckling (särskildt inrättandet af järnvägar, telegraf, modernare postväsen) liksom för skolväsendets reformering var hans ämbetstid epokgörande, och en af hans lefnadstecknare, sir A. Arbuthnot, kallar honom "en af de störste styresmän, om ej rent af den störste, som Indien haft". 29 febr. 1856 aflöstes han som generalguvernör af lord Canning. Efter hemkomsten utsattes han, särskildt efter seapoysupprorets utbrott, för oförtjänta angrepp, i det att man på hans något brådstörtade reformverksamhet sökte hvälfva en dryg del af skulden för denna till sina orsaker långt mera djupgående och invecklade kris. Han efterlämnade minnet af en sällsynt redbar pliktmänniska och en energisk och vidsynt statsman med sällspord människokännedom och härskarbegåfning. -- Olika uppfattningar om hans lifsgärning framträdde i arbeten om hans ämbetstid af sir E. Arnold (1862--65), sir Ch. Jackson (1865) och hertigen af Argyll (s. å.). Moderna sammanfattande arbeten om honom äro L. J. Trotter, "Life of the marquess of Dalhousie" (1889), och W. W. Hunter, "The marquess of Dalhousie" (i serien "Rulers of India", 1890). 1--3. V. S-g. Ramsay [rä'msi]. 1. Allan R., skotsk skald, f. 1686, d. 1758, var först perukmakare och sedan 1719 bokhandlare i Edinburgh samt upprättade det första lånbiblioteket i Skottland. R., som hade fått hjälplig skolbildning, intogs 1712 i en litterär klubb af jakobiter och gjorde så bekantskap med den dåtida engelska litteraturen. I halft omedveten motsättning till Popes m. fl:s konventionella herdepoesi skref R. The gentle shep-herd (1725), en frisk, verklighetstrogen pastoraldikt i samtalsform, innehållande präktiga skildringar af skotskt landtlif och skrifven på lågskotsk munart för den på hans bekostnad upprättade skotska teatern. Denna dikt fick insteg i alla skotska bondehem och bildade genom sin lefnadsglada ton en motvikt mot den stränga kyrkliga andans tryck. Liksom R. genom sitt eget skaldskap beredde marken för Robert Burns, röjde han också väg för Thomas Percy genom att utge flera samlingar af äldre skotsk poesi, The tea-table miscellany (1724-32) och The evergreen (1724 och 1727). Själf författade R. dessutom smärre dikter (saml. 1721 och 1728), bland hvilka de i skämtsam ton äro bäst. Hans dikter utgåfvos bl. a. 1877. En bildstod öfver R. restes 1865 i Edinburgh. Se arbete om R. af Smea-ton (1896). 2. Allan R., den föregåendes son, skotsk målare, f. 1713 i Edinburgh, d. 1784, stiftade 16 år gammal S:t Lukasakademien, som snart upphörde, besökte London 1734 och Italien första gången 1736, var från 1739 verksam i Edinburgh och från 1752 i London, där han 1767 blef hof målare hos Georg III, en befattning, som han alls ej passade för. Han var en tillbakadragen och sökande natur utan mycket s j älff örtroende och nådde ej det erkännande hans i hög grad nobla och finkänsliga konst förtjänade. Han är representerad i skotska nationalgalleriet af ett förtjusande porträtt af sin hustru (halffigur), i Irlands nationalgalleri af ett mansporträtt och i Holland House af utsökta dambilder. Hans rykte inför eftervärlden skadades mycket af, att många dåliga målningar falskeli-gen blefvo utgifna som arbeten af hans hand. - Som författare uppträdde han med en distingerad essay, Investigation (1762). 1. (E.B-n.) 2. CJ-gN. Ramsay [rä^si]. 1. Sir Andrew C r o inbi e R., engelsk geolog, f. 1814, d. 1892, blef efter Murchison, 1872-81, chef för Englands geologiska undersökning. I striderna om de äldsta fossil-förande bildningarna, om silursystemets klassifika-tion och om de skotska högländernas geologi ställde han sig obetingadt på Murchisons sida; likaså hade teorien om sjöbäckens uppkomst genom isens erosion, förekomsten af mera än en istid äfvensom "old reds" limniska natur i honom en ifrig försvarare. 2. Sir William R., den föregåendes brorson, engelsk kemist, f. 1852 i Glasgow, filos, doktor i Tubingen 1872, var 1872-80 assistent i kemi i Glasgow, 1880-87 professor i kemi vid Uni-versity college i Bristol och 1887-1902 professor vid university college i London. Han delar med lord Ray-leigh äran af upptäckten af grundämnet argon (1894) samt framställde 1895 helium ur cleveit. Tillsammans med M. Travers upptäckte han 1898-1900 i luften ytterligare 3 nya grundämnen: neon, krypton och xenon. 1903 gjorde R. tillsammans med Soddy medelst spektralanalys den uppseendeväckande upptäckten, att helium bildas af radiumemanation, hvarigenom för första gången ett experimentellt bevis erhållits för möjligheten af ett grundämnes uppkomst ur ett annat. R. har vidare bestämt radiums atomvikt och upptäckt radiumemanationens spektrum samt har tillsammans med Gray bestämt sistnämnda ämnes atomvikt och öfriga egenskaper. - I sin "Geschichte der chemie" (1914) säger Ernst von Meyer om R:s forskningar, att de "höra till de mest glänsande i nutiden, i det de upp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0510.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free