R:s skrifter må nämnas Om krigs- och skatteväsendet i Svealandets lagar (1875) Om pressfoder (1886) och Om ensilage utan silos (1888). 2.

Johan Olof R., den föregåendes broder, ämbetsman, f. d. statsminister, f. 7 nov. 1852 i Stockholm, blef student i Uppsala 1869, aflade där kansliexamen 1872 och hof rättsexamen 1873. Vice häradshöfding 1878, blef han fiskal i Svea hofrätt 1884 och assessor 1887, t. f. revisionssekreterare s. å., konstituerad 1889 och ordinarie 1892. Efter att ha blifvit ledamot i nya lagberedningen 1892 och af lagbyrån 1895 förordnades han till expeditionschef i Justitiedepartementet 1896 och utnämndes 1898 till justitieråd. Konsultativt statsråd vid bildandet af andra Boströmska ministären juli 1892, kallades han vid E. G. Boströms af de unionella förvecklingarna förorsakade afgång 13 april 1905 att öfvertaga statsministerposten. Det mottagande, som från riksdagen och opinionen mötte den af den Ramstedtska ministären till första urtima riksdagen framlagda propositionen ang. unionskrisen, föranledde R:s och hans ministärs afgång 2 aug. s. å., och R. blef några dagar senare åter justitieråd. 1909 utnämndes han till regeringsråd och 1912 till överståthållare i Stockholm. Han är sedan 1907 ordförande i direktionen för Serafimerlasarettet. 3. Reinhold Viktor R., de föregåendes broder, grosshandlare, f. 12 nov. 1854 i Stockholm, student 1872 och 1880 grosshandlare i Stockholm, öfvertog 1885 faderns klädeshandel, som han dref till 1914, då affären upphörde. Han har sedan 1896 varit styrelseledamot i Nordiska kreditbanken samt 1904-06 fullmäktig i Riksgäldskontoret. Inom handelsvärlden har han länge intagit en framträdande ställning, bl. a. som ordförande i manufakturhandelsföreningen i Stockholm 1896-1903 och sedan 1903 i Sveriges allmänna handelsförening. Som handelsföreningens ordförande har han särskildt verkat för att genom systematisk reklam ("den svenska veckan" m. m.) väcka allmänhetens intresse för användningen af varor af svensk tillverkning. R., som är protektionist och utpräglad högerman, var 1894-96 riksdagsman för östermalmskretsen i Andra kammaren. Sedan 1912 är han medlem af centralutskottet och svenska regeringens ombud i Institut international pour 1'étude du probléme des classes moyennes. Genom att 1898 ta initiativ till aktiebolaget "Billiga bostäder" och genom delegarskap i byggnadsaktiebolaget "Manhem" m. fi. har han visat ett verksamt intresse att afhjälpa bristen på arbetarbostäder. 1—3. T—s. Ramström, Klas Olof, skolman, universitetslärare, f. 18 april 1791 på Stjärnsund i Närke, d. 29 juli 1852, blef 1810 student i Uppsala, där han 1818 promoverades till filos. magister. 1819—34 innehade han (i bolag med Palmblad) akademiska boktryckeriet. 1823 utnämndes han till docent i hebreiska och syriska språken och 1831 till e. o. adjunkt i österländska språk. 1827 öppnade R. en skola, Uppsala lyceum, som vann mycket anseende och fortfor till 1839, då han bosatte sig i Stockholm och där praktiskt sökte lösa den då på dagordningen stående undervisningsfrågan i det af honom upprättade Stockholms lyceum, ett läroverk, där de båda bildningslinjerna voro förenade. 1851 öfverlämnade R. Stockholms lyceum åt K. J. Bohman och O. von Feilitzen samt egnade sig uteslutande åt publicistisk verksamhet som medarbetare i "Svenska tidningen". R. behandlade pedagogiska spörsmål äfven teoretiskt och lämnade en framställning Om undervisningsverken i Sverige såväl de äldre, gymnasier och lärdomsskolor, som de nyare, Nya elementarskolan, Uppsala lyceum o.s. v. (1833). Jämte J. A. Moberger deltog R. i öfversättningen af Gesenius’ hebreiska och kaldeiska lexikon (1829--32). Ramström, Oskar Martin, läkare, universitetslärare, f. 10 nov. 1861 i Stockholm, blef student i Uppsala 1880, filos, kandidat på humanistiska linjen 1885 och på den matematisk-naturvetenskapliga 1887, med. licentiat i Uppsala 1901 och med. doktor i Lund 1905, sedan han utgett en afhandling Untersuchungen und studien uber die innervation des peritoneum der vorderen bauch-wand. Han utnämndes 1906 till e. o. professor i anatomi i Uppsala och är sedan 1909 ordinarie professor. Bland R:s skrifter märkas Om de Vater-Pacini’ska kropparnas funktion (1907) och Emanuel Swedenborgs invesligations in natural science and the basis for his statements concerning the functions of the brain (1910). R. T--dt. Ramström, Karl August, civilingenjör, f. 19 dec. 1862 i Hällefors församling, Örebro län, blef student 1881 och aflade afgångsexamen från Tekniska högskolan 1885. Han tog 1886 anställning hos P. A. Norstedt & söner och var chef för dess tekniska afdelning till 1913, då han blef verkställande direktör för det nybildade aktiebolaget Sveriges litografiska tryckerier. R. har varit stadsfullmäktig 1903--13 och led. i eller ordf. i flera kommunala kommittéer och styrelser. Som ordförande i Allmänna svenska boktryckarföreningen 1900--14 har R. haft en mycket kräfvande och viktig uppgift vid de många löneförhandlingarna och andra betydelsefulla afgöranden under dessa år. Sedan 1913 är R. ledamot af sociala rådet. R. har utgifvit A.-b. P. A. Norstedt $. söner 190å, minnesblad. T--s. Ramsundsberget, en klippa i Sjövikshagen under Mora by i Jäders socken af Öster-Rekarna härad, Södermanlands län, invid Sundbyholm, är bekant för sin märkvärdiga ristning (se fig.), som skildrar de hufvudsakliga tilldragelserna i Sigurd Fafnesbanes kämpalif. Dessa bilder förklaras af K. Säve (1868) på följande sätt: Ett djur i ristningens vänstra del är den utterhud, som åsarna Oden, Höner och Loke måste fylla och äfven utantill hölja med guld som bot till Reidmar och hans söner Regin och Fafner för att de dödat uttern, hvilken var Reidmars son Otr; vidare af bildas Regin, som sitter i sin smedja med blåsbälg, hammare, tång och städ och öfver lågan värmer svärdet Gram, hvarmed han vill, att Sigurd Fafnesbane skall hämnas på Fafner, som dödat Reidmar och slagit