1091 Ravenna-Ravignan 1092 kanska staten Ohio, vid Pennsylvaniabanan. 5,310 inv. (1910). 1-2. (J. F. N.) Rave'nna, Marco Dente da, italiensk kop-parstickare, f. omkr. 1490 i Ravenna, d. 1527, var Marcantonio Raimondis lärjunge och en af hans främsta efterföljare. Han gjorde illusoriska efter-bildningar af flera bland lärarens stick samt äfven utmärkta stick efter Rafaels teckningar. Jfr Dela-borde, "Marcantonio Raimondi" (1888). G-g N. Ravensberg [rafens-], fordom grefskap i westfaliska kretsen, nu en del af reg.-omr. Minden i Westfalen, kom 1348, sedan grefvarnas af R. ätt utgått, till Jiilich. Vid uppgörelsen af den jiilich-kleveska arfföljdstvisten 1614 förenades det med Brandenburg. Hufvudstad var B i e l e f e l d. 1801 hade grefskapet en areal af 913 kvkm. och 90,000 inv. Se "Jahresbericht des historischen vereins fur die grafschaft R." (1887 ff.). Ravensberg [raväsbärg], E. Ch. de, pseudonym för Ch. E. Brasseur de Bourbourg. Ravensburg [rafens-], stad i wurttembergska Donaukretsen, vid Schussen, ett tillflöde till Bodensjön, och järnvägen mellan Ulm och Friedrichs-hafen. 15,594 inv. (1910). Gymnasium, högre realskola. Textilindustri samt förfärdigande af verktygsmaskiner, lergods, glas och spelkort. Den har ännu medeltidsutseende, har kvar sin stadsmur och nio pittoreska torn och anlades på 1000-talet af welferna; i deras borg på Veitsburg, som delvis restaurerades 1892, föddes sachsiske hertigen Henrik Lejonet. R. var fri riksstad 1276-1803 och var särskildt betydande på 1400-talet. 1803 -10 tillhörde det Bajern. (J- F. N.) Ravenstein [ra^enstajn], Ernst Georg, tysk geograf och kartograf, f. 30 dec. 1834 i Frankfurt a. M., d. 13 mars 1913, var 1855-75 anställd i engelska krigsministeriets topografisk-statistiska byrå, författade bl. a. Vasco da Garna's first voyage (1898), Systematic allas (1894), Martin Behaim, his U f e and the glob e (1908) och ett stort antal kartor, i synnerhet öfver Afrika, bl. a. det grundläggande kartverket A map of Eastern Equatorial Africa (25 blad, 1:1 mill., 1883). Ravensworth castle [réVvnswoth kä;sl], slott i engelska grefsk. Durham, med stor tafvelsamling. Rawert, Ole Jörgen, dansk ämbetsman, f. 1786, d. 1851, var 1811-16 medlem af Fabrik-direktionen, blef 1823 assessor i kommerskollegiet, var 1831-44 tullinspektör i Köpenhamn och från 1831 ända till sin död fabriksdirektör. I dessa ämbetsställningar fick han ofta tillfälle att samla upplysningar om industriens utveckling i Danmark. 1820 utgaf han en Beretning om industriens til-stand i de danske provinser och skildrade där de danska städernas eländiga tillstånd, som blott kundo afhjälpas, om man skaffade handtverkarna en bättre utbildning. En motsvarande skrift om Handelens tilstand i Danmark (1825) ådrog honom ett officiellt uttalande af konungens misshag. Som en af utgifvarna af "Handels- og industritidende" 1825-44 lämnade han många bidrag till danska industriens historia och samlade till sist sina undersökningar i Kongeriget Danmarks industrielle for-hold f ra de celdste tider indtil begyndeisen af 18å8 (1849), som ännu är en viktig källskrift. E. Ebg. Raverty [revoti], Henry George, militär i den engelsk-indiska armén, f. 1825, d. 1906, hade i midten på 1800-talet (1843-59) under engelsmännens operationer mot afganerna rikt tillfälle att på nära håll studera deras språk och folkpoesi. Hans därom offentliggjorda arbeten, som äro af synnerlig vikt för studiet af afganskan och ligga till grund för de viktigaste nyare vetenskapliga arbetena därom, äro A grammar of Puk'hto, Pus'hto or language of the Afghans (1855; 3:e uppl. 1867), A dictionary of the Pus'hto (1860 ;2:a uppl. 1867), The Gulshan-i-Roh; being selections, prose and poetical, in the Pushto or Afghan language (1860; 2:a uppl. 1867), öfv. häraf: Selections from the poetry of the Afghans (1862; 2:a uppl. 1867). R. skref äfvea Notes ön Afghanistan and Baluchistan (1880-83), hvilket arbete innehåller viktiga bidrag till dessa länders topografi och etnologi samt där boende stammars seder och bruk. K. F. J. Ravesteijn [-ste'jn], namn på flera holländska figurmålare, af hvilka den ende betydande är porträttmålaren Jan Antonisz. van R., f. omkr. 1572 i Haag, d. där 1657, troligen lärjunge till Mierevelt och senare, liksom sin måg Adr. Hanneman och så många andra samtida porträttmålare, påverkad af A. van Dyck, som målat hans efter P. Pontius' gravyr här återgifna porträtt. Han var 1597 bosatt i Delft, men öfverflyttade året därpå till Haag. Karel van Marder uttalar sig redan 1604 mycket berömmande om hans konstnärskap; dock äro bilder af hans hand icke kända med tidigare datum än 1611. I synnerhet i placeringen af de skickligt målade händerna och i det eleganta målningssättet erinrar han,som antydts, ibland om A. van Dyck, men icke i karnationen, som saknar den flamska skolans röda toner. I några af sina flottast målade porträtt af riddersmän och krigare påminner han åter något om Frans Hals, särskildt i fyra stora skytte- och "regenf-grupper i Haags Gemeente-museum. Porträtt af hans hand äro spridda i de flesta europeiska museer. Många, såsom de i Amsterdams Rijksmuseum, äro tämligen fabriksmässigt tillkomna "konterfej", andra äro målade med en kärlek, en fulländad skicklighet och en själfullhet, som göra dem till pärlor af holländskt porträttmåleri. Ett af de allra bästa är den 1632 utförda höftbilden af holländska minister-residenten i Köpenhamn Carl von Cracow, som 1908 af Stockholms Nationalmuseum förvärfvades från Källeryds kyrka i Småland. O. G-g. Rawi [rärvi], Arrianos' Hydraotes, en af Pun-jabs i Indien fem strömmar, upprinner på sydvästra sidan af Himalaya, i vasallstaten Chamba, flyter i sydöstlig riktning förbi Lahore, där den redan är segelbar, samt förenar sig ofvanför Multan med Ghenab. Längd omkr. 720 km. (J. F. N.) Ravignan [ravinja'], Gustave Francois X a vi er de, fransk andlig vältalare, f. 1795 i J. A. van Ravesteijn. Efter målning af A. van Dyck.