- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1137-1138

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Redmond, John Edward - Rednitz - Red Oak - Redogörare - Redon - Redon, Odillon - Redonda - Redondela - Redondillas - Redoul - Redouté, Pierre Joseph

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1137 Rednitz-Redouté 1138 139) och blef efter Parnells död 1891 ledare för den vid valen året därpå ända ned till 9 man decimerade parnellitiska gruppen i underhuset. Samlingen af de inbördes splittrade irländske nationalisterna till ett enhetligt parti 1900 var till god del R:s verk, och han har sedan dess varit det enade partiets ledare. Som sådan har han för insamling af medel för politisk agitation företagit flera resor till Förenta staterna; redan 1883 företog han en dylik färd till Australien. R. förklarade 1900, att hans parti var "be-redt att alliera sig med hvilket engelskt parti som helst, som ville medverka till dess syftemål, skapandet af ett oberoende irländskt parlament". Sådan medverkan fann han i växande grad hos liberalerna, i synnerhet sedan det irländska nationalistpartiet efter parlamentsvalen 1910 kom att utgöra "tungan på vågen" i underhuset och ministären Asquith, för sin tillvaro alltmer blef beroende af irländarnas stöd. R. understödde ifrigt regeringen i dess anlopp mot det vida öfvervägande unionistiskt sinnade öfverhusets konstitutionella maktställning och gaf sitt partis anslutning åt Asquiths home-rule-bill af 1912, hvilken han vid dess andra läsning betecknade som "en slutlig lösning" af Irlands författningsfråga. Enär han vid detta och andra tillfällen syntes uppge de oförsonligaste nationalisternas kraf på Irlands fullständiga skilsmässa från brittiska riket, utsattes han från Sinn-Feingruppen och andra ytterlighetsmän för häftiga angrepp, men bibehöll dock sin auktoritet orubbad hos sina landsmäns öfverväldigande flertal. En mindre grupp "oberoende nationalister" under W. 0'Brien har emellertid sedan 1910 brutit sig ut ur partiet och öfvat skarp kritik mot R:s taktik att pressa fram home-rule genom intim allians med liberalerna. R. anslöt sig våren 1914 till tanken på att möta Ulster-unionisternas befarade resning med en väpnad organisation af Irlands nationalister. När den liberala ministären under kriget i maj 1915 aflöstes af en nationell samlingsministär under Asquiths ledning, tillbjöds en plats i denna åt R., men han ställde sig afvisande. R. är i besittning af glödande irländsk vältalighet och har visat sig vara en mycket skicklig parlamentarisk taktiker. - Hans broder, William Hoey Kearney R., f. 1861, har som nationalistisk deputerad tillhört underhuset sedan 1883 och representerar där (sedan 1892) valkretsen East Clare. Han har ett par gånger kortare tider suttit fängslad för öfverträdelse af politiska undantagslagar för Irland. Äfven John R:s son, William Archer R., f. 1885, advokat sedan 1910, är (sedan 1911) medlem af underhuset. V. S-g. Rednitz, flod i Bajern, uppstår vid Georgens-gmiind af de båda floderna Rezat och förenar sig efter 40 km. vid Fiirth med Pegnitz, hvarefter den får namnet Regnitz (se d. o.). J. F. N. Red Oak [re'd åu^k], stad i nordamerikanska staten lowa. 4,830 inv. (1910). Tillverkning af tegel och andra lervaror. J. F. N. Redogörare, vid flottan, underofficer af ekono-miafdelningen, som ombord på smärre fartyg sköter räkenskaperna m. m. i likhet med fartygsintendenten på större fartyg. Se Fartygsintendent och Förplägnad. II. W-l. Redon [rodå;], arrondissemangshufvudstad i franska dep. Ille-et-Vilaine, vid Yilaine ofvanför dess förening med Oust och vid Brest-Nantes-kanalen. 5,057 inv. (1911; i hela kommunen 6,699). Kyrkan S:t Sauveur (förr tillhörig ett kloster från 800-talet) har ett kor, som bildar ett märkligt prof på 1200-talets arkitektur i Bretagne; ett vackert torn från 1400-talet står isoleradt från kyrkan, sedan en del af dennas skepp förstörts af vådeld 1782. Tillverkning af landtbruksredskap; kvarnar, båtbygge. Redon [röda'], O di Hon, fransk konstnär, f. 1840 i Bordeaux, lärjunge af Géröme vid École des beaux-arts, gjorde sig först bemärkt genom fantasifulla teckningar, utgaf många album med litografier (Dans la rue, 1879, Å Edgar Poe, 1882, La nuit, 1886, m. fi.), ofta nog förtjusande sago-eller drömbilder, ibland utmärkta för djärf fantastik, ofta af raffinerad skönhet. Han uppträdde sedan som målare, till en början med små landskap, därefter med dekorativa kompositioner och med utsökta blomstermålningar i pastell. Han har också målat porträtt (kvinnobilden De slutna ögonen, 1900, Luxembourgmuseet, äfven utförd i litografi) med fulländad elegans i teckningen och behagfull färg. Som tecknare har R. påverkat bl. a. Khnopff, Toorop och Edv. Munch. G-g N. Redonda, en till Antigua hörande ö bland Små Antillerna (Leeward islands), n. v. om Montserrat, 1,3 kvkm. Omkr. 120 inv. ön är en enda brant klippa (182 m.), men har stort värde genom sina lager af fosforit, hvaraf omkr. 7,000 ton årligen exporteras till Förenta staterna. Redondela, stad i spanska prov. Pontevedra (Galicien), vid Ria de Vigo och järnvägen Pontevedra -R.-Vigo. 10,843 inv. (1900). Hafsbad, fiske (speciellt ostronfiske). J. F. N. Redondillas [-di'ljas], sp. (af redondo, rund, fyllig, lat. rotu'ndus], spansk versform, bestående af sex- eller åttastafviga trokaiska versrader, vanligen utrustade med slutrim eller blott assonans, på så sätt, att första och fjärde assonera inbördes, likaså andra och tredje inbördes (omfattningsrim) och förenade till fyraradiga strofer. Ordet redon-dillas tas äfven i bemärkelsen strof (fyrrading) med detta versmått. Redondillas är den spanska vitterhetens äldsta och mest inhemska versmått, hvilket brukades af den folkliga epiken och lyriken samt längre fram af dramat. Redoul [rodo'1], bot. Se C o r i a r i a c e se. Redouté [rodote'], Pierre Joseph, belgisk blomstermålare, af sin samtid kallad "blomstrens Rafael", f. 1759 i Saint-Hubert nära Liége, d. 1840 i Paris, visade tidigt de utomordentligaste anlag för måleriet och blef under en studieresa bekant med holländaren van Huysums blomstertaflor, hvarigenom han kom att rikta sig på naturhistoriska målningar. Redan då han 1780 flyttade till Paris, ådagalade han en exakt återgifning af blommornas detaljer och en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0589.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free