Redslob, Gustav Moritz, tysk teolog och orientalist, f. 1804 i Querfurt, d. 1832 i Hamburg, blef 1830 filos. doktor i Leipzig, 1834 e. o. professor där och 1841 professor i filosofi och biblisk filologi vid akademiska gymnasiet i Hamburg. Bland hans arbeten märkes en mycket använd stereotyp-upplaga af G. L. Flügels koranedition (Coranus arabice, 1837; 2:a uppl. 1881). Hans öfriga skrifter utmärka sig i allmänhet för en stark benägenhet för hvarjehanda kabbalistiska spekulationer. Här må blott nämnas: Tartessus, ein beitrag zur geschichte des phönikischen handels (1849), Apokalypsis, blätter für pneumatisches christenthum und mystische schrifterklärung (I, 1859) och Die kanonischen evangelien als geheime kanonische gesetzgebung (1869). ^{K. V. Z.} Red Star line [red-st<over>a</over>'-lain], belgiskt, 1872 stiftadt rederibolag. Se Ångfartygslinjer. Redt., vid djurnamn förkortning för L. Redtenbacher (se nedan). Redtenbacher, Jakob Ferdinand, österrikisk maskiningenjör, f. 1809, d. 1863, tjänstgjorde 1829--33 vid Polytekniska institutet i Wien som assistent i maskinlära och var 1834--41 professor i matematik och beskrifvande geometri vid högre industriläroverket i Zürich. 1841 erhöll han kallelse till professuren i maskinlära vid polytekniska skolan i Karlsruhe, och från 1857 var han direktör för detta läroverk, hvilket han genom sitt snille och sin praktiska förmåga gaf stort rykte. R. författade bl. a. Theorie und bau der turbinen und ventilatoren (1841; 2:a uppl. 1848), Theorie und bau der wasserräder (1846; 2:a uppl. 1858), Resultate für den maschinenbau (1848; 6:e uppl. 1875), Prinzipien der mechanik und des maschinenbaues (1852 ; 2:a uppl. 1859) och Der maschinenbau (3 bd, 1862--65). Die geistige bedeutung der mechanik (1879) åtföljdes af R:s lefnadsteckning. -- R:s släkting, Ludwig R., f. 1814, d. 1876 som direktör för zoologiska kabinettet i Wien, var entomolog. ^{H. W. W.}* Reducera (af lat. reducere, återföra), återbringa, indraga, minska, afkorta. -- 1. Fys., i ett bestämdt normalmått uttrycka eller till ett bestämdt förhållande hänföra ett uppgifvet eller observeradt mått. Själfva operationen kallas reduktion. Ett observeradt barometerstånd reduceras till 0° C. temperatur (se vidare Medelbarometerstånd), en uppmätt gasvolym reduceras till normaltryck (760 mm.) och normaltemperatur (0° C.) o. s. v. Om reducerad pendellängd se Pendel. 2. Kem., att helt eller delvis borttaga negativa beståndsdelar i en kemisk förening (jfr Oxidation). I äldre tider användes uttrycken reducera och reduktion hufvudsakligen i betydelsen desoxidera, desoxidation, d. v. s. borttagande af syre ur oxider (eller syresalter), hvarigenom man erhåller det ifrågavarande grundämnet i fritt tillstånd eller åtminstone i en lägre oxidationsgrad. Som exempel på reduktionsprocesser af detta slag må anföras följande reaktionsformler: <table c> <td>CuO + H₂ = H₂ O ; CO₂ + C = CO <td>Na₂ SO₄ + 4 C = Na₂ S + 4 CO ; <td>Cr₂ O₃ + 2 Al = 2 Cr + Al₂ O₃. </table> Om reduktion af järnmalm se Järn, sp. 386--387. Som reduktion bör emellertid betecknas äfven borttagande af svafvel ur sulfider, klor ur klorider o. s. v. äfvensom öfverförande af grundämnen från högre till lägre mättningsstadium, t. ex. ferrisalt till ferrosalt, permanganat till manganat. Exempel på dylik reduktion erbjuda följande reaktioner: <table c> <td>Sb₂ S₃ + 3 Fe = 2 Sb + 3 FeS; Ag Cl + H = Ag + H Cl <td>Al Cl₃ + 3 Na = Al + 3 Na Cl; <td>2 Fe Cl₃ + Zn = 2 Fe Cl₂ + Zn Cl₂. </table> I den organiska kemien användes uttrycket reduktion numera ofta om tillförande af väte (hydrering) till omättade föreningar, t. ex. öfverförande af oljesyra i stearinsyra: <table c> <td>C₁₇ H₂₃ . COOH + H₂<td>=<td>C₁₇ H₃₅ . CO OH <td>Oljesyra.<td><td>Stearinsyra. </table> 3. Mat., i allmänhet återföra ett algebraiskt uttryck eller en ekvation till dess enklaste form. Själfva operationen kallas reduktion. Härvid användas i främsta rummet additions- och subtraktionsoperationerna, men ofta äfven de andra algebraiska räkneoperationerna. Så reduceras t. ex. uttrycket x (a -- x) + a(a + x) successivt till ax -- x² + a² + ax och a² + 2ax -- x². -- Att reducera till normalformen är att bringa ett uttryck eller en ekvation under en på förhand bestämd form, hvilken icke alltid är den ur det rena teckenspråkets synpunkt enklaste formen. Så t. ex. reducerar man storheten <rot>--1 till normalformen för komplexa storheter genom att sätta denna storhet lika med cos π/2 + i sin π/2 eller eπ/2i. -- Inom elementararitmetiken förstås med reducera att förvandla en större sort till en mindre eller en mindre sort till en större, naturligtvis så, att ingen förändring i sak uppstår. Så kan t. ex. 200 öre reduceras till 2 kronor och 3 meter till 30 decimeter. Man verkställer reduktionen genom att multiplicera eller dividera med det tal, som anger, huru många enheter af den mindre sorten innehållas i en enhet af den större; detta tal kallas reduktionstal. -- Reducerade språkljud, i ett eller annat afseende ofullständigt bildade språkljud. Se Reduktion, fonet. 1. ^{A. Bi--n.}* 2. ^{K. A. V--g.} 3. (^{I. F.}) Reductio in absurdum (lat., återförande till det orimliga), log., ett indirekt bevis för ett påståendes falskhet genom uppvisande af, att dess antagande skulle leda till en i och för sig orimlig eller falsk slutsats. Formel: om A vore sant, så skulle B vara sant; nu är B falskt; alltså måste A vara falskt. Detta slutsätt är mycket vanligt som vederläggning af ett fälldt påstående. Det är giltigt som vederläggning, men medför mindre vetande än ett direkt bevis för det motsatta påståendets sanning, hvarför det om möjligt bör fullständigas med ett sådant bevis, innan saken kan anses fullt utredd. Felslut äro vid användande af reductio in absurdum mycket vanliga, antingen genom att den påstådda följden ej nödvändigt följer af påståendet i fråga eller också genom att följden i själfva verket icke är i och för sig falsk. Se Bevis 1. ^S--e. Reduit [-du<over>i</over>], fr., befästningsk., ett mindre fästningsverk, beläget inuti ett större, för hvilket det är afsedt att tjäna som slutvärn, t. ex. i bastionssystemet: reträttravelinen, samlingsverken i betäckta vägens ingående vapenplatser, högverken i bastionerna o. s. v. (jfr fig. 4 till art. Fästning). Reduiten, som sålunda skall hindra fienden att sätta sig fast i det större verket och