1159 Reed-Reell enhet 1160 tets stridande åsikter i fråga om låga, tacklade tornfartyg. R. fortsatte äfven sedermera sitt yrke som fartygskonstruktör och uppgjorde ritningarna till flera pansarfartyg för Tyskland, Chile och Brasilien. Han konstruerade dessutom en mängd mindre fartyg och en flotta af stora transportångare för ostindiska regeringens räkning. Han invaldes 1874 som liberal kandidat i underhuset för valkretsen Pembroke och 1880 för Cardiff samt tillhörde parlamentet 1874-95 och 1900-05. 1886 var E. yngre skattkammarlord i Gladstones kabinett. Bland hans utgifna skrifter märkas Shipluilding in iron and steel (1869), Our ironclad ships (1870), Our nåväl coast defences (1871), The stability of ships (1884) och Modern ships of war (1885). C. K. S. Reed [ri'd], Thomas Brackett, nordamerikansk politiker, f. 18 okt. 1839 i Portland (Maine), d. 7 dec. 1902 i Washington, blef 1865 advokat, var 1868-69 led. af staten Maines representanthus och 1870 af dess senat samt 1870 -72 denna stats attorney general. 1877-79 var R., som tillhörde det republikanska partiet, medlem af unionskongressens representanthus, och sin ryktbarhet vann han som dess talman åren 1889 -91 och 1895-99. Han organiserade med fast hand husets utskottsväsen samt genomförde nya och stränga arbetsordningsregler, Reed's rules af 1890, hvilka först häftigt bekämpades af demokraterna (som kallade den mäktige talmannen "tsar E."), men sedermera vunno anslutning af båda partierna. Mot obstruktionsförsök från minoriteten ingrep R. med hänsynslös kraft, t. ex. vid genomförandet af 1890 och 1897 års tulltariffer (Mac Kinley-billen och Dingley-billen). Äfven klandrarna af hans maktlystnad gåfvo oförbehållsamt erkännande åt hans redbara patriotism. Jfr H. B. Fuller, "Speakers of the house" (1909). V. S-g. Reede [röde], Godard van, baron de Ginkel. Se Gin k el. Reedtz [rets], dansk adelssläkt, som inflyttade från Mecklenburg på 1500-talet. 1. Peder R., f. 17 nov. 1614, d. 10 juli 1674, var 1641-46 sekreterare i kansliet samt blef 1653 räntmästare och 1656 riksråd. R. användes vid flera tillfällen i diplomatiska ärenden, såsom vid fredsslutet vid Brömsebro 1645, förbundsförhandlingarna med Polen och Nederländerna 1657 samt freden i Köpenhamn 1660. Vid den därpå följande riksdagen uppträdde han på konung Fredriks sida och utnämndes till lön härför efter enväldets införande till kansler och president i kansliet. Något större inflytande på statens styrelse utöfvade han dock ej, då han under Fredrik III trängdes i skuggan af Gabel och Han-nibal Sehested samt under Kristian V af Griffen-feld. - 2. Holger Kristian R., en ättling af den föregående, f. 14 febr. 1800, d. 6 febr. 1857, blef 1823 juris kandidat och egnade sig tidigt åt historiska studier. 1826 utgaf han på franska en öf- versikt af Danmarks traktater från Knut den stores tid till 1800 och var 1831-42 sekreterare i utrikesdepartementet, där han åter inträdde i april 1848. Han deltog i afslutandet af vapenstillestånden i Malmö 1848 och Berlin 1849 samt freden i Berlin 1850. Därpå blef R. själf utrikesminister och afslu-tade som sådan Warschauprotokollen, hvarigenom tronföljden ordnades till prins Kristians af Gliicks-borg (senare Kristian IX) förmån, men afgick redan i okt. 1851. Han ansågs vara en slug diplomat, men visade stor själf rådighet i sina förhandlingar och var som utpräglad helstatsman likgiltig för tillvaratagandet af Danmarks nationella kraf. 1850-51 var R. landstingsman och 1854-56 af konungen utsedd led. af "rigsraadet" samt blef 1852 gehei-meråd. - R:s änka Asta R., f. 1826, grefvinna Krag-Juel-Vind-Frijs, d. 1890, gifte sig 1858 med N. F. S. Grundtvig. 1-2. E. Ebg. Reedtz-Thott [röts-], Kjeld Thor Tage Otto, friherre, dansk minister, f. 13 mars 1839, ärfde 1862 baroniet Gaunö, var 1877-95 medlem af Praestö amtsråd, tog verksam del i styrelsen af flera stora aktiebolag och visade ifver att upphjälpa bönderna på Gaunö. 1887 blef han föreståndare för Herlufsholm. En lång följd af år var han ordförande i godsegarföreningen, sökte 1873-84 bli invald i folketinget, valdes 1886 till landstingsman och kvarstod som sådan till 1910. 1892 blef han utrikesminister och efter Estrups afgång i aug. 1894 tillika konseljpresident. Men då han sökte åstadkomma större enighet med majoriteten inom folketinget (han förklarade öppet, att han hellre ville afgå än tillgripa företrädarens utväg med en provisorisk finanslag) och därjämte visade benägenhet att tillmötesgå dess kraf på genomgripande skatte-och tullreformer, förlorade han sitt forna partis förtroende och nödgades i maj 1896 lämna sin post. Han slöt sig 1900 till landstingets frikonservativa grupp, som önskade fredligt samarbete med folketingets vänstermajoritet, och deltog de följande åren verksamt i lagstiftningsarbetet. R. var bl. a. medlem af försvarskommissionen 1902-08 och af kyrkoutskottet 1904-07 samt hade viktig andel i särskildt det sistnämndas förhandlingar. 1903 förde han därjämte ordet i utskotten för behandling af de kyrkliga lagförslagen. Yid sin afgång som premiärminister blef han geheimekonferens-råd. E. Ebg. Reefs [ri'fs], eng. Se Australien, sp. 450. Reel [rl'1], eng. (gael. righil), gammal skotsk dans, utförd af två-sex män i jämn takt och hastig rörelse. Den dansas äfven i England, Irland och Danmark. Jfr Rheinländer. A. L.* Ree'11 (fr. réel, af nlat. realis-, se Re al). 1. Verklig, faktisk; väsentlig, försvarlig. - 2. [uttalas oftast rejäl] Grundlig, genomgående; pålitlig, redbar; god (om varor, bemötande o. s. v.). Reella Storheter, mat., kallas de vanliga storheterna till skillnad från de komplexa eller imaginära storheterna. Till de reella storheterna höra således i första rummet talen, både de hela och brutna, rationella och irrationella, samt de negativa storheterna med talvärden. Reell bild, fys. Se Lins, sp. 722. Reell brännpunkt, fys., hos en konvergerande lins. Se Lins, sp. 721. Ree'11 enhet, filos., en enhet, som ej blott såsom