1157 Redutkalé-Reed 1158 reduplikationen, t. ex. i grek. lef-loipa, lat. tutudi, eller presens-reduplikation, t. ex. grek. difdömi (jfr lat. gi-gno], eller aorist-reduplikation, t. ex. grek. ef-pe-phnon. Understundom är andra staf-velsen stympad, någon gång med karaktär af suffix, t. ex. lat. gur-g-es (men gur-gul-io af gur-gur-io). Endast på historisk väg kan man uppvisa, att t. ex. sv. hafva är uppkommet genom ursprunglig redu-plikation (jfr fnhty. bi-bét, sanskr. bif-bhéti, bäfvar) eller att fnisl, sera, sådde (jfr got. sai-sö, sanskr. sasäu), innehåller reduplikation. - En och annan gång torde bildningar, som se ut som redupli-cerade, ha uppstått genom ljudlagsenliga (assimila-toriska) förändringar: det engelska namnet Bob ser ut som redupliceradt, men består i en troligen inom barnspråket skedd assimilation för Rob(ert). Jfr Brugmann, "Grundriss der vergleichenden grammatik der indogermanischen sprachen" (2:a uppl. II, l och 3; 1906 och 1913), och "Kurze vergleichende grammatik" (1904). K. F. J. Redutkalé, en af ryssarna 1821 anlagd starkt befäst stad i rysk-kaukasiska guv. Kutais, vid Svarta hafvet, något n. om Poti. Omkr. 900 inv. Dålig hamn. I Krimkriget intogs R. af engelsmännen 1855. Redutt (fr. redoute, it. ridotto, samlingsställe), befästningsk., äldre benämning på en mindre, på alla sidor sluten befästning, permanent fäste eller fältskans, hvarifrån kunde ges eld i alla riktningar. Formen var oftast kvadratisk. -- Förr begagnades ordet äfven i betydelse af offentlig dansplats, offentlig bal, maskeradbal. O. A. B.* ReduvFidae, zool. Se Rofskinnbaggar. ReduVius, zool. Se Rofskinnbaggar. Red Wing [re'd ωi'ŋ], stad i nordamerikanska staten Minnesota, på högra stranden af Mississippi, 66 km. s. om S:t Paul, och vid flera järnvägslinjer. 9,048 inv. (1910). Lutherskt lärarinneseminarium och luthersk prästbildningsanstalt; i närheten statens lärar- och lärarinneseminarium. Utskeppningsort för hvete. (J. F. N.) Redwitz, Oskar von, friherre, tysk författare, f. 1823 i Bajern, d. 1891, inträdde 1849 på ämbetsmannabanan, men lämnade den snart af håg för litterära och språkliga studier. En samling ultramontant agitatoriska och känslosamma dikter under benämning Ama-ranth (1849, 44:e uppl. 1904; "Walter och Amarant", bearb, af Kiellman-Göranson 1855) väckte stort uppseende och bidrog till hans utnämning till professor i allmän litteraturhistoria vid universitetet i Wien (1851). Emellertid afsade han sig redan 1852 sin professur, för hvilken han egde endast di-lettantiska kunskaper. Sedermera hängaf han sig åt ett produktivt författarskap, som omfattar arbeten både i bunden och obunden form och som småningom kom att förfäkta frisinnade åskådningar, utan att dess halt steg. Till hans verk höra diktsamlingarna GedicUe (1852; 3:e uppl. 1854), Das Hed vom neuen deutschen reich (omkr. 600 sonetter 1871; ll:e uppl. 1876), E in deutsches hausbuch (1883), romanen Herman Stark, deutsches leben (1868; 3:e uppl. 1879) och åtskilliga dramatiska stycken, t. ex. Sieglinde (1853), Thomas Morus (1856), Philippine Welser (1859, upp-fördt med stor framgång i Tyskland) och Der doge von Venedig (1863). J. M-r.» Redväg. 1. Härad i Älfsborgs län, ingår i Kinds och Redvägs domsaga samt i Redvägs och Kinds fögderi och omfattar socknarna Norra Åsarp, Kölaby, Solberga, Smula, Blidsberg, Dalum, Humla, Timmele, Vist, Brunn, Böne, Knatte, Liared, Fifle-red, Hössna, Gullered, Strängsered och länsdel af Kölingared. 62,996 har. 9,705 inv. (1914). - 2. Kontrakt i Skara stift, omfattar de nio pastoraten Böne med Knatte, Liared, Fiflered och Kölingared; Bottnaryd med Mulseryd, Angerdshestra och Bjurbäck; Sandhem med Härja, Utvängstorp och Nykyrka; Habo med Gustaf Adolf; Norra Åsarp med Smula, Kölaby och Solberga; Ulricehamns stad med Timmele, Brunn och Vist; Sten-gårdshult med Norra Unnaryd, öreryd, Norra Hestra och Valdshult; Blidsberg med Dalum och Humla; Hössna med Gullered och Strängsered. 1,868 kvkm. 25,521 inv. (1914). Rée [re], Anton, dansk pianist, f. 1820 i Åar-hus, d. 1886 i Köpenhamn, utbildade sig där samt i Hamburg, Wien och Paris och vann från 1842 i Danmark anseende som sin tids bäste inhemske pianist och pianolärare. Han var en representant för den eleganta och behagfulla pianostilen från stora världen, Kalkbrenner, Field och Chopin. R. komponerade åtskilligt för sitt instrument. Ree [re], Paul, tysk filosof, f. 1849 i Bartels-hagen, d. 1901, var en tid en af Nietzsches närmaste vänner och påverkade sin vän både med afseende på stil och åsikter, så att denne sedan kunde tala om "reealismen", som kännetecknande en period i sin utveckling. Han är påverkad af Darwin och Schopenhauer och har utvecklat en utilitaristisk moral. Skrifter: Der ursprung der moralischen empfindungen (1875), Psychologische beobachtungen (s. å.), Die entstehung des gewis-sens (1885), Die illusion der willensfreiheit (s. å.) och Philosophie (postumt arbete, 1903). S-e. Reed [r^d], sir Edward James, engelsk mariningenjör, f. 1830 i Sheerness, d. 1906 i London, fick sin utbildning vid School of mathematics and nåväl construction i Portsmouth, anställdes vid skeppsvarfvet i Sheerness och öfvertog redaktionen af "Mechanic's magazine" samt blef sekreterare i Institution of nåväl architects vid detta samfunds stiftande 1860. Han utnämndes 1863 till öfverkon-struktör (chief constructor) vid engelska flottan, som vid denna tid befann sig i en viss kritisk period af sin utveckling. Som öfverkonstruktör konstruerade R. ett stort antal pansarfartyg af såväl kase-matt- som tornfartygstyp (se Pansarfartyg) samt införde byggnadssättet med dubbla bottnar, hvarigenom fartygens styrka och säkerhet betydligt ökades. R:s fartyg utmärkte sig i allmänhet för måttlig längd och storlek, god manöverförmåga och jämförelsevis kraftig bestyckning; pansarfartygen hade hel pansargördel. Redan 1870 afgick R. från nämnda befattning på grund af sina mot amiralite-