1163 Rees-Refaimslätten 1164 mades emellertid af samma kris, som i början af 1670-talet störtade brodern Abraham. Gott-landsarrendet blef i stället för en källa till välmåga orsaken till, att det hela gick öfver ända. Då arrendesummorna icke punktligt betalades, uppsades detta arrende 1674 och, då ön 1676 eröfrades af danskarna, gick skeppsvarfvet med allt där sam-ladt dyrbart material förloradt. Det allmänna affärstrasslet i riket invecklade R. i en mängd processer, som slukade ofantliga summor. Följden var, att då R. afled, ställningen var sådan, att hans arfvingar nödgades förklara sig urarfva. Jfr P, Sondén, "Bröderna Momma-Reenstierna" (i "Hist. tidskrift", 1911). l o. 2. P-S. Rees [res], stad i preussiska reg.-omr. Diissel-dorf (Rhenprovinsen), på högra sidan af Rhen, 22 km. nedanför Wesel. 4,142 inv. (1910). Tobaksindustri. (J- F. JX.) Reese, J. H. Se Rhezelius. Reeve [ri'v], Henry, engelsk publicist, f. 9 sept. 1813, d. 21 okt. 1895, vann i sin ungdom under resor i Tyskland, Frankrike och Italien vidsträckta litterära förbindelser (bl. a. med Schel-ling, Bunsen, Victor Hugo, Lamartine, Thiers, Guizot och Tocqueville) och var 1840-55 en bland Times' förnämsta politiska medarbetare. Från 1855 till sin död var R. utgifvare af den ansedda och inflytelserika liberala kvartalstidskriften "Edinburgh review". Han anlitades ofta vid förtroliga förhandlingar mellan engelska och franska regeringarna samt underhöll liflig vänskapsförbindelse med orleanisternas ledare, särskildt med hertigen af Aumale. R. samlade 1872 i Royal and republican France en del af sina tidskriftsartiklar om samtida fransmän. Han öfversatte Tocquevilles förnämsta arbeten till engelska och utgaf (1875-87) sin vän Ch. Grevilles "Memoirs". Jfr J. K. Laughton, "Memoirs and letters of Henry R." (2 bd, 1898). v.s-g. Reeves [ri'vs], John S i ms, engelsk tenor-sångare, f. 26 sept. 1818 (ej 1822) i Woolwich, d. 25 okt. 1900 i Worthing, son till en militärmusiker, tjänstgjorde fjortonårig som organist och hade då äfven lärt sig traktera blås- och stråkinstrument. Han utbildade sin sångröst, debuterade på scenen 1839 i Newcastle och var 1841-43 anställd vid Drury-lane-teatern, studerade 1843 -47 sång för Bordogni i Paris och Mazzucato i Milano samt utförde italienska operaroller, från 1848 i London, där han 1849 fästes vid Covent-gar-den-teatern. Från denna tid var han erkänd som Englands främste tenor, och vid alla stora oratoriekonserter i riket, framför allt Händel-festkonser-terna, utöfvade hans klingande röst och utmärkta deklamation en stark dragningskraft. 1891 gaf han sin af skedskonsert. Själfbiografi 1888. E. F-t. Réexpédier [-ie], fr., postv., eftersända (se d. o.). Reexpo^rt (se Export), utförsel af varor, som förut införts från utrikes ort och därefter vanligen undergått förädling inom landet. För reexporte-rade varor plägar man åtnjuta förmånen af tullbeloppets restitution. Ref, geogr., sammanhängande grupp af klippor eller smärre sandbankar eller från land utskjutande grund, belägna under vattenytan, men så nära denna att under sjögång bränningar uppkomma eller fartyg där kunna stranda. Alltefter refvets beståndsdelar kallas det k l i p p-, s t e n-, korall-eller sand-ref m. m. R. N.* Ref, f sk., dels ett slags fiskredskap i sin helhet, dels en del af ett fiskredskap (m et ref). Som särskildt redskap (långrefven och backan) utgöres ref ven af en mer eller mindre grof lina, längs hvilken på vissa afstånd äro fastgjorda tafsar eller känsor med vidfästa krokar. På hand-snöre och d ö r j äro en eller två krokar med tafsar eller tömmar fästa i nedre ändan af linan. Långref är vanliga benämningen på ref, som användes i insjöar. De vid hafsfisket på vår västkust brukliga vanligtvis större refvarna kallas backor. För öfrigt äro benämningarna hämtade från de fiskarter, för hvilka redskapet är afsedt, t. ex. å l r e f-var eller ålbackor, l ax ref var, torsk-refvar, koljebackor. Storbackor kallas de större backor, som användas vid bankfisket i Nordsjön och vid Shetlandsöarna. Fiskare på västkusten använda vanligen den från antalet krokar hämtade benämningen "ett hundre backor". Därmed menades ursprungligen helt visst alltid en backa med 100 krokar, såsom fallet ännu är i norra Bohuslän. Sedermera har uttrycket bibehållits, äfven då backan förändrats och krokarnas antal minskats. Så betyder uttrycket i mellersta Bohuslän vanligen en backa med 80 krokar, om det är en koljebacka, eller blott 50 krokar, om det är en storbacka Antalet backor anges enligt denna benämning i så och så många "hundre". Långrefven eller backan utlägges antingen på eller nära bottnen eller hålles, såsom fallet är med de i södra Östersjön brukliga laxrefvarna (äfven kallade laxlinor), flytande i vattenytan medelst korkflöten, som äro fästa öfver tafsarna vid ref ven. Dessa ref-var äro fästa blott i ena ändan genom ett till bottnen gående snöre, som är förankradt med ett stensänke, medan refven för öfrigt är lös och kan svänga efter strömmen. På storbackan är hvarje känsa försedd med ett flöte, så att kroken med agnet ej skall beröra bottnen. - Refven på ett metred-skap utgör den del af redskapet, som i ena ändan uppbär en eller två krokar och hvars andra ända är fäst vid metspöet eller vid fisket hålles i handen. Metrefvar förfärdigas af garn, tagel eller silke. Synnerligast hos de sportfiskeälskande engelsmännen har man hunnit mycket långt i konsten att göra metrefvar, särskildt sådana, som äro afsedda för laxfiske, hvilka förena lätthet och finhet med betydlig styrka. K. A. A-n. Ref (B u k re f), med., gammalt namn för kolik. Ref, äldre (1855 infördt) mått, = 10 stänger = 100 fot = 29,7 meter. Om kvadratref se K v a-dratmått. Ref, sjöv., del af ett segel, hvilken vanligen begränsas af seglets kanter (lik) och en tvärsöfver seglet anbragt förstärkning, refbandet, som vid seglets stående lik (främre och aktre lik) ansluter sig till en i liket insplitsad r e f l ö d r a. Se vidare Refva segel. H. W-1. Refaéer. Se R e f a i t e r. Refaimslätten var en fruktbar slätt s. v. om Jerusalem och utgjorde bl. a. skådeplats för Davids krig med filistéerna. Det i 2 Sam. 5: 20 och Es. 28: 21 omtalade Baal-Perasim, där David slog dessa fiender, har legat i dess närhet. E- s~e.