1165 Refaiter-Referendarie 1166 Refaiter, R e f a é e r, gemensam benämning på en stam af Palestinas och de östjordanska trakternas urbefolkning. De skildras som jättelika till växten, hvarför namnet såväl i Septuaginta som af Luther och i svenska bibelöversättningar flerstädes återges med ord, som beteckna resår 1. jättar. Med tiden undanträngdes de af eller uppgingo i Palestinas följande befolkning, kanaaniterna, så att de redan på Moses och Josuas tid nämnas som stadda i utdöende, och på Davids tid återstodo endast få rester af dem bland filistéerna. (E. S-e.) Refa7ktier. Se Differentialtariffer. Refband, sjöv. Se Ref, sjöv. Ref ben, Costa, anat., hos människan i regel 12 par smala, platta, långa knotor (b å fig.), fästa vid de tolf bröstkotornas kroppar, dels på dem, dels mot broskskifvorna mellan dem. Med dem och med bröstbenet (a) bilda de bröstkorgen (se fig.). De Brösttorg, sedd framifrån, a bröstben, b refben, c ref-bensbrosk, d kotpelare. (Jfr fig. 15 i art. Människan.) 7 öfversta gå med sin främre broskiga ända (ref-bensbrosket; c å fig.) till bröstbenet, och 2:a-7:e leda mot detta; de 3 därpå följande (8:e-10:e) lägga sig med sina främre broskspetsar det undre mot det of vanliggande; de 2 nedersta (11 :e och 12:e) löpa utan sådant stöd framtill ut i bukväggen. De äro af olika längd, så att från det öfversta (l:a), som är det kortaste, längden nedåt tilltar t. o. m. det åttonde, hvarefter de följande åter aftaga i längd nedåt. Alla äro bag-krökta, med konkaviteten inåt brösthålan. Deras sidor vetta ut- och inåt, kanterna mot angränsande refben, men skilda från dem af smala, långsträckta mellanrum, bredare framåt. På detta sätt bilda refbenen kring brösthålan ett särdeles elastiskt pansar af smala, snedgående skenor, hvil- ket man också liknat vid en "korg". Dessa skenor äro så fästa vid kotorna att, då de lyftas, såsom vid inandning, deras främre ändar aflägsnas från sagittalplanet och i någon mån från hvarandra. Därigenom vidgas och förlänges brösthålan, till följd hvaraf mera luft inströmmar i lungorna och vidgar dem. Detta är äfven, fast i mindre grad, fallet, då ryggraden helt enkelt upprätas. - Ref benens antal är i regel, som nämnts, 12, men kan dock växla. Någon gång händer, att ett eller annat ensidigt eller parigt refben uppträder på hals-kotorna (halsrefben), vida mera sällan på första ländkotan (bukrefben). Båda förhållandena äro djur-äta vismer: det förra påminner om krokodiler och fåglar, det senare om amfibier. Ytterst sällan felslår ett nedre refben eller ett par; likaså uppträder ett 13 :e äkta refben med tillhörande bröstkota. Som ett kuriosum må i samband härmed nämnas, att den danske anatomen Bartholin, med anledning af den ena berättelsen i Genesis (II, 21 och 22) om kvinnans uppkomst, förklarar det "högst sannolikt, att Adam på ena sidan haft tretton refben". G. v. D.* Ref bensbrott, med.., uppstå antingen genom direkt, lokalt våld mot bröstkorgen, hvarigenom ref-benet pressas så kraftigt inåt, att det brister, eller också därigenom, att bröstkorgen hoptryckes .- oftast framifrån bakåt, men äfven från sida till sida -, hvarvid refbenet bändes utåt och brister på platsen för den största böjningen, d. v. s. ungefär vinkelrätt mot den riktning, i hvilken hoppressningen verkar. De mellersta och nedre refbenen äro mest utsatta. Ofta brytas flera refben på en gång, stundom ett refben på ett par ställen. Ref bensbrotten äro antingen enkla, då de ge ganska lindriga och snart öfvergående symtom, eller komplicerade, med sår i huden eller skador på lungsäck, lunga, lefver, mjälte e. d. och kunna då såväl ge upphof till direkt sönderslitning a! kärl och väfnader som också föranleda inflammatoriska förändringar af allvarsam natur. Tecken till refbensbrott äro ömhet och smärta på brottstället, stegrade genom andningsrörelse, hosta eller klämning, benändarnas hörbara (kännbara) skrap-ning mot hvarandra - krepitation - och stundom förändring, infallande eller snedhet af bröstkorgens form. Behandlingen består i stadig inlindning af bröstkorgen samt smärtstillande medel (morfin eller opium). Komplikationerna kunna i sällsynta fall kräfva operativa åtgärder och föranleda långvarig sjukdom. Annars brukar läkning inträda efter 2-4 veckor. J- A. Refbensspjäll, kokk., refben af svin med sitt vid-sittande kött. Tillredes, knäckt, medelst stekning. Refbrok, sjöv. Se Refva segel. Refektörium (it. refettorio, af lat. refifcere, vederkvicka), matsalen i ett kloster. Refektoriet behandlas ofta som ett praktrum och inrymmer jämte matborden och sittmöblerna i regel en kateder, vigvattenskärl och stundom äfven ett altare. Referat. Se Referera. Referendarie (af lat. re}erefndum, det som bör föredragas) var i Sverige i äldre tider benämning på en och annan kanslitjänsteman (jfr K an s l i, sp. 808), t. ex. i Kammarkollegium och Riksbanken. I Tyskland betecknar referendarie (ty. referendar)