1211 Regeringsrätten 1212 för vissa dylika mål, vid sidan om den för de egentliga rättegångsmålen afsedda Högsta domstolen, erhålla en administrativ högsta domstol, för hvilken tidigt föreslogs benämningen regeringsrätt. Ett förslag härom antogs som hvilande vid riksdagen 1853-54, men afslogs följande riksdag i tre stånd. Först vid 1909 års riksdag fick denna fråga sin slutliga lösning, då förslag antogs om inrättande af en Konungens regeringsrätt, åt hvilken bl. a. jämlikt R. F. § 17 skulle, i den omfattning som bestämdes i särskild lag, uppdragas konungens rätt att prof va och afgöra besvär, hvilka jämlikt författningarna finge hos konungen fullföljas i statsdepartementen. De grundläggande stadgandena angående Regeringsrätten ha intagits i R. F.; de kompletteras genom lagen 26 maj 1909, som innehåller närmare bestämmelser om Regeringsrättens sammansättning, kompetens och tjänstgöring. Angående behandlingen inom stats-departementen af de ärenden, som tillhöra Regeringsrätten, utfärdades särskild stadga 5 juni s. å. Regeringsrätten, som 26 maj 1909 trädde i verksamhet, utgöres af 7 utaf konungen utnämnda r e-geringsråd, af hvilka en tjänstgör i Lagrådet. Regeringsråden skola samtliga ha förvaltat civil beställning samt däruti ådagalagt insikt, erfarenhet och redlighet. Minst 5 skola ha fullgjort, hvad författningarna föreskrifna dem, som uti domarämbeten må nyttjas. Regeringsråden få ej tillika inneha eller utöfva annat ämbete (R. F. § 34), och må med regeringsrådsämbete ej heller förenas uppdrag som ordförande eller ledamot i styrelse för bolag, verk, förening eller inrättning, som drifver bank- eller försäkringsrörelse eller hvars verksamhet eljest har hufvudsakligen ekonomiskt syfte, eller befattning som tjänsteman i bolag, verk, förening eller inrättning, som ofvan sagts. Vikarie för regeringsråd kan ej utses. Regeringsrätten arbetar endast på en afdelning, och dess ledamöter ega sig emellan fördela tjänstgöringsskyldigheten. Mål kunna prof vas och afgöras af 5 ledamöter, så ock af 4, där 3 af dem äro om slutet ense (R. F. § 22). Särskildt förfarande är ej föreskrifvet, där vid öfverläggning till beslut pluralitetens mening afviker från rättsgrundsats eller lagtolkning, som senast varit af Regeringsrätten antagen. Dess sammanträden, som ej äro offentliga, fortgå minst 40 veckor om året. Äfven under mellantiden kan dock sammanträde förekomma, om mål angående riksdagsmannaval eller annat ärende fordrar så skyndsamt afgörande, att den tid, då sammanträdena åter börja, ej anses kunna afvaktas. - Då fråga väcktes om inrättande af en administrativ högsta domstol, var hufvud-tanken den, att i administrativa besvärsmål frågor om rättstillämpning borde anförtros åt denna rätt, medan frågor om blott lämpligheten eller ändamålsenligheten af beslut eller åtgärd skulle afgöras af regeringen. För detta ändamål föreslogs i det betänkande, som 1907 af Hj. Hammarskjöld af gafs om inrättande af en sådan domstol eller regeringsrätt, att hvarje administrativt besvärsmål, utan undantag, skulle hänvisas till Regeringsrätten. Denna skulle emellertid endast pröfva detsamma ur rättsliga synpunkter. Förekomme däri fråga, hvars afgörande berodde på bedömande af besluts lämplighet eller ändamålsenlighet, skulle Regerings- rätten öfverlämna dylik fråga till föredragning i statsrådet. Detta förslag, enligt hvilket Regeringsrätten, med ledning af vissa angifna hufvudgrund-satser, skulle ha att afgöra sin egen kompetens, vann ej gillande, utan gällande lagstiftning utgår från den s. k. enumerationsmetoden, så tillämpad, att de besvärsmål, som skola tillhöra Regeringsrättens upptagande och afgörande, särskildt uppräknas. Alla öfriga besvärsmål pröfvas af konungen i statsrådet. De mål, som efter den i 1909 års lag gjorda uppräkningen hänvisades till Regeringsrätten, kunna sammanföras under följande hufvudgrupper: 1) mål om riksdagsmannaval och vissa andra medborgerliga val; 2) mål om menighets beslut, om allmän byggnad, som af menighet skall byggas och underhållas, samt om fattigvården; 3) mål om sammankallande af menighet eller dess representation; 4) mål om aflöningsförmåner (hvartill hänföras jämväl rese- och tiaktamentsersättning och pension), om annan enligt gällande författningar af statsmedel utgående ersättning samt om statsbidrag, som vissa myndigheter enligt gällande författningar må bevilja eller skola på rekvisition utbetala; 5) mål om tullbehandling samt beskattnings- och räkenskapsmål ; 6) mål om grundskatter och därmed jämförliga utskylder; 7) jordeboksmål; 8) mål om vissa allmänna besvär, bl. a. väg- och flottnings-mål; 9) mål om vissa rättigheter (åborätt, optionsrätt etc.) till jord, som ej tillhör enskild; 10) mål om skatteköp och skatteomföring; 11) mål om af-söndring och afgäld från sådan, huruvida fastighet är af beskaffenhet, att den må förvärf vas af bolag eller förening, och om tillstånd till egostyckning; 12) afvittringsmål; 13) mål om förordnande till viss förrättning; 14) registrerings- och därmed jämförliga mål (patent, varumärken etc.); 15) mål om vissa personliga förhållanden (antagande af släktnamn, kyrkoskrifning etc.); 16) mål om tillstånd, förbud och förelägganden i hälsovårds- och byggnadsfrågor; 17) mål om kyrkotukt, om uppfostran af vanartade etc. barn, om disciplinär bestraffning, bötesansvar och viten, om häktads vård1 och behandling samt om verkställande af straff; 18) handräckningsmål. I en del af dessa mål hade förut besvär fullföljts hos Högsta domstolen. Tydligt är, att vid tillämpning på ofvan angifvet sätt af enumerationsmetoden den hufvudtanke, som legat till grund vid inrättande af en administrativ högsta domstol, icke helt kunnat genomföras. I de besvärsmål, som upptagas i statsrådet, prof var K. M:t vissa frågor af rättslig natur, t. ex. om målets behöriga fullföljd, medan å andra sidan till Regeringsrätten ha öfverlämnats åtskilliga mål, i hvilka den administrativa myndigheten har en mera obunden, diskretionär befogenhet, särskildt i vissa väg-mål. Äfven om en sådan uppräkning från början varit tillfredsställande, måste den naturligtvis snart med lagstiftningens fortgång bli ofullständig, och det har äfven visat sig erforderligt att i flera punkter ändra eller fullständiga densamma. Så ha bl. a. tillagts: mål om delning i vissa fall af kommun eller valkrets i valdistrikt, om allmän pensionsförsäkring, om införsel till riket af varor med oriktig ursprungsbeteckning, om bredden af hjul-ringar å arbetsåkdon, om undantag från tillämpningen af de med afseende på arrende af viss jor(J