Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Regeringskommissionen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anska kusten med berget Etna, och klimatet
är så mildt, att dadelpalmens frukter stundom
mogna. R. hade en ståtlig, modern katedral, som
förstördes 1908, lyceum-gymnasium, realskolor,
konstslöjdskola, arkeologiskt museum. Viktigaste
näringsgrenarna äro tillverkning af essenser och
välluktande vatten, sidenvaror samt vantar, mössor
o. d. af byssus, hvilka jämte olivolja, sydfrukter
och vin exporteras. R. är forntidens Rhegion
(Rhegium). Den gamla staden förstördes nästan
fullständigt genom det stora jordskalfvet 1783,
och den nya hade därför ett modernt utseende med
breda reguljära gator, då den genom jordbäfningen i
dec. 1908 blef ånyo nästan fullständigt förstörd,
hvarvid de omkomnes antal steg till omkr. 20,000.
1–4. (J. F. N.)
Reggio [re’ddjå], hertig af. Se Oudinot.
Reggio-Emiliarasen [re’ddjå-; it. Razza regiana],
husdjurssk., ett rödbrunt eller hvitfärgadt
nötkreatursslag i norra Italien. Korna väga omkr. 500 kg.
och oxarna, som äro utmärkta dragare, omkr. 700 kg.
Af rasens mjölk beredes den mycket berömda
ostsorten "Cacio di grana".
H. F.
Regi [-ʃi], fr. régie, eg. förvaltning,
sammanfattningen af de göromål, som åligga en
regissör (se vidare d. o.) vid en teater. Se
Becq de Fouquières, "L’art de la mise en scène" (1884),
Lindau, "Vorspiele auf dem theater" (1895), och
Hagemann, "Régie" (2:a uppl. 1904).
Régie des droits réunis [reʃi dä drωa’ reyni], fr. Se Droit, sp. 871.
Regierungsbezirk [-giroŋs-], ty. Se Regeringsområde.
Regillo [-dji’llå]. Se Pordenone 1.
Regillus, en forntida liten sjö i Latium, ö. om Rom,
nedanför Tusculum. Som sjöns plats har uppgetts en nu
uttorkad kratersjö, numera kallad Pantano secco. Vid
R. stod enligt fornsägnerna, 496 f. Kr., eller något
annat närliggande år, en drabbning mellan romarna och
latinerna, hvilka senare under anförande af Octavius
Mamilius från Tusculum sökte på tronen återuppsätta
dennes svärfader, den fördrifne romerske konungen
Tarquinius. Berättelsen om slaget är sammanväfd
med myt och saga, hvilket framgår bl. a. af den
gängse sägen, att två himmelska ynglingar på hvita
hästar – dioskurerna – skulle ha kämpat i romarnas
led och sedan i Rom förkunnat slagets utgång.
R. Tdh.*
Regim [-ʃim], fr. régime, lat. regimen, styrelse,
förvaltning, styrelsesätt, regeringssätt; gramm.,
ett ords ställning som styrdt af ett annat ord;
med., föreskrift med afseende på diet, lefnadssätt,
medikament m. m. Jfr Ancien régime.
Regimen ecclesiasticum, lat., kyrkoregemente (se d. o.).
Régiment de la calotte [reʃimã’ də la kalå’tt], fr. Se Kalottister.
Regin (isl. Reginn), nord. myt. Se Fafner,
Göksstenen, Ramsundsberget och Reidmar.
Regina, lat., drottning.
Regina, astron., en af småplaneterna.
Regina [ridʃai’nə], hufvudstad i nordamerikanska
prov. Saskatchewan (Canada); före 1905 hufvudstad i
territoriet Assiniboia, ligger under 50° 27’ n. br.,
v. om sjön Winnipeg vid kanadiska
pacifikbanan och hade 1911 30,213 inv. (1901 endast
2,645) och beräknas nu (1915) ha omkr. 50,000 inv.
J. F. N.
Reginhild, astron., en af småplaneterna.
Reginleif, nord. myt., en af de i Eddan omnämnda valkyrjorna.
Regino, tysk krönikeskrifvare, d. i Trier 915,
892–899 abbot i Prüms kloster, författade en
krönika (omfattande tiden från Kristi födelse
till 906), "ett af de tidigaste försöken att
sammanfatta världshistorien i en tämligen utförlig
framställning" (Wattenbach). Krönikan har af Pertz
utgetts i "Monumenta Germaniæ" (I, 1826). Om dess
fortsättning se Adalbert. R. har också skrifvit
arbeten af kyrkorättsligt och musikaliskt innehåll.
(N. H–tz.)
Regio, lat., anat., område. För att möjliggöra en
allmän och mera öfversiktlig lägebestämning af djur-
och människokroppens skilda delar, har man indelat
denna senare i vissa områden, som ansluta sig till
de naturliga kroppsdelarna (hufvud, hals, bröst,
buk, bäcken och extremiteter) och som därjämte
uppdela dessa genom mera konstgjorda ideella
gränser. De på sistnämnda sätt från hvarandra
skilda kroppspartierna pläga betecknas med namnet
regio (t. ex. regio sternalis, bröstbenstrakten,
regio mammalis, bröstkörteltrakten, regio
axillaris, axelhålstrakten o. s. v.). Jfr Region.
E. Hgn.
Regiomontanus, Johannes, tysk matematiker och
astronom, f. 6 juni 1436 i eller invid Königsberg
i Franken (nu i hertigdömet Sachsen-Koburg) och
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
