- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1309-1310

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rekryt - Rekrytera - Rekryteringsmöte - Rekrytmöte - Rekryt- och remontmöte - Rekshodet - Rekstad, John Bernhard - Reksteren - Rektaklausul - Rektangel - Rektapapper - Rektascension - Rektaväxel - Rekificera l. Rektifiera - Rektifiera - Rektifikation - Rektilinear - Rektion - Rektocele - Rektor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1309 Rekrytera-Rektor 1310 allmänhet bl. a. en längd af l,57-l,eo m., en ålder af 18-23 år samt god frejd och kroppsstyrka, c.o. N. Rekrytera, värfva manskap; göra fulltalig. Se Rekryt. Rekryteringsmöte. Se Rekryt. Rekrytmöte. Se Rekryt. Rekryt- och remontmöte. Se Exercisskva-d r o n och Rekryt. Rekshodet, ett 1,519 m. högt fjäll på Hardanger-vidda, strax v. om Gjeitebuvatn i Bratsberg amts nordligaste del, nära gränsen af Buskerud amt, Norge. K. V. H. Rekstad, John Bernhard, norsk geolog, f. 2 okt. 1852 i Trondenes, Tromsö amt, tog lärarexamen 1887, var adjunkt vid Bergens katedralskola 1896-1900 och har sedan 1900 varit förste geolog vid statens undersökning i Kristiania. 1904 blef han led. af Kristiania videnskapsselskap. R. har i synnerhet egnat sig åt studiet af Norges gla-ciärer och istidsaflagringar och utgett flera geologiska afhandlingar. K- v- H- Reksteren, en ö i Tysnes' härad, S. Bergenhus amt, Norge. 33,66 kvkm. 726 inv. (1910). ön är fjällrik och mycket glest bebyggd. K. V. H. Re'ktaklausul, jur. Se Rektaväxel. Rektangel (af lat. re'ctus, rät, och a'ngulus, vinkel), mat., fyrsidig figur (parallellogram), hvars motstående sidor äro parallella och alla vinklar räta. Rektangeln är fullt bestämd till storleken, om längderna af två närliggande sidor äro gifna. Äro dessa längder respektive a och 6 längdenheter, så är rektangelns yta ab ytenheter. En rektangels yta är också lika med kvadraten på medelpropor-tionalen mellan två dess närliggande sidor. - Rektangulär, egande formen af en rektangel. Re'ktapapper (af lat. recta, underförstådt via, raka vägen, rätt fram), jur., skuldebref, som är utställdt att betalas allenast till viss namngifven person och allenast mot papperets uppvisande. Uttrycket rektapapper begagnas någon gång också om andra värdepapper, då de äro ställda till viss man och afsedda att icke öfverlåtas till annan. C. G. Bj. Rektascensiön. Se Astronomiska koordinat e r. Re;ktaväxel, jur., växel, i hvars text genom orden "icke till order" eller liknande uttryck (rektaklausul) angetts, att den icke får växelrätts-ligt öfverlåtas (endosseras). Rektaklausulen kan också vara införd i endossementet, i hvilket fall detta benämnes rektaendossement. Se E n d o s s e-ment och Växel. Jfr Rektapapper. C. G. Bj. Rektificera 1. Rektifiera (af lat. re'ctus, rät, och fa'cere, göra), eg. göra rät. 1. Kem., omdestillera, eller underkasta en redan destillerad vätska ny destillation, för att befria den från flyktigare eller mindre flyktiga inblandningar. Själfva tillvägagåendet benämnes rektifikation. De apparater, som man använder för att i en enda operation destillera och omdestillera en vätska, benämnas rektifikatorer 1. deflegmato-rer (se Brännvinsbränning, sp. 432-433 samt Destilleringsapparat). En enkel, men kraftigt verkande deflegmator utgöres af ett långt, tämligen vidt (omkr. 10 mm.), spiralböjdt rör, genom hvilket ångan från destillationskärlet får passera nedifrån uppåt, innan den inledes i kyla- ren. - 2. Mat., bestämma en kroklinjes längd. Är kroklinjens ekvation gifven, sker den exakta rektifikationen vanligen genom integration; i speciella fall användas andra förfaringssätt eller approximationsmetoder. - Af naturliga skäl var cirkeln den kroklinje, hvars rektifikation först försöktes. Då emellertid lösningen af detta problem, i sak sammanfallande med "quadratura circuli" (se Cirkelns kvadratur), misslyckades, utbildades småningom den åsikten, att en kroklinje icke kunde exakt rektificeras. Denna åsikt vederlades först genom Neils rektifikation af den semi-kubiska parabeln. Genom den högre analysens utbildning visade det sig, att skillnaden mellan kurvor, som kunna rektificeras, och kurvor, som icke kunna det, är blott relativ och beroende på, hvilka funktioner man tar till hjälp. Använder man endast algebraiska funktioner, kan endast ett mindre antal kroklinjer exakt rektificeras. Med tillhjälp af cir-kulära funktioner kunna rektifikation af cirkeln och medelst elliptiska funktioner rektifikation af ellipsen utföras. 1. P. T. C.* 2. (I. F.) Rektifiera. Se Rektificera. Rektifikation. Se Destillation och Rektificera. Rektilineär, fot. Se F o t o g r a f i, sp. 994. Rektiön (lat. re'ctio, styrelse), ett ords kraft att i satsföljden styra ett annat; en styrd satsdels förhållande till den styrande satsdelen. Se Böjning, sp. 890. Rektocele (af lat. re'dum, ändtarm, och grek. kele, bråck), med., f ramfall af ändtarmen. Re'ktor (lat. rerctor, styresman) var under medeltiden benämningen på universitetens af dem själfva valda styresmän; längre fram användes ordet som benämning på den bland lärarna vid en flerklassig läroanstalt, som tillika var föreståndare för anstalten. I Sverige användes ordet fortfarande i båda betydelserna. I medeltidens kyrkliga språk användes ordet rector som benämning på föreståndaren för en stiftelse eller en församling; i denna senare betydelse användes ordet ännu bl. a. i England. Titeln rektor tillkommer föreståndarna för universiteten och de flesta högskolorna, de allmänna läroverken, statens högre lärarinneseminarium, folkskoleseminarierna, de tekniska elementarskolorna, tekniska skolorna i Stockholm och i Eskilstuna, läroanstalterna för blinda, skeppsgosseskolan, landt-bruksinstituten, handelsgymnasierna och de kommunala mellanskolorna. Föreståndarna för krigsskolorna kallas chefer samt för konsthögskolan och musikkonservatorium direktörer, vid gymnastiska centralinstitutet har föreståndaren titeln professor och vid veterinärinrättningen i Skara titeln lektor. Vid universiteten har rektor vid sin sida en ställföreträdare, kallad prorektor vid universiteten i Uppsala och Lund samt dekanus vid Karolinska institutet. Rektorstjänsterna tillsättas vanligen genom förordnande på viss tid; den myndighet, som utfärdar rektorsförordnande, är, hvad statsanstalterna angår, i allmänhet K. M:t. Yid universiteten, som a£ gammalt ha ett större mått af själfstyrelse än andra statliga institutioner, väljes rektor af lärarna själfva, vid universiteten i Uppsala och Lund af de akademiska församlingarna och vid Karolinska institutet af lärarkollegiet. I några länder var fordom rektorsvärdigheten vid universite-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0675.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free