- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1311-1312

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rektor - Rektorat - Rektorist - Rektorsklassen - Rektorsmöten - Rektorsprogram - Rektoskop - Rektovaginalfistel - Rekuperativ - Rekurrens - Rekurrent feber - Rekurrent serie - Rekurs - Rekviem

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1311 Rektorat-Rekviem 1312 ten förenad med en synnerligen hög social ställning. Häraf komma predikaten magnificus och magnificens, som ännu tillkomma universitetsrektorerna. Där regenten eller en medlem af hans hus bekläder rektorsvärdigheten vid ett universitet, bär han titeln rector magnificentissimus. Jfr 111 u-stris, Xonrektor, Magnificus, Skolväsen och Universitet. P. E. L-m. Rektorat, rektorstjänst, rektorsämbete. Rektor^st, lärjunge i högsta klassen, "rektorsklassen", af den forna trivialskolan. Rektorsklassen, skolv. Se Konrektor. Rektorsmöten. Enligt gällande läroverksstadga äro rektorerna vid de allmänna läroverken skyldiga att, då K. M:t på vederbörande öfverstyrelses framställning finner sådant påkalladt, mot den ersättning, som af K. M:t bestämmes, sammanträda för att utbyta erfarenheter och öfverlägga om viktigare frågor rörande den högre undervisningen. Enahanda skyldighet åligger enligt gällande seminariestadga rektorerna vid statens folkskoleseminarier. Enligt tidigare bestämmelser skulle rektorerna vid de allmänna läroverken sammanträda till rektorsmöte hvart tredje år. För närvarande är ingen tid i sådant afseende föreskrifven; det senaste rektorsmötet hölls 1906. Den ifrågavarande institutionen torde ha mist något af sin förra betydelse, sedan en central öfverstyrelse upprättats, som under sina inspektioner uppsamlar erfarenheterna från de olika läroanstalterna. P. E. L-m. Rektorsprogram. Se Program. Rektoskop [-åp; af lat. refctum, ändtarm, och grek. skopé~ifn, se], med., instrument, medelst hvilket man kan se in i och närmare undersöka ändtarmen Flera olika typer af rektoskop finnas, dels sådana, som påminna om vaginalspekula (undersökningsinstrument för kvinnas slida och lifmoder), sammansatta af två mot hvarandra saxformigt rörliga, rännformiga skänklar, dels andra tubliknande, hela rör, hvilkas inre mynning upplyses af en liten elektrisk lampa. I. H. Rektovaginälfistel, med., en oftast i samband med förlossning uppkommen abnorm kommunikation mellan ändtarmen (refctum) och slidan (vafgina), i allmänhet vållande svåra obehag genom ofrivillig afgång af tarminnehåll eller gaser genom blygden. För att ernå läkning kräfves ofta ett eller flera operativa ingrepp. Bvn. Rekuperativ (af lat. recuperäre, återtaga), tekn. Se Regenerator. Rekurre'ns (af lat. recufrrere, löpa ånyo, upprepas), geol., upprepning. Då i en eruptiv bergart något mineral befinnes icke på en gång, utan två särskilda gånger ha utkristalliserat ur den ursprungliga smältmassan, säges det förekomma "med rekurrens" eller vara "af två generationer". Så är händelsen hos bergarter, som ha porfyrisk struktur. De i den finkorniga mineralblandningen liksom inneslutna större kristallerna af något bland dennas mineral ha utskilts först, innan massan i sin helhet stelnat, och tillhöra så att säga en äldre generation. E. E. Rekurre'nt feber (af lat. recu'rrere, återkomma). Se Tyfus. Rekurrernt serie (se Rekurrens), mat., kallas en potensserie, där koefficienterna för ett antal successiva termer äro förbundna med hvar- andra genom en lineär ekvation med konstanta koefficienter. Om termerna i den rekurrenta serien äro u0, u^x, u2x2, u3x3, o. s. v. och man antar, att i den nämnda ekvationen böra ingå tre termer, så kan denna ekvation sättas under formen där 11 " utmärka koefficienterna 'n -fi,' "n -f 2 för xn, xnJrl, oonJr<i i serien och a, b äro konstanter. Det enklaste; slaget af rekurrenta serier är den geometriska serien a, aqx, aq2x2, aq3x3, o. s. v. i hvilken koefficienterna för två successiva termer äro förbundna genom ekvationen un , 1 = qun . - Då ekvationen mellan termerna är gifven, kunna summan och den allmänna termen bestämmas genom en enkel metod; om t. ex. den gifna ekvationen är ^+2 = 4wn + l -3"n och man antager de två första termerna vara l och 4, så blir den allmänna termen l/2 (3n~^~l - 1) x11 och summan af hela serien l ___ l_4ar + 3*2. Hvarje bruten rationell funktion kan utvecklas i rekurrent serie. Teorien för de rekurrenta serierna utbildades först af Moivre och fulländades af Euler. Den användes af Moivre inom sannolikhetskalkylen och af Daniel Bernoulli vid approximativ beräkning af numeriska ekvationers rötter. Då emellertid sättet för bestämmande af den allmänna termen i sak sammanfaller med lösningen af en lineär differensekvation, har teorien för rekurrenta serier genom differenskalkylens utbildning förlorat sin väsentliga betydelse. d- F.) RekuYs (lat. recufrsus, fr. recours], jur., betecknar en saks hänskjutande till öfverordnads pröf-ning och användes i tysk rätt ofta som liktydigt med besvärsförfarande, särskildt i förvaltnings-rättsligt afseende. I svensk rätt, där det administrativa besvärsförfarandet sedan gammalt varit tämligen noggrant regleradt, kan däremot rekurs användas för att beteckna icke besvärsförfarandet, hvilket förutsätter, att viss myndighet fattat beslut, som genom besvären dragés under annan myndighets pröfning, utan det förfarande, som eger rum, då inom en och samma myndighet en underordnad befattningshafvares åtgärder anmälas hos öfver-ordnad befattningshavare till omedelbar rättelse. Uttrycket rekurs brukas därjämte i den särskilda betydelsen, att en kyrklig själfstyrelsemyndighets beslut underkastas kontrollpröfning genom statlig myndighet (recursus ab abusu), men rekurs i denna mening förutsätter principiellt, att kyrkan intar en särställning under ledning af myndigheter, hvilka som kyrkliga lyda under någon utom staten varande makt, såsom i den romerska kyrkan påfven i Rom. Rid. Rekviem (lat. refquiem, ack. af refquies, ro, hvila), inom den romersk-katolska kyrkan själamässan, mässan för de döde (Missa pro defunctis), firas på begrafningsdagen eller årsdagen för dödsfallet eller på Alla själars dag (2 nov.) och har sitt namn efter begynnelseordet i antifonien Requiem

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0676.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free