den först året före sin död. I allt öfversatte han 21 uppförda stycken, af hvilka ett flertal på vers, såsom de två banden Theaterstycken (1814-15), "Den högfärdige" af Destouches (1818), "Tartuffe" af Molière (1820), "Césars död" af Voltaire (1829), "Marino Falieri" af Delavigne (1842), ett par operor o. s. v. I dessa tolkningar ådagalade R. mycken skicklighet. Tegnér, som nämnde honom "vår förste alexandrin", ifrågasatte hans inval i Svenska akademien. R. erhöll för sina arbeten tre gånger pris af denna, däribland en gång Karl Johanspriset. -rn.* Remmert, Martha, tysk pianist, f. 1864 nära Glogau, lärjunge till T. Kullak, Tausig och Liszt, företog från 1878 vidsträckta konsertresor (som bl. a. förde henne till Stockholm 1891) och vann stora framgångar särskildt som Lisztspelerska. Sedan längre tid bosatt i Berlin, har hon där föranstaltat Beethovenska kammarmusikaftnar samt stiftat en Franz-Liszt-akademi och 1905 ett internationellt Franz-Liszt-samfund, hvilkas ordförande hon är. E. F-t. Remmius, Quintus R. Palæmon, romersk grammatiker från Vicenza, d. före 76 e. Kr., höll som frigifven en grammatisk skola i Rom, som under Tiberius och Claudius åtnjöt stort anseende. På Yergilius' och Horatius' språk byggde han ett nytt grammatiskt system, som blef det förhärskande under århundraden. Bland hans lärjungar märkas retorn Quintilianus (se d. o.) och skalden Persius Flaccus (se d. o.). Jfr Marschall, "De Q. Remmii Palæmonis libris grammaticis" (1887). Remolade [remåla'd]. Se Remoulade. Remonstranter. Se Arminianer. Remonstration (af lat. re, tillbaka, och monstrare, visa), motföreställning, invändning, gensaga, protest. Remont [-må'ŋt l. -må'nt], fr. remonte (af remonter, förse med, utrusta), krigsv., den till krigstjänst anskaffade hästen, till dess att dess enskilda dressering är afslutad. Vid de svenska värfvade trupperna egde remontutbildningen i allmänhet rum vid en inom regementet sammandragen remontskola under stallmästarens ledning, vid det indelta kavalleriet vid två eller tre efter hvarandra följande rekryt- och remont-möten om 100 dagar. Numera sker all remontutbildning vid skvadronerna, vid artilleriet inom divisionerna och pågår från hösten till påföljande sommar, då remonterna i allmänhet ingå i trupperna. Vid tyska kavalleriet pågår remontdressyren under 1 1/2 år, och först därefter inställas remonterna i ledet. -- Remontēring kallas den åtgärd, genom hvilken hästar anskaffas för krigsmaktens behof (se Hästanskaffning för krigsbehof). För Sveriges alla beridna trupper sker remonteringen gemensamt af en af en ordförande och två ledamöter med fyra suppleanter sammansatt remonteringsstyrelse, som verkställer uppköp på olika platser inom landet. Remonter skola vara starka, friska, utan fel eller synliga åkommor, icke mindre än 1,47 m. bakom sadeln oskodda samt mellan 3 och 6 år gamla. De remonter, som genast kunna öfverlämnas till trupperna, fördelas på och afsändas till dessa; öfriga sändas till en remontdepå för att påföljande år tilldelas trupp. Vid de indelta trupperna, där remonteringen ålåg rusthållarna (vid Jämtlands hästjägarkår en del rotehållare), besiktigades och antogos de nyanskaffade remonterna vid remonteringsmöten, som höllos två gånger om året inför landshöfdingen eller dennes ombud och regementschefen. Remonternas slutliga godkännande skedde vid generalmönstring. C. O. N. Remontanter, trädg., dets. som remonterande växter (se d. o.). Remontdepå (jfr Remont), krigsv., afser att mottaga för armén anskaffade hästar, hvilka äro för unga att omedelbart tagas i bruk af trupperna. Den första remontdepån i Sverige inrättades vid Strömsholm 1885. För närvarande finnas flera remontdepåer, nämligen vid Herrevadskloster (vid Ljungbyhed) med annexdepå vid Silfåkra, Utnäslöt (vid Strömsholm), Björnö (i Kalmar län), Haby (i Älfsborgs län) och Frösön (vid Östersund). Hvarje depå står under en af inspektören för kavalleriet med K. M:ts medgifvande förordnad kavalleriofficer (i reserven) som depåchef med biträde af veterinär, fodermarsk m. fl. C. O. N. Remonterande växter, trädg. Remonterande kallas sådana varieteter af trädgårdsväxter, som ega förmåga att efter den för ifrågavarande växtart normala blomningstiden alstra nya blommor, i vissa fall äfven utbilda frukter. Antingen kan blomningen omedelbart fortsättas utöfver normal tid (månadssmultron, vissa rosor), eller också inträffar ny blomning efter längre eller kortare tids uppehåll, dock under samma år (remonterande jordgubbar, vissa rosor och nejlikor). C. G. D. Remontering, krigsv. Se Remont. Remonteringsmöte, krigsv. Se Remont. Remonteringsstyrelse, krigsv. Se Remont. Remontoar (fr. remontoir), ett särskildt slags inrättning på fickur för deras uppdragning och ställande utan användning af nyckel; fickur, som är försedt med en dylik mekanism. Remontskola, krigsv. Se Remont. Remopleurides Portlock (= Brachypleura Ang.), paleont., trilobitsläkte med ansiktssömmarna förenade framför den breda, rundade glabellan, hvilken på sidorna omfattas af de smala C-formade ögonen. Pleurerna ha korta och breda, bakåt böjda spetsar. Pygidiet är litet. Två arter, R. IV-lineata och VI-lineata, äro af Angelin beskrifna från Västergötlands silur. A. Hng. Remoulade [remola'd] l. Remolade [remåla'd], fr. (af remoudre, ommala), kryddsås af senap, salt, peppar, olja och vinättika; skarpsås, sedan äfven rätt, som serveras med dylik sås. Remplacera [rang-], fr. remplacer, träda i stället för, ersätta, efterträda, aflösa; sätta i någon annans ställe, ersätta (med); omsätta, placera (ett penningkapital) på annat håll. - Remplacement [-ma'ng], ersättande af en afgången tjänsteman med en ny; omsättning (af kapital). Rempåläggare, mek., i sin enklaste form en hakstång, med tillhjälp af hvilken en maskinskötare pålägger en drifrem på en remskifva, under det skifvan är i gång. Numera finnes ett stort antal mekaniska apparater för samma ändamål, alla afseende att förebygga den farliga påläggningen för hand af drifremmar på löpande skifvor.