- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1363-1364

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Remiss - Remission - Remisslage - Remittera - Remledning l. Remutväxling - Remmalag - Remmare - Remmarlöf - Remmene - Remmer, Johan Erik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1363 Remission-Remmer 1364 innan ett ärende af göres, kan till utskott, kommittéer eller nämnder för beredning beslutas. 2 o, 3. Rid. Remission (af lat. remi'tterc, släppa efter), eftergift, mildring, lindring, minskning, t. ex. i en feber (se d. o.). Motsats: exacerbation. Remisslage [-läj], kam., en löneförmån, som tillkom landträntmästarna för afsändning af kontanta medel till k. räntekammaren i Stockholm eller vissa andra allmänna verks kassor. Den utgick med 1/s proc. af det remitterade beloppet och var af sedd till ersättning för omkostnader, besvär och möjliga förluster i missräkning eller genom falska sedlar o. s. v. Kemisslaget upphörde vid ingången af 1884. Kbg. Remittera (lat. remi'ttere, skicka tillbaka, släppa efter), öfversända (penningar, växlar o. d.). - R. par appoint 1. per appunto. Se A p-p o i n t. - R e m i 11 e'n t, växeltagare; den, till hvars förmån en växel är dragen (se Växel); afsändare af en värdeförsändelse (remiss). - "Re-mittent" 1. "remitterande" säges äfven en sjukdom, t. ex. en feber, vara, då den tidtals minskas, utan att alldeles upphöra (se Feber). Remledning 1. Remutväxling, mek., anordning för öfverföring af kraft från en maskinaxel till en annan genom användande af remskifva och ändlös drifrem. Det är genom friktionen Fig. 1. Remledning i en pumpstation med elektromotor-drifna centrifugalpumpar. mellan remmen och remskifvorna, som rörelsen öfverflyttas från den ena till den andra skifvan och därigenom från den drifvande till den drifna maskinaxeln. För kraftöfverföring från en axel till en annan, icke liggande i samma axellinje som den förra, är i allmänhet en sådan rem-drift fördelaktigast, för såvidt afståndet mellan de båda axelledningarna ej är för stort eller det kraftbelopp, som skall öfverföras, ej är mycket högt. Vid en remledning iakttages, att periferihastigheten hos skifvorna bör hålla sig mellan 15 och 25 m. i sekunden och ej gärna får öfverskrida 30 m. samt att förhållandet mellan två samhörande remskifvors diametrar icke bör vara större än l : 5. Genom att lämpligt afpassa diametern hos respektive skifvor i en remledning kan hvarfantalet hos en axel nedsättas eller ökas vid kraftöfverföringen. Den minsta diameter på remskifva, som kan användas, utan att remmen utsattes för brytning genom för stor böjningspåkänning, plägar anges till 100 ggr remtjockleken. Beroende på den drifvande och drifna axelns inbördes läge och rotationsrikt- ningar skiljer man mellan olika remställningar. De viktigaste äro: 1) öppna remmar, då axlarna äro parallella, men rotera åt samma håll; 2) hel-korsade remmar, då axlarna äro parallella, men Fig. 2 o. 3. Öppen rem. Fig. 4. Helkorsad rem. Fig. 5. Halfkorsad rem. Fig. 6. Vinkelrem. rotera åt motsatt håll; 3) halfkorsade remmar, då axlarna bilda vinkel mot hvarandra, men icke ligga i samma plan och rotera åt samma håll (halfkorsade öppna remmar) eller åt motsatt håll (halfkorsade vridna remmar); 4) wn/ceZremmar, då axlarna ligga i vinkel mot hvarandra och i samma plan samt rotera åt samma håll, men remparterna löpa i vinkel öfver s. k. brytskifvor, ett slags styr-trissor för remmens ledning. Se Rem, Remskifva och Transmission. G. H-r. Remmalag, ett slags fyrhjuligt åkdon, flakvagn, för en häst, med långa fotsteg på sidorna och försedt med skaklar och ofta med fjädrar. Användes företrädesvis på Visingsö. I vissa orter, t. ex. Småland, brukas samma benämning för höskrin-dor. N. E. H. Remmare (ty. römer}. 1. Vinglas i pokalform. Se Glasfabrikation, sp. 1286 jämte fig. 8 (å pl. III) och fig. 15 (å pl. IV) samt fig. å pl. till art. Dryckeskärl. - 2. Sjöv. Se Prick. Remmarlöf, socken i Malmöhus län, Harjagers härad. 637 har. 255 inv. (1914). Annex till Västra Sallerup, Lunds stift, Harjagers kontrakt. Remmene, socken i Älfsborgs län, Kullings härad. 1,495 har. 350 inv. (1914). Annex till Herrljunga, Skara stift, Kullings kontrakt. Remmer, Johan Erik, öfversättare för teatern, f. 20 jan. 1770 i Söderbärkes prästgård, Dalarna, d. 22 maj 1843, studerade i Uppsala och aflade där kansliexamen samt blef 1797 e. o. kanslist i krigsexpeditionen, där han slutligen, 1811, blef expeditionssekreterare. Från denna befattning afgick han med pension 1833. Sin verksamhet som öfversättare för teatern började R. 1807 och slöt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0704.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free