- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1393-1394

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Renhållningsväsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

försäljas till traktens jordbrukare. Vid komposteringen blefvo sopor och latrin ofta tidigare sammanförda, men på grund af den osnygghet och vidriga lukt detta åstadkom söker man numera, så vidt omständigheterna det medge, behandla latrinen för sig, hvarvid man genom dess blandning med kalk eller torfströ förvandlar den till en lätt transportabel massa, ej särskildt obehaglig att handtera. De nyare framstegen inom renhållningsväsendet ha i första rummet framsprungit ur krafvet på ytterligare förbättringar i den flerstädes alltjämt otillfredsställande afträdesrenhållningen samt ur nödvändigheten att på ett nöjaktigt sätt sörja för att slutgiltigt bli kvitt affallet. I Stockholm genomfördes eller påbörjades i dessa afseenden mycket stora förändringar i slutet af 1880- och i början af 1890-talen. Särskild station för stadsaffallets emottagning och vidare behandling anlades vid Löfsta (Löfsta och Riddersvik äro två gårdar, ehuru staden köpte dem samfälldt), dit affallet föres med järnväg; den ännu begagnade kärltypen för uppsamling af afträdesorenlighet, stålplåtkärl, infördes, och 1892 utfärdade Öfverståthållarämbetet kungörelse om nämnda plåtkärls allmänna användning samt gaf de föreskrifter om hämtning och afträdenas anordning m. m., som ännu gälla. Bland dessa må särskildt framhållas den viktiga bestämmelsen om kärlens fullständiga rengöring före återinsättandet i afträdena, något som tack vare anordningarna vid Löfsta alltid på det noggrannaste kunnat följas. I anslutning till nyssnämnda kungörelse utgaf hälsovårdsnämnden "Råd och anvisningar vid inrättandet af afträden i Stockholm". I landsortsstäderna blef det alltmera klart, att åtminstone i fråga om de olika latrinarbetena bättre renhållningsförhållanden ej stodo att vinna på annat sätt, än att städerna själfva öfvertoge bestyret härmed, såsom skedde i Stockholm 1859. Förslag om renhållningsväsendets kommunalisering med undantag för gatsopning förelåg också i Göteborg så tidigt som 1877, men då beslut i ärendet fattades 1884, gjordes staden blott till husegarnas entreprenör med afseende på affallets bortforsling, då dessa så önskade, hvilket förhållande ännu eger rum. Då det renhållningssystem, som samtidigt med ofvanberörda förändring infördes i Göteborg, eller latrinens uppsamling i utdragbara kistor för att i dessa dagligen blandas med torfströ eller släckt kalk, för den tiden måste anses ha inneburit stora förbättringar, har detta särskildt för Göteborg utmärkande system ("Göteborgssystemet") alltjämt bibehållit sig. Nu föreligger dock beslut om renhållningsväsendets i Göteborg fullständiga omläggning och i samband därmed dess kommunalisering i stor utsträckning. Det var rikets tredje stad, Malmö, förbehållet att näst Stockholm, och med afseende på anordnande af fabriksmässig sammanblandning af latrin och torf samtidigt med Stockholm, 1898 genomföra det modernare renhållningssystem, som med vissa växlingar och i olika former tillämpas i ett antal städer och för närvarande bildar utvecklingens slutpunkt. De nuvarande förhållandena kunna i korthet sammanfattas sålunda: Latrinen uppsamlas i stålplåtkärl af viss form och storlek, stående på tätt underlag af asfalt eller cement. Vid hämtningen bortföres kärlet med sitt innehåll, täckt med lufttätt anslutande lock (se fig. 2), och i stället insättes väl rengjordt kärl, som härvid ej kan intaga annan plats än den för kärlet bestämda. Till förekommande af elak lukt i afträdet är afträdesstommen försedd med luftväxling, eller också beströs latrinen i kärlet dagligen med torfströ eller torfmull, för hvilket ändamål särskilda själfverkande s. k. torfmullsklosetter enligt Ceres-systemet sedan flera år tillbaka varit i bruk, i synnerhet i en del skånska städer. Då elak lukt åtminstone ej i nämnvärd grad kan uppstå vid hämtningen eller under transporten, sker detta arbete utan olägenhet under dagens lopp med undantag för hufvudstaden. Affallet, såväl latrinen, innesluten i sina kärl (fig. 4), som soporna (fig. 5), afhämtas mot eller utan afgift genom stadens försorg och transporteras med hästfordon eller järnväg till en för ändamålet särskildt inrättad mottagningsstation eller renhållningsverk, där latrinkärlen rengöras genom vattenspolning och borstning och latrinen genom maskinella hjälpmedel blandas med torfströ. Den erhållna produkten, torfpudrett, utgör en lätt transportabel gödsel, som fått god afgång. Beträffande hussoporna fördelas dessa (såsom framgår af det i fig. 11 meddelade diagrammet) i tre skilda grupper med hvar sitt uppsamlingskärl, nämligen matrester (svinmat), skräp och öfrigt affall, hvilket senare, bestående af aska, golfsopor och finfördelade ämnen i allmänhet, tillsammans med gatsoporna bildar s. k. gödselsopor. Dit räknas gifvetvis äfven stallspillning, men detta affall uppsamlas oftast särskildt. Matresterna användas efter föregående ångkokning till utfodring af svin. Antingen säljes den sålunda beredda födan till enskilda svinuppfödare eller förbrukas den i till vederbörande renhållningsverk hörande kommunala svingårdar. Skräpsoporna förbrännas eller tjäna till fyllning, och gödselsoporna försäljas till landtbrukare efter att under längre eller kortare tid ha varit upplagda vid vederbörande renhållningsverk. En del städer har eget landtbruk i samband med renhållningen, hvarigenom de bli mera oberoende af enskilda afnämare. Vid dessa vanligen 2--3 km. från vederbörande stadsgränser belägna renhållningsverk, som man i och för gödselns afsättning, tillförseln af torf m. m. alltid söker förlägga vid järnväg, äro förutom byggnader för latrinens beredning till pudrett, matresternas kokning o. s. v. äfven förlagda stall och vagnsskjul m. m. dylikt jämte bostäder för en del af arbetarna. Där stadsrenhållningens olika delar ordnats på detta sätt, har bestyret med att göra sig kvitt affallet i främsta rummet blifvit en uteslutande kommunal angelägenhet. Då renhållningen af torg och öppna platser af ålder ålegat kommunerna, återstår för hus- och tomtegare hufvudsakligen endast att verkställa gatsopningen framför vederbörande fastigheter och tomter, att inlägga den härvid sammanbragta orenligheten i härför och för hussopornas gödselaffall afsedda behållare samt att under vissa omständigheter ombesörja skräpsopornas bortforsling. Det nu angifna renhållningssystemet är, med en del mindre väsentliga afvikelser i fråga om sopornas behandling, under de senaste 15 åren infördt i Malmö, Ystad, Hälsingborg, Linköping, Karlskrona,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0723.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free