Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland / 235-236 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riddarhyttan - Riddarhällan - Riddarklassen - Riddarlän. Se Länsväsen, sp. 203 - Riddarmusseron. Se Musseron - Riddarna af runda bordet. Se Artursagan - Riddarordnar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

järnväg, 2 kraftstationer (Uggelfors) samt vidsträckta
jordegendomar och skogar, för hvilkas tillgodogörande
finnas ångsåg med 2 ramar och träförädlingsverk,
hvarjämte till samma egendomskomplex höra i Malma
socken vid Långsvan-Lillsvans aflopp till Hedströmmen
och Gisslarbo station vid nämnda järnväg Gisslarbo
järnbruk med 5 smälthärdar, 1 vällugn och valsverk,
nytt råskeneverk, ånghammare och ny kraftstation,
kvarn, såg och tegelbruk samt fastigheter i
Gunnilbo, Hed, Odensvi och V. Skedvi socknar,
tills. 21 3/8 mtl, tax. till 2,086,200 kr. (1914)
samt annan fastighet, tax. till 739,900 kr. Verken
vid R. drifvas med elektrisk kraft dels från egna,
dels från Skinnskattebergs kraftstationer. - Redan
från urminnes tid ha grufvor vid R. bearbetats;
Hälsingegrufvan och Munkhyttan
nämnas redan 1420, men de ha varit långa tider dels
ödelagda, dels mindre gifvande. Nuvarande verket vid
R. är från 1610, då Thomas Hammarsmed fick tillstånd
att anlägga en hytta. Bland egare under 1600-talet
märkas Hans och Jakob Urbansson, rådmannen i
Stockholm Hans Hansson, dennes måg Johan Funck, under
1700-talet J. F. Wretman, som nedlade stora summor
på verket. 1810 tillhandlade sig grosshandlaren
K. F. Bohnstedt i Stockholm R., som vid hans död
(1838) tillföll sonen T. L. Bohnstedt. Denne sålde
R. till K. J. Ohlsson, dennes svärfar P. Hinnersson
på Dalkarlsberg och brukspatron A. Wedberg i Nora,
men Ohlsson utlöste snart sina medintressenter, och
efter hans död (1876) bildades det nuvarande bolaget,
Riddarhytte aktiebolag (aktiekapital 3 mill. kr.).


Fig. 2. Anrikningsverk (t. v.) och briketteringsverk (t. h.) vid Källfallsverken, Riddarhyttan.

Riddarhällan, kronopark i Älfsbyns socken
af Norrbottens län, tillhör Älfsbyns revir
af Skellefteå distrikt. Kronoparken har
i enlighet med bestämmelserna i k. br. 16
maj 1879 vid afvittring bildats af gammal
kronomark. Arealen var vid 1910 års slut 7,741 har.

S-r.

Riddarklassen var en af de tre af delningar,
i hvilka adeln vid riksdag indelades genom 1626
års riddarhusordning (se d. o.) och hvilka egde
hvar sin röst. Riddarklassen, som var den andra i
ordningen, bestod af sådana ätter, hvilkas förfäder
beklädt riksrådsvärdigheten. Den var alltid
mycket fåtalig. Vid Gustaf II Adolfs död bestod
den af 23 ätter och minskades sedan därigenom, att
dess medlemmar genom erhållande af greflig eller
friherrlig värdighet uppflyttades i den första klassen.
En tämligen stor tillökning fick riddarklassen
vid 1664 års riksdag, då de nyvunna provinsernas
adel introducerades, hvarvid de släkter, som
kunde bevisa sin härkomst från danska riksråd,
oaktadt häftigt motstånd från svenska adelns
sida, fingo sina platser i riddarklassen. Under
1600-talets riksdagar räknade den vanligen blott
omkr. ett tiotal medlemmar. Vid 1719 års riksdag
upphäfdes klassindelningen, då omröstning per
capita infördes, men den återställdes af Gustaf III
1778. Riddarklassen, som då räknade endast 16 ätter,
förstärktes med de 300 äldsta ätterna ur den tredje
klassen samt med alla kommendörer af svärds- och
nordstjärneordnarna och deras manliga afkomlingar (de
s. k. kommendörsätterna). Klassindelningen försvann
för alltid 1809.

K. B-n.*

Riddarlän. Se Länsväsen, sp. 203.

Riddarmusseron, bot. Se Musseron.

Riddarna af runda bordet. Se Artursagan.

Riddarordnar. Under korstågen gåfvo
tidsomständigheterna i den kristna världen särskildt
under 1100-talet upphof åt slutna föreningar, som
jämte trägna religionsöfningar åtogo sig pilgrimers
skydd, vården om sjuka och värnandet af Heliga
landet. En sådan förening l. brödraskap antog
efter munkordnarnas föredöme namnet andlig orden
(lat. religio et ordo) och böjde sig under någon af de
fyra munkreglerna (Basileios’, Augustinus’, Benedikts,
Franciscus’) eller stiftade egen ordensregel, som
måste vinna påfvens stadfästelse. Medlemmarna aflade
löften om fattigdom, kyskhet (dock funnos smärre
ordnar, hvilkas medlemmar fingo gifta sig), lydnad och
strid mot de otrogne. Ordensdräkterna voro i början
mycket enkla; den enda prydnaden utgjordes af ett kors
på manteln. "Bröderna" benämndes allmänligen riddare,
men sedan man i de större ordnarna funnit lämpligt
att vidtaga en arbetsfördelning, gjordes bland
medlemmarna skillnad på riddare (hvilka måste vara af
adlig börd och skötte de krigiska värfven), präster
(som förestodo religionsöfningarna) och tjänande
bröder (sjukvårdare, handtverkare o. s. v.). En af
medlemmarna utsedd "mästare" (stormästare, högmästare,
general) förde den världsliga uppsikten och hade vid
sin sida ett ordensråd (generalkapitel), medan de
andliga angelägenheterna sköttes af en prior eller
prost. Ordnarna hade egen domsrätt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>