Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Robinet, Jean Baptiste - Robinet, Jean François Eugène - Robin goodfellow. Se Nisse och Puck - Robin Hood - Robinia - Robins, Benjamin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ståndpunkt. I kunskapsteoretiskt hänseende är han
sensualist. Tingens väsen är oss obekant, likaså Gud;
vi känna endast fenomenen och komma i vår erfarenhet
ej åt kausaliteten. Lifvet är något ursprungligt
och allmänt, och äfven materien består af organiska
"frön". - Jfr R. Albert, "Die philosophie R:s" (1903).
S-c.
Robinet [råbinä], Jean François Eugène, fransk
läkare, historisk skriftställare, f. 1825 i
Vic-sur-Seille, d. 1899 i Paris, deltog 1848 som
ifrig republikan i februarirevolutionsstriden i Paris
och var under Paris’ belägring 1870-71 mär i 6:e
arrondissemanget. Som tjänsteman vid staden Paris’
bibliotek tog han verksam del i organisationen af
detta och af stadens historiska samlingar. Bland R:s
skrifter märkas Danton, mémoire sur sa vie privée
(1865), Danton émigré (1886), Condorcet (1887)
och Danton homme d’état (1889). R. var positivist
och förtrogen vän till Comte samt en af dennes
testamentsexekutörer; han utgaf 1860 Notice sur
œuvre et sur la vie d’Auguste Comte.
Robin goodfellow [rå’bin gö’dfelåu]. Se Nisse
och Puck.
Robin Hood [rå’bin hörd], hjälten i en mängd från
medeltiden härrörande engelska ballader, nämnes
första gången i Langlands dikt "Piers the plowman"
(omkr. 1377) och ungefär samtidigt af Chaucer. Under
1400- och 1500-talen bars R:s namn på folkets läppar,
och ännu i det elisabetska tidehvarfvets litteratur
omtalas han mycket. Enligt sägnen var R. en man på
Rikard Lejonhjärtas tid, som, sedan han förklarats
arflös och fredlös, under årtionden lefde som
röfvare i skogarna, i synnerhet i skogen Sherwood i
Nottinghamshire. Han var en "ädel" röfvare, som ej
dödade någon, om han ej anfölls, aldrig tillät våld
mot kvinnor och tog endast från rika feodalherrar
samt gaf åt de fattige, som han beskyddade mot deras
fordringsegare, särskildt de rika klostren. För
öfrigt var han tapper, skämtsam och frikostig, en
stor idrottsman och älskare af det fria naturlifvet,
vördade den Heliga jungfrun, men hatade munkar och
präster och dref gyckel med fredsdomaren samt befallde
öfver 100 väl inöfvade bågskyttar, en fruktansvärd
trupp; inför konungen böjde han sig däremot med
vördnad. I det hela var R. det förkroppsligade
uttrycket af folkets hat mot de normandiske eröfrarna
under en tid, då många engelsmän af börd måste fly
till skogarna och där lefva som fågelfria (outlaws),
hvilkas icke minst på grund af de oerhördt stränga
jaktlagarna alltjämt växande skaror af folket
betraktades som kämpar för den gamla friheten och
för hvilka R. blef typen. I slutet af medeltiden var
han de lägre folkklassernas ideal, ett uttryck för
missnöjet med tidens sociala orättvisor, medan de
högres var konung Artur. Många ha i R. velat se den
siste sachsaren, som bjöd motstånd mot inkräktarna
(jfr Scotts "Ivanhoe" och A. Thierrys verk om den
normandiska eröfringen); andra göra honom till en
efterföljare af Simon de Montfort. Möjligen eger
sägnen historisk grund; att den till en del har sina
rötter i hedniska föreställningar (bl. a. stormguden
Woden, vår Oden), synes sannolikt och torde framgå
äfven af de majfester, som årligen firades till R:s
ära. Balladerna om R. af
hvilka några sammanställdes till ett epos och trycktes
omkr. 1500, äro utgifna af bl. a. H. J. Child,
"English and scottish popular ballads" (bd V,
1888). R. är hufvudpersonen i Tennysons skådespel "The
foresters" och i en opera af Macfarren (komp. 1860).
E. B-n.
Robinia L., bot., ett släkte af 10 träd
och buskar hörande till fam. Leguminosæ,
underfam. Papilionatæ, förekommande i Nord-Amerika
och Mexico. Löfverket är särdeles vackert, bildadt af
parbladiga blad. Kronseglet är stort, tillbakaböjdt,
frukten en utdragen, på ena sidan smal balja. En af de
vackraste arterna är R. Pseudacacia, akacie-ärtträd,
ofta kallad "akacia", som odlas allmänt som
prydnadsträd i parker och trädgårdar. Denna "akacia"
har vackra, hängande
klasar af hvita, ytterst välluktande
blommor (se fig.). En annan odlad art,
R. neomexicana, har praktfulla röda blommor.
O. T. S. (G. L-m.)
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
