Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romanäs' sanatorium - Romarbrefvet - Romare. Se Romerska riket - Romarskotten. Se Peterspenningen - Romb - Rombach - Rombaken - Rombaksfjorden. Se Rombaken - Rombaksstötta. Se Rombaken - Rombdodekaeder - Romberg. 1. Andreas Jakob R. - Romberg. 2. Bernhard R. - Romberg, Moritz Heinrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rät vinkel sammanbyggda delar, den mot s. vettande
patientafdelningen, som i sina tre våningar upptar
samtliga patientrum, samt den mindre i n. och s. sig
sträckande ekonomiafdelningen. I föreningspunkten
mellan de två afdelningarna ligga hufvudentréerna till
sanatoriet, vestibul, hallar och sällskapsrum samt
dessutom mottagningsrum, laboratorium och apotek,
röntgen- och operationsrum m. m. Den egentliga
patientafdelningen utgöres af 16 rum mot s. i hvarje
våning samt ett mindre rum åt v. i våningen en och
två trappor upp, tills. 50 rum. Flertalet rum i
bottenvåningen och två trappor upp öppnar sig mot
breda verandor. Längs patientafdelningens norra sida
löpa breda, ljusa korridorer. Åt samma sida ligga
äfven sköterskerum m. m. I källarvåningen finnas
badrum och lokaler för desinfektion. För liggkur är
uppförd en för alla vindar skyddad ligghall. Afgiften
för dag växlar mellan 7:50 och 10 kr. för vuxen
person, däri dock icke inbegripen ersättning för extra
sjukvård, bad eller dylikt. I inträdesafgift erlägges
10 kr. samt vid afresa 5 kr. för rummets desinfektion.
R. W.
Romarbrefvet (Pauli bref till romarna), det viktigaste
af aposteln Paulus’ i nya testamentet förekommande
bref, hvilket på grund af sin betydelse, ej af sin
ålder, fått i den nytestamentliga skriftsamlingen
första platsen bland Paulus’ bref. Det är enligt det
vanliga antagandet skrifvet i Korint, då Paulus under
sin tredje missionsresa där uppehöll sig omkr. år 59
e. Kr., och enligt kap. 16: 1, 2 troligen afskickadt
med diakonissan Febe. Efter välgångshälsning och
inledning (kap. 1: 1–15) innehåller brefvet en
undervisande l. dogmatisk hufvuddel (kap. 1:
16–kap. 11) och en förmanande l. parenetisk
(kap. 12–15), hvarefter det afslutas med hälsningar
till flera namngifna personer (kap. 16). Angående
det sista, 16:e, kap. ha meningarna varit delade;
det har t. o. m. på allvar satts i fråga, om det ens
ursprungligen hört till Romarbrefvet. Den genomgående
hufvudtanken i brefvet är: både judar och hedningar,
som allesammans äro syndare och ingenting ha att
berömma sig af, bli rättfärdiggjorda endast på trons
väg. Den lutherska rättfärdiggörelseläran stöder
sig förnämligast på denna nytestamentliga skrift. –
Paulus tillkännager i detta bref sin länge hysta
önskan att besöka församlingen i Rom, och brefvet
torde få betraktas som en förelöpare till apostelns
personliga ankomst dit.
J. P.
Romare. Se Romerska riket.
Romarskotten. Se Peterspenningen.
Romb (lat. rhombus), mat., kallas en parallellogram,
hvars alla sidor äro lika stora, men vinklarna
icke räta. – Romboid, en parallellogram, hvars
närliggande sidor icke äro lika stora och vinklarna
ej heller räta. Till romboiderna räknas således alla
parallellogrammer, som äro hvarken romber, kvadrater
eller rektanglar.
(I. F.)
Rombach, by i Elsass-Lothringen, kretsen Metz, vid Orne, n. om Metz.
6,247 inv. (1910). Masugnar, stål- och valsverk. Järngrufvor.
J. F. N.
Rombaken l. Rombaksfjorden, innersta, trånga
delen af Ofotfjorden ö. om Narvik, Nordland amt,
Norge. Längs R:s södra strand stryker Ofotbanan
(Narvik–Riksgränsen) fram. Ö. om Narvik på sydsidan
af R. ligga de vilda och
vackra fjällen Rombaksstötta (1,243 m.), Blaaisen
(1,485 m.) och Storsteinfjeldet (1,874 m.).
Jfr fig. i art. Ofoten.
K. V. H.
Rombaksfjorden. Se Rombaken.
Rombaksstötta. Se Rombaken.
Rombdodekaeder (se Kristallografi, sp. 1335 och
fig. 5), krist., en kristallyta inom det reguljära
systemet, som är parallell med en axel, men skär
de båda öfriga på samma afstånd. Af sådana ytor
kunna på en kristall finnas tolf stycken, alla
med formen af en romb, hvars diagonaler förhålla
sig som 1: ?2. Formen är mycket vanlig hos granat.
A. Hng.
Romberg [rå’m-]. 1. Andreas Jakob R., tysk musiker,
f. 1767 nära Münster, d. 1821 i Gotha, gjorde redan
helt ung som violinist konsertresor, jämte sin kusin
Bernhard R. (se R. 2), till Holland och Frankrike
samt blef i Paris 1784 engagerad för "Concerts
spirituels". Jämte kusinen var han 1790–93 anställd i
kurfurstens kapell i Bonn och konserterade därefter
ånyo med den förre. 1802–15 lefde han i Hamburg och
blef sedan hofkapellmästare i Gotha. Han blef 1809
filos. hedersdoktor vid Kiels universitet. Af hans
många kompositioner i Mozarts stil (symfonier,
violinkonserter, 30 stråkkvartetter och annan
instrumentalmusik samt flera operor och sångverk)
är nu allting förgätet utom kompositionerna till
Schillers Das lied von der glocke och Die macht des
gesanges. – 2. Bernhard R., den föregåendes kusin,
violoncellist, f. 1767 i hertigdömet Oldenburg,
d. 1841 i Hamburg, delade i ungdomen sin kusin
Andreas’ (se R. 1) konserttriumfer och anställning
i Bonn, var 1801–03 anställd som violoncellprofessor
vid konservatoriet i Paris och 1805 solocellist i
hofkapellet i Berlin samt gjorde därefter större
konsertresor till Österrike, Ryssland, Sverige
(1813, 1821, 1827) o. s. v. Åren 1815–19 var
han hofkapellmästare i Berlin; där efter hade
han ingen anställning. R. blef i flera afseenden
lagstiftande för det senare violoncellspelet. Hans
samtida höllo honom för oförliknelig mästare i
afseende på tonskönhet, säker virtuositet, ädelt
uttryck samt friskt och elegant föredrag. Han skref
11 cellokonserter, en mängd solostycken för cello,
stråkkvartetter, hvarjehanda annan instrumentalmusik,
däribland fantasier öfver svenska, spanska,
österrikiska, polska, ryska och rumänska folkvisor,
några operor och musik till skådespel o. s. v.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
