Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Roos, Magnus Friedrich - Roose, Aage Valdemar Larsen - Roosebeke. Se Rosbecque - Roosen, Carl Bonaparte - Rooses, Max - Roosevelt, Rio, flod - Roosevelt, Theodore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som djup, i Skriften grundad fromhet. Hans många
skrifter upplefde flera upplagor och ha öfversatts
till flera språk, bl. a. svenska. Sitt mästerskap
visade han i den uppbyggliga bibelutläggningen. I
Sverige har han varit mest skattad i de af
Schartau påverkade kretsarna. Han har också flera
beröringspunkter med denne. Bland hans skrifter må,
utom hans kommentarer till flera bibliska böcker,
såsom till Daniels bok och Uppenbarelseboken,
nämnas Christliche glaubenslehre (1786; "Christlig
troslära", 1844; ny uppl. 1895), Christliches
hausbuch (1792; morgon- och aftonbetraktelser
för hvar dag i året, skrifna till S. F. Hillers
sånger för hvar dag i året; sv. öfv. 1835-36;
ny öfv. 1847, flera uppl.), Kreuzschule (1799;
sv. öfv. 1865, flera uppl.), Fusstapfen des glaubens
Abrahams (1770; sv. öfv. 1810-14, flera uppl.) och
Einleitung in die biblischen geschichten (1774).
E. M. R.
Roose, Aage Valdemar Larsen, dansk målare, f. 1880
i Kolding, studerade vid konstakademien och för
Tuxen i Köpenhamn 1901-05 samt därefter i London,
Paris och Kom. K. debuterade 1904 med porträtt och
utställde 1906 den uppseendeväckande målningen Från
ljungheden, en kvinna och ett barn i ett storslaget
hedlandskap. Såväl K. som hans hustru, Wanda
Agnes R., född Reichmann, f. 1882 i Moskva (gift
1907, har studerat i Warschau och Paris), ha jämte
sina målningar utfört förtjänstfulla raderingar
och träsnitt. G-g N.
Roosebeke. Se Rosbecque.
Roosen, Carl Bonaparte, norsk militär, topograf och
politisk författare, f. 8 okt. 1800 i Arendal, d. 15
febr. 1880 i Kristiania, kapten i "ingeniörbrigaden"
och chef för Trondhjems ingenjördetachemang 1846-70,
utförde förtjänstfulla kartarbeten, geografiska
läroböcker och topografiska afhandlingar; han blef
bemärkt genom sina anti-unionella åsikter i fråga
om Norges och Skandinaviska halföns försvar. I
ströskriften Om skilöbningen. Praktisk fremstillet,
som et vigtigt middel for nationalopdragelsen
og værnepligten (1865) var han före sin tid.
K. V. H.
Rooses, Max, belgisk konsthistoriker, f. 1839 i
Antwerpen, d. 1914, var sedan 1876 konservator
vid Plantin-Moretusmuseet där, författade ett
arbete om Christophe Plantin (1883), en historik
öfver Antwerpenskolans måleri (Geschiedenis der
antwerpsche schilderschool, 1879; ty. uppl. 1881),
L’æuvre de Rubens (5 dlr, 1886-92), Les peintres
néerlandais du XIX:e siécle (samlingsverk, började
utges 1898), texten till planschverket Målerikonsten
(sv. uppl. 1911) och Flandern (kortfattad
konsthistoria i samlingen "Ars una", upplaga på sex
språk 1913). G-g N.
Roosevelt [trol. ro’svelt], Rio, biflod till Madeira
(fr. h.), i sina grunddrag kartlagd af Th. Roosevelt
under hans sydamerikanska resa 1913. Floden, hvars
källor ligga under 12° 30’ s. br., var i sin öfversta
del känd genom öfverste Rollon (1909) och kallades Rio
da Duvida; mynningen, som varit bekant sedan 1797,
hette Rio Aripuana. Att dessa vattendrag voro olika
delar af samma flod, ådagalades först genom Roosevelts
resa utför floden, som af brasilianska regeringen
fick namnet Rio Roosevelt. Flodens hela längd anslås
af Roosevelt till 1,400-1,500 km. J. F. N.
Roosevelt[råu’svelt l. råu’sevelt], Theodore, nordamerikansk
statsman, president i Förenta staterna 1901-09,
föddes 27 okt. 1858 i New York och tillhör en
bland denna stads äldsta släkter af nederländsk
härkomst. Stamfadern, Claas Martenszen van R.,
bosatte sig 1649 i dåv. nederländska kolonien
Nya Amsterdam. Släktens medlemmar gjorde sig
kända som dugande köpmän, förvärfvade betydande
förmögenhet och räknade bland sig många varmhjärtade
filantroper. Nicholas J. R., f. 1767, d. 1854, var
en framstående uppfinnare på ångmaskinsteknikens
område och verkade sedan 1809 i förbindelse med
Robert Fulton för ångfartygstrafikens införande
i staten New York. Dennes brorson, Robert Barnwell R.,
presidentens farbroder, f. 1829,
d 1906, var demokratisk medlem af staten New Yorks
legislatur och 1888-89 amerikansk minister i Haag. -
R. graduerades vid Harvard college 1880, afbröt
redan 1881 sina juridiska studier för att egna sig
åt politiken, valdes s. å. till medlem af staten
New Yorks folkrepresentation (house of assembly)
och gjorde sig där snart känd som en bland den
republikanska minoritetens mest oförfärade talare,
framför allt i striderna mot den partipolitiska
förvaltningskorruptionen. R. inköpte 1884 en
boskapsfarm vid Medora i North Dakota och lät
under de båda följande åren politiken stå nästan
helt tillbaka för det jägar- och friluftslif,
hvilket från hans tidiga ungdom på honom utöfvat
stark dragningskraft. Under dessa år blef R. intimt
förtrogen med Västerns lif och åskådning, och han har
sedan dess alltjämt dels under vidsträckta jaktfärder,
dels genom historiska studier rörande de västra
staternas kolonisationshistoria fördjupat sin andliga
samhörighet med "vilda västern". R uppställdes 1886
som republikansk kandidat till borgmästarposten
i New York, men besegrades af Tammany-ringens
kandidat. 1889-95 var han medlem af "United states
civil service commission" och inlade som sådan
betydande förtjänst om det mot den öfverhandtagande
korruptionen riktade förvaltningsreformarbetet
(jfr Civil service reform). För sin reformifver
på detta område fick han riklig användning under
den tvåårsperiod (1895-97) han var staden New
Yorks polischef ("president of the board of police
commissioners"). President Mac Kinley utsåg honom
våren 1897 till expeditionschef i marinministeriet
("assistant secretary of the navy"), och på denna
post insatte R., öfvertygad om snart stundande öppen
konflikt med Spanien i Cubafrågan, hela sin energi på
flottans tidsenliga utrustning och pådrifvande af dess
öfningar. Då Spansk-amerikanska kriget 1898 utbröt,
uppsatte han ett kavalleriregemente af frivilliga,
till stor del bestående af cowboys
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
