Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rose, John Holland - Rosé, Arnold Josef - Roseau l. Charlottetown - Rosebery, earl af. Se Primrose - Rosecrans, William Starke - Rose-croix - Rosegger, Peter (eg. Petri Kettenfeier)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en af "universitetsutvidgningsrörelsens" verksammaste
ledare, har som historisk forskare mest sysslat
med Napoleonstidens historia. Bland hans skrifter
märkas The revolutionary and napoleonic era (1894),
The rise of democracy (1897), The life of Napoleon I
(2 bd, 1902; svensk öfv., 2 bd, 1907), Napoleonic
studies (1904), The development of the european
nations, 1870-1900 (1905), William Pitt and the
great war (1911) och The personality of Napoleon
(1912). Efter världskrigets utbrott 1914 utgaf R. en
måttfullt hållen öfverblick af dess förhistoria
från engelsk synpunkt, The origin of the war (1915).
V. S-g.
Rosé [råse], Arnold Josef, österrikisk violinist,
f. 1863 i Jassy, utbildad vid Wienkonservatoriet,
är sedan 1881 konsertmästare i Wiens hofkapell
och har sedan 1888 i samma egenskap medverkat vid
Wagnerfestspelen i Baireuth samt är primviolinist i en
berömd stråkkvartett i Wien, bildad af och uppkallad
efter honom.
Roseau [råusåu’] 1. Charlottetown
(Charlotteville), hufvudstad på brittisk-västindiska ön
Dominica, på sydvästra kusten. Omkr. 6,500 inv.
(J. F. N.)
Rosebery [rå^sbri], earl af. Se Primrose.
Rosecrans [rå~u’sikronts], William Starke,
nordamerikansk general, f. 6 sept. 1819 i Kingston,
Ohio, d. 11 mars 1898 nära Redondo i Kalifornien,
af en ursprungligen holländsk familj, inträdde 1842
som löjtnant i genikåren, var några år lärare vid
krigsskolan i West Point, utförde flera ingenjörs-
och fortifikationsarbeten på statens uppdrag,
men drog sig af hälsoskäl tillbaka 1854 och var vid
inbördeskrigets utbrott (1861) direktör vid en fabrik
i Cincinnati. I juni 1861 blef han brigadgeneral och
Mac Clellans närmaste man vid Potomachären, utmärkte
sig vid Rich mountain (11 juli) och kommenderade
maj-okt. 1862 Mississippiarmén. 19 sept. vann
han en träffning vid Iuka öfver de konfedererades
general Price och slog 3-4 okt. generalerna Price
och van Dorn vid Corinth. Strax därpå fick R. befälet
öfver Cumberlandarmén, men stod länge overksam emot
general Bragg i Tennessee, sedan han vid själfva
årsskiftet 1862-63 vunnit slaget vid Stone river
nära Murfreesborough. 19-20 sept. 1863 blef han
däremot vid Chickamauga grundligt slagen af Bragg,
som sedan hårdt ansatte honom vid Chattanooga. Han
förlorade nu (okt.) sitt befäl, men förde under 1864
ett annat i Missouritrakten med högkvarter i S:t
Louis. Ur armén afgick R. 1867 med generalmajors
grad. Han egnade sig därefter ånyo åt industriella
företag (järnvägsbyggnader, grufdrift). Några månader
1868 var han minister i Mexico, och 1881-85 var han
representant för Kalifornien i kongressen, där han
tillhörde det demokratiska partiet. Jfr Van Horn,
"History of the army of Cumberland" (2 bd, 1875),
och N. M. Cist, "Army of the Cumberland" (1882).
Kj.*
Rose-croix [rås kroa7], en konstriktning,
som började 1892 af den franske författaren
Joséphin Peladan (se d. o.). Dess mål var, enligt
stiftarens proklamationer, att väcka längtan efter
det öfversinnliga, motverka tidens materialism
och böjelse för realism i konsten, odla mystik,
legend,
allegori, det lyriska och sublima och ej minst det
katolska idealet. Själf utnämnde sig P. till den
nya ordens chef, "stormästare af ros + kors, af
templet och af Graal", som han undertecknade sina
högtrafvande proklamationer. Sina teorier utvecklade
han i skrifterna L’art idéaliste et mystique, Comment
on devient artiste och Règle de 1’ordre (1903). Orden
föranstaltade utställningar i Paris 1892-97. Bland
utställarna voro åtskilliga konstnärer med kända
namn, skulptörerna Dampt, Bourdelle, V. Vallgren,
målarna Henri Martin, Legrand, Hodler, Toorop,
Khnopff m. fl. Rörelsen väckte förargelse och löje
genom det reklamsjuka och uppstyltade i de former,
under hvilka den framfördes. Den aftynade snart. I
dess program låg dock onekligen något af det denna
tids konst arbetade för: kraf på andligt innehåll.
G-g N.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
