Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Roséns barnpulver - Roséns bröstdroppar - Rosenschöld, Munck af. Se Munck af Rosenschöld - Roséns kylande pulver. Se Kylande pulver - Rosensparre, dansk adelssläkt - Rosenstand, Vilhelm Jakob - Rosenstand-Goiske, Peder - Rosenstaren, Rosenstarsläktet. Se Drosselsläktet - Rosenstein, slott. Se Kannstatt - Rosenstein. Se Rosén von Rosenstein - Rosenstein, Samuel Sigmund - Rosensten. Se Diamant - Rosenstockarna. Se Hjortdjuren, sp. 803-804 - Rosenstolpe, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rosenstenii, p. infantum), med.</i>, innehåller 2 dlr
fänkålsolja, sammanrifna med 100 dlr pulveriseradt
hvitt socker, hvartill sedan blandas pulver af
rabarberrot och basiskt magnesiumkarbonat, 100
delar af hvartdera. Detta pulver har en rödgulaktig
färg och en aromatisk, något bittersöt smak samt
begagnas i dos af en "knifsudd" (5-15 cg.) 2-5
gånger om dagen åt späda barn mot magsyra och sura,
ostiga öppningar, hvilka färgas gula af rabarbern
och förbättras till sin beskaffenhet, hvad lukt
och utseende beträffar. De af arkiatern Rosén von
Rosenstein själf i afhandlingen "Om barnsjukdomar"
uppgifna formlerna för "barnpulver" öfverensstämma
icke med den ofvan anförda, nu officinella formeln,
utan innehöllo antingen saffran och anis, eller
saffran, kummin och violrot tillsammans med
magnesia och socker, men icke någon rabarber.
O. T. S.*
Roséns bröstdroppar, Vinum glycyrrhizæ opiatum,
med., benämnes en beredning af l d. pulveriseradt
opium, l d. saffran och l d. lakrits-extrakt, 5 dlr
socker samt 45 dlr marsalavin. Preparatet innehåller
alltså 2 proc. opium; dess maximaldos är 10 gr. Detta
mörkbruna vin smakar och luktar af opium och saffran
samt bär, enligt hvad det antages, sitt populära
namn efter den berömde läkaren Rosén von Rosenstein,
ehuruväl formeln för beredningen af detta opiumhaltiga
vin var angifven före den nämnde läkarens tid. Af alla
"opiat" är "Roséns bröstdroppar" det af allmänheten
mest anlitade, för att stilla en retsam hosta och ge
ro till natten vid katarrer eller inflammationer
i andningsorganen. Dosen är 20-50 droppar mot
aftonen åt vuxen person eller mindre mängder flera
gånger om dagen som tillsats till bröstdekokter,
bröstsaft o. d. Förr erhöllos Roséns bröstdroppar
i handköp, utan läkares recept. Då de emellertid
ej sällan groft missbrukades af opiumnjutare eller
för att söfva oroliga småbarn, hvarvid stundom
svåra, t. o. m. dödande, opiumförgiftningar
inträffade, åsattes medlet först två, senare
ett gifttecken, samt maximaldos. Bröstdropparna
erhållas alltså numera endast mot läkares
recept, som vid upprepad användning måste
vederbörligen förnyas genom påteckning af läkare.
O. T. S. (C. G. S.)
Rosenschöld, Munck af. Se Munck af Rosenschöld.
Roséns kylande pulver. Se Kylande pulver.
Rosensparre, dansk adelssläkt, af hvars medlemmar
två med namnet Steen föllo i krigen mot Sverige. Den
äldre, f. 1523, d. 20 okt. 1565, riksråd 1562 och
krigskommissarie hos härföraren D. Rantzau, stupade i
slaget vid Axtorna. Den yngre, den föregåendes sonson,
f. 1588, stupade 21 febr. 1612 på Kölleryds hed,
väl vetande, att han var släktens sista telning. "Ett
godt namn går framför allt", var hans sista ord, då
han störtade sig i striden. Med hans fader Oluf R.,
riksråd sedan 1596, utslocknade ätten 1624. Öfver
Steen R. d. ä. lät Hallands fornminnesförening 1866
resa en minnessten på platsen, där han föll. E. Ebg.
Rosenstand [-stann], Vilhelm Jakob, dansk målare,
f. 31 juli 1838 i Köpenhamn, d. 15 mars 1915,
studerade vid akademien där, utställde 1865 Vid
Dannevirke morgonen efter Bustrupslaget, 1867
Tordenskiold i Karlsten samt P. A. Heibergs
afsked från makarna Rahbek, innan han,
landsförvisad, lämnade Danmark (s. å.,
Hirschsprungska museet). 1869-81 vistades R. i Rom,
målade där många folklifsmotiv, bl. a. I kyrkdörren
(1876, Hirschsprungska museet), Morraspelare (1877),
Karnevalsbild (1878), var sedan i Paris lärjunge till
Bonnat 1881-82, målade där Utanför ett brasserie
(1888) m. fl. Köpenhamnsgenren Utanför A Porta
(1882) inköptes af Stockholms Nationalmuseum. Som
monumentalmålare försökte sig R. i skildringarna
af Studenternas utryckning till Köpenhamns försvar
1659 (1890) och Holberg under en repetition af
Erasmus Montanus (1892, båda i universitetets
festsal, sistnämnda motiv också behandladt i
en mindre målning i konstmuseet, som äfven eger
krigstaflan Från förposterna, motiv från 1864, målad
1894). R. har sedan dess utfört flera historiska
taflor och porträtt (ett par i Frederiksborgs slott)
och har tecknat kostymer till kungliga teatern. R.,
som började som en direkt efterföljare af Marstrand,
är i sin konst framför allt en liflig berättare. Hans
målningar från och med Paristiden äro hållna i ett
lifligt och flott behandlingssätt. Väggmålningarna
sakna monumental karaktär och göra intryck af
förstorade illustrationer. - R. blef led. af
akademirådet 1887 och fick professors titel 1892.
G-g N.
Rosenstand-Goiske [-stann], Peder, dansk dramaturg,
jurist, f. 1752, d. 1803, student 1769, slog sig
tidigt på dramaturgiska studier. 1771-73 utgaf
han "Den dramatiske journal", den äldsta danska
teatertidningen, och öppnade den med ett skarpt
angrepp på teaterdirektören N. Bredals sångspel
"Thronfölgen i Sidon". Han gaf därigenom anledning
till stort tumult, ja, rentaf slagsmål i k. teatern
mellan studenter och officerare (de senare togo
nämligen parti för Bredal) och i följd däraf till
J. Ewalds kvicka stycke "De brutale klappere". 1780
blef R. teaterns censor, och 1786-92 var han därjämte
led. af teaterdirektionen. Som höjesteretsadvokat
1783-94 utmärkte han sig i flera märkliga
processer för skarpsinne och var sedan till 1797
lagman i Kristiania. R:s efterlämnade handskrift
Kritiske efterretninger om den danske skueplads,
som innehåller viktiga bidrag till teaterns
historia 1773-80, utgafs 1839 af Kr. Molbech.
E. Ebg.
Rosenstaren, Rosenstarsläktet, zool. Se
Drosselsläktet.
Rosenstein [råsenstajn], slott. Se Kannstatt.
Rosenstein. Se Rosén von Rosenstein.
Rosenstein, Samuel Sigmund, holländsk läkare, f. 1832
i Berlin, d. 1906 i Leiden, blef med. doktor 1854,
docent i Berlin 1863 och 1865 professor i medicinsk
klinik i Groningen, där han verkade till 1872, då han
öfverflyttade till Leiden. Bland hans många skrifter
intages hedersplatsen af hans Pathologie und therapie
der nierenkrankheiten (1863; 4:e uppl. 1899).
B. T-dt.
Rosensten. Se Diamant.
Rosenstockarna, zool. Se Hjortdjuren, sp. 803-804.
Rosenstolpe, Johan, jurist, f. l jan. 1668 i Vånga
prästgård i Östergötland, d. 28 juli 1758 i Stockholm,
studerade i Uppsala, blef 1716 assessor i Svea
hofrätt, 1718 lagman i Härjedalen, 1719 adlad med
namnet R. (han hette förut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
