Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Roskilde - Roskilde amt - Roskildebrödre - Roskilde fjord - Roskilde krönike - Rosknop. Se Knop - Roskva - Roslagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tegel i senromansk stil efter fransk förebild
(sannolikt katedralen i Tournai). Denna stil är ännu
bevarad i koret, men har f. ö. efter hand ersatts af
spetsbågen, hvarjämte flera kapell tillbyggts i
mycket afvikande stilarter: Kristian I:s i gotisk,
Kristian IV:s i renässans- och Fredrik V:s i klassisk
stil. Förutom det höga midtskeppet finnas två
lägre sidoskepp med hvälfda gallerier ofvantill,
hvarjämte de fortsätta på ömse sidor om högkoret
och omkring apsis bilda en med granitkolonner
smyckad omgång. Kyrkan är invändigt 83 m. lång, 24
m. bred och 25 m. hög (yttre höjden 34,5 m.) smyckad
omgång. Kyrkan är invändigt 83 m. lång, 24 m. bred
och 25 m. hög (yttre höjden 34,5 m.) samt prydes
af två fyrkantiga, med smäckra spiror försedda, i
sin helhet 75 m. höga torn. I n. finnas två rader
kanikstolar med en "biblia pauperum" i utskuret
trä från 1420 och ett präktigt altare med snidade
och förgyllda figurer från 1500-talet. Korets fyra
pelare gömma benen af Margareta Fredkulla, Harald
Blåtand, Sven Estridsson och biskop Vilhelm. Bakom
altaret står drottning Margaretas sarkofag (från
1423, restaurerad 1902-12 af bildhuggaren Aarsleff)
med hennes därå hvilande alabasterstaty (se fig. 1
i art. Margareta Valdemarsdotter); vidare finnas där
Kristian V:s och Fredrik IV:s samt deras gemålers graf
vårdar. I kyrkan hvila f. ö. Kristofer af Bajern och
Kristian I samt alla danska konungar sedan 1536 med
deras drottningar och barn. I Kristian I:s kapell
finnas två präktiga, nederländska marmorsarkofager
öfver Kristian III och Fredrik II, och i Fredrik V:s
kapell, byggdt af Harsdorff, finnas minnesvårdar af
bildhuggarna Stanley och Wiedewelt öfver Fredrik
V och hans första drottning Lovisa. Kristian IV:s
kapell smyckades 1846-68 med ypperliga målningar,
dels allegoriska, dels historiska, de sistnämnda af
V. Marstrand; här står äfven Thorvaldsens staty
af Kristian IV. – Genom den s. k. Absalonsbågen
är kyrkan förenad med k. palatset, byggdt 1733 på
den gamla biskopsgårdens grund; helt nära ligger
stiftsbiblioteket. Ett katolskt sjukhus med nunnor
stiftades 1905, och därtill kom 1914 en katolsk
kyrka. I närheten af staden ligger Köpenhamns stora
anstalt för sinnessjuka, S:t Hans hospital eller
Bistrup, vidare sedan 1907 R. folkhögskola.
Roskilde domkyrka, sedd från n. ö. (T. v. Absalonsbågen.)
R. var sedan 900-talet konunga- och biskopsresidens
(till stiftet hörde Själland, Mön och ön Rügen
sedan 1168) och under hela medeltiden en betydande
stad med 12 sockenkyrkor och 5 kloster. Omkr. 1150
stiftades "Vethemans broderskab" för kamp mot
venderna; 1157 mördades i R. Knut V, och 1319 dog
där Erik Menved. Men då först konungen (1443) och
sedermera biskopen (1536) flyttat till Köpenhamn,
gick staden starkt tillbaka och led den följande
tiden af flera stora eldsvådor. I R. aftalades 18
nov. 1568 en för Sverige mycket ogynnsam fred med
Danmark, hvilken dock förkastades 1569 såväl af Johan
III som af ständerna. 90 år senare, 26 febr. 1658,
slöts den ryktbara freden i R., hvarigenom Danmark
till Sverige afträdde Skåne, Halland, Blekinge,
Bohus län, Trondhjems län och öarna Hven och
Bornholm samt förband sig att gemensamt med Sverige
utestänga främmande flottor från Östersjön. 1835-48
sammanträdde i R. provinsialständerna för östiften. –
Se J. Kornerup, "Roeskilde domkirke" (1877) och "R. i gamle dage" (1892).
E. Ebg.
Roskilde amt [rå’skille] omfattar städerna Roskilde
och Kjöge samt 4 härad och 2 prosterier. 50,400
inv. (1911), hvaraf 14,100 i nämnda städer. Det har
eget amtsråd, men är förenadt med Köpenhamns amt
under gemensam amtman.
E. Ebg.
Roskildebrödre [rå’skille-], ett förbund af
kristna vikingar på Själland, stiftadt i midten
af 1100-talet för att bekämpa venderna, som då
hemsökte danska kusterna med plundringståg. Dess
mest kände anförare var Vetheman. Efter Valdemar den
stores segrar öfver venderna upplöstes förbundet.
E. Ebg.
Roskilde fjord [rå’skille], en lång, smal fjord, som
från Isefjorden intränger mellan halfön Horns herred
och Själlands nordöstra halfö. Vid Frederikssund
går sedan 1868 en bro öfver R. till Horns herred.
E. Ebg.
Roskilde krönike [rå’skille], äldsta försöket att
ge en sammanhängande framställning af Danmarks
historia efter kristendomens införande, författades
omkr. 1140 af en eljest okänd Roskildeklerk. Äldre
delen (perioden till Sven Estridsson) är närmast ett
utdrag ur Adams af Bremen krönika; den senare är ett
själfständigt arbete, föga välvilligt mot Knut den
helige och Erik Ejegod. Den trycktes 1772 i Langebeks
"Scriptores rerum danicarum" I och öfversattes 1898 af
J. Olrik under titeln "Den ældste Danmarkskrönike".
E. Ebg.
Rosknop, sjöv. Se Knop.
Roskva (isl., "den raska"), nord. myt. Se Tjalfve.
Roslagen är en urgammal benämning på Upplands östra
kusttrakt och den utanför denna liggande skärgården,
från Värmdön i s. till Älfkarleby i n. R:s gräns
i v. är obestämd. Namnet R. härledes af den i äldre
tider brukliga benämningen Roden (eg. roðer, rodd)
på den till hafvet gränsande del af landet, som i
krigstid skulle utrusta de i leding utgående roddarna
(roddlag, däraf roslag). Roden kallades sålunda icke
blott östra delen af Uppland (af Sturlasson kallad
Sæland) mellan hafvet i ö. samt Tiundaland och
Attundaland i v., utan äfven den närmast hafvet
belägna delen af Östergötland och möjligen andra
kusttrakter, som hade enahanda skyldigheter som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
