Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland / 931-932 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rosidor, Claude Guilmois de - Rosier, P. J. Se Faassen - Rosifloræ. Se Rosaceæ - Rosin, Heinrich - Rosinante - Rosineæ. Se Rosales - Rosing, dansk släkt - Rosing. 1. Mikael R. - Rosing. 2. (Hans) Anton R. - Rosing. 3. Mikael R. - Rosini, Giovanni - Rosit. Se Rosellan - Roskarlen, Roskarlsläktet. Se Höttringsläktet - Roskilde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gjorde sig förhatlig genom oregerligt lefverne,
och 1706 lämnade han Sverige.

Rosier, P. J. Se Faassen.

Rosifloræ, bot. Se Rosaceæ.

Rosin, Heinrich, tysk rättslärd, f. 14 sept. 1855 i
Breslau, blef 1880 docent vid universitetet där samt
utnämndes 1883 till e. o. och 1888 till ord. professor
vid universitetet i Freiburg (Baden). Han har utgett
bl. a. Die formvorschriften .... nach langobardischem
recht (1880), Das polizeiverordnungsrecht
in Preussen (1882; 2:a uppl. 1895), Das recht
der öffentlichen genossenschaft (1886) och Das
recht der arbeiterversicherung I (1890-93).
C. G. B j.

Rosinante (sp. Rocinante, af rocin, arbetshäst),
namn på Don Quijotes ridhäst; en usel häst, "krake",
"skinkmärr".

Rosineæ, bot. Se Rosales.

Rosing [rå-], dansk släkt, som förgrenat sig öfver
till Norge och som härstammar från Rasmus Clausson
R., 1585 präst i Vefsen. Hans sonson var den lärde
teologen, biskop Hans R. d. 1625, d. 1699).


1. Mikael R., skådespelare, f. 19 febr. 1756 i
Röros i Norge, d. 12 okt. 1818, blef student
1775 och debuterade på k. teatern i Köpenhamn 1777.
Han hade ett skönt och ädelt yttre samt
blef genom sin djupa poetiska känsla och fina smak
i förening med mycken flit en af scenens förnämsta
konstnärer. Hans styrka låg i tragedien och det
rörande skådespelet (han var den förste, som tolkade
nordiska hjälteroller), och han grundlade en ny
skola, där sanning och värme trädde i stället för
svulst, men skördade därjämte lagrar både som älskare
i lustspelet och som sångare. 1788 blef han instruktör
och 1804 föreståndare för den dramatiska skolan,
men hade sedan 1808 af giktkrämpor hindrats från att
uppträda. Han var sedan 1778 gift med Johanne
Katrine Olsen, ett af den danska scenens största namn,
f. 2 juni 1756, d. 15 jan. 1853. Hon debuterade 1773
och gjorde sig bemärkt i synnerhet i sorgespelet
och det högre skådespelet ända till 1823. - Dottern
Vilhelmine Emilie R., f. 1784, d. 1811, debuterade
1802 och lade i dagen stor dramatisk talang. En annan
dotter blef moder åt bröderna Wiehe, som ärfde R:s
konstnärsgåfvor.

2. (Hans) Anton R., norsk kemist, f. 1827 i
Fredrikstad, d. 1867, utbildade sig 1855-61 i
Tyskland, Frankrike och England för lärarplatsen i
fysik och agrikulturkemi vid landtbrukshögskolan
på Aas, vistades därunder längre tid i Paris på
kemisterna Dumas’ och Boussingaults laboratorier
och var 1857 en af hufvudmännen vid grundläggningen
af Société chimique de Paris, hvars preses han en
tid var och af hvars tidskrift han var medredaktör.
Han utvecklade i den franska institutionen samma
initiativförmåga och organisatoriska
talang, som bragt honom att 23 juni 1852 stifta
den ännu bestående och blomstrande Polytekniske
förening i Kristiania. I sin 1861 tillträdda
befattning på Aas satte han, fastän nedbruten
af sjukdom, i gång en hel rad grundläggande
agrikulturkemiska undersökningar. Samtidigt
verkade han med hänförelse för folkupplysningen
samt redigerade från sjukbädden de tre första
årg. (1865-67) af den populärvetenskapliga "Norsk
landmandsbog". Se P. Chr. Asbjörnsen, ’"A. R." (1867;
fr. öfv. 1869). - Hedevig Sophie R., hans. kusin och
hustru, f. 1827 i Horsens, d. 1913 i Kristiania, var
några år efter sitt äktenskap 1865 folkskollärarinna,
men öfvergick till döfstumundervisningen vid det
af F. G. Balchen (se d. o.) ledda institutet och
var 1881-95 föreståndarinna för egen döfstumskola i
Kristiania, där hon införde den rena talmetoden. Bland
hennes egna skrifter ha Barnets förste bog (1879)
och Veiledning ved undervisning i samtidig læsning
og skrivning efter lyd- og stavemetoden (s. å.) haft
banbrytande betydelse.

3. Mikael R., sonson till R. l, skald, f. 20
nov. 1830, d. 12 dec. 1904, tog filologisk
ämbetsexamen 1858 och blef 1859 adjunkt vid
Herlufsholms skola och 1863 vid Sorö, där han 1882-
1901 var lektor ("overlærer"). R. utgaf 1859 två
samlingar dikter, som andas varm känsla och kärlek
till naturen, och utsände sedan 1872 flera berättelser
dels på vers, såsom Frælst (1872), Ann’-Marie (1873)
och Broder Bengt (1882), dels på prosa, såsom Lövfald
og lövspring (1877), En romantiker (1880), En uskyldig
ung mand (1886) och Kjærlighed taaler alt (1895). l
o. 3. E. Ebg. 2. K. V. H.

Rosini [rå-], Giovanni, italiensk författare,
f. 1776 i Lucignano, d. 1855 i Pisa, vardt 1804
professor i italiensk litteratur vid universitetet i
Pisa cch utnämndes till lifstidssenator för Toscana
1848. Bland R:s arbeten märkas dikten La nozze di
Giove e di Latona (1810), som besjunger Napoleon I:s
förmälning med Marie-Louise, romanerna La monaca
di Monza (1829; flera uppl.) och Luisa Strozzi
(1833), skådespelet Torquato Tasso (1835) samt det
konsthistoriska verket Storia della pittura italiana
(1839-47; 2:a uppl. 1848-54), rikligt försedt med
kopparstick. Se biogr, af Pozzolini (1855).

Rosit. Se Rosellan.

Roskarlen, Roskarlsläktet, zool. Se Höttringsläktet.

Roskilde [rå’skille], stad på Själland, vid
Roskildefjorden, 30 km. v. om Köpenhamn. 9,700
inv. (1911); om närmast liggande landssocknar
medräknas, 15,000. Staden ligger 30 m. ö. h. på en
höjdsluttning, som utmärker sig för sin rikedom på
förträffliga källor (da. kilde = källa), hvaraf namnet
(sannolikt Rosenkilde). Den är viktig som knutpunkt
för de själländska järnvägarna, men har eljest icke
stor handel, däremot ej få fabriker och ansenliga
jordar. R. har en katedralskola från 1200-talet, ett
rikt sjukhus (fordom Duebrödre kloster) och ett adligt
jungfrustift, upprättadt 1699. Förnämsta byggnaden
är domkyrkan, S:t Lucius’ kyrka, en af de äldsta,
största och vackraste i Norden (se fig.). Uppförd
på 1000-talet i st. f. den ursprungliga träkyrkan
(färdig 1084), blef den omkr. 1200 nedrifven och
sedan uppbyggd ånyo af rödt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>