Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Roslin, Alexander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett porträtt i kroppsstorlek af hans hertiginna, som
R. ej utfört till Calabrettes belåtenhet, fick genom
franske ambassadören markis de l’Hopitals mellankomst
en för R. lycklig utgång. På rekommendation af de
l’Hopital, som på hemväg till Frankrike passerat
Parma, kallades R. till furstehofvet där, och efter
några månaders vistelse i Rom sommaren 1751, uppfyllda
af studier af antiker, anlände han till Parma, där
han stannade omkr. ett år, egnande hela sin tid åt
att måla den furstliga familjens porträtt. Försedd
med rekommendationsbref från infantinnan till
hennes systrar, mesdames de France (Ludvig XIV:s
döttrar), anlände R. 1752 till Paris. Uppgiften, att
han s. å. skulle ha varit i Köpenhamn, är felaktig;
det numera försvunna porträttet af Holberg (kändt
genom två gamla kopior på Fredriksborg och flera
gravyrer) måste ha blifvit utfördt vid ett tidigare
besök i Danmark.
I Paris slog R. igenom med sina på 1753 års salong
utställda porträtt, bland hvilka märkas m:me Boucher
i baldräkt (hustru till den berömde målaren), Baron
F. Sparre (sedermera rikskansler) i sitt arbetsrum
(två ex., på Övedskloster och Vanås) samt af Baron
Bunge (då svensk ambassadsekreterare). Till följd
af kungligt bref upptogs R., ehuru protestant,
s. å. till led. af Académie royale de peinture et
sculpture. Det eleganta porträttet af öfverintendenten
Adelcrantz (konstakademien, Stockholm) är dateradt
1754. På salongen 1755 utställde han sina båda
receptionsstycken, porträtten af akademikerna Collin de Vermont
och Jeaurat (båda nu i Louvre). 1756
signerade han porträttet af Friherrinnan de
Neubourg-Cromière (bankir Berg, Djursholm; den
samtidigt målade baronens porträtt finnes i Lamms
samling på Näsby) och af hofintendenten Johan Pasch
(konstakademien). Från 1757 äro helfigursbilderna af
Ivan Betskij (se pl., fig. 3) och hans halfsyster,
Landtgrefvinnan af Hessen-Homburg (reduktioner i
mindre format af konstnären hos sekreteraren H. A:son
Johnson). S. å. utställde han bl. a. Hertigen af
Orléans till häst, hälsande med hatten, i det han
passerar framför fronten af armén (1757; fanns i S:t
Cloud, men är försvunnet), konstnärerna Dandré Bardon
(s. å., i Louvre) och Vien (s. å., i Louvre). 1759
ingick R. äktenskap med porträttmålarinnan Marie
Suzanne Giroust (f. 1734, d. 1772), sedan den kände
konstvännen grefve de Caylus hade lyckats öfvervinna
hennes familjs motstånd. Två år senare utförde R. sin
största målning, Ludvig XV efter sin sjukdom och
återkomsten från Metz högtidligt mottagen i Hôtel
de Ville i Paris (1761; 14 fot bred och 10 fot hög;
beställdes af staden Paris och sattes upp i Hôtel
de Ville, vid hvars brand under kommunen 1871 den
förstördes), Markis de Marigny (s. å.; Versailles),
och herr och fru de Flandre de Brunville (s. å., i
privat ego i Paris), Grefvinnan Egmont (1763), franske
utrikesministern, hertigen af Praslin (s. å., kopia
i Versailles), grefve Tjernisjev, rysk ambassadör
i Paris (s. å.), svenska sändebudet grefve Ulrik
Scheffer (s. å., Skokloster). 1765 utställde R. den
målning, som mer än någon annan skulle väcka strid
och gensägelse, en bild af familjen La Rochefoucauld,
benämnd En fader, som anländer till
sitt gods, där han mottages af sina barn, af hvilka
han är ömt älskad. Taflan målades i täflan med
Greuze och tilldömdes af Watelet och de Marigny
priset, men blef vid sitt utställande föremål för
en våldsam kritik af Diderot. På 1767 års salong
utställdes porträtten af Marmontel (Louvre) och
riksdrotset K. A. Wachtmeister (Nationalmuseum),
1769 bl. a. Familjen Jennings (Nationalmuseum)
och den franske bildhuggaren Pajou (bankir Berg,
Djursholm). S. å. utfördes Själfporträtt med hustrun framför ett staffli (Fånö; se pl., fig. 1). – R., som
1767 blef "conseiller" i akademien (d. v. s. ledamot
med säte och stämma), 1770 erhöll lön på stat och 1771
bostad i Louvre, var under denna tid en medelpunkt
för alla resande svenskar, i synnerhet konstnärer,
hvilka han oegennyttigt bistod med råd och dåd. Krafft
d. ä., Floding, Gillberg, L. Pasch d. y., Ljungberger,
Sevenbom, Hoffman, Wertmüller m. fl. funno i honom
ett godt stöd under sina studier i Paris. Utom förut
nämnda landsmäns porträtt utförde han en bröstbild
af Hertig Fredrik Adolf vid dennes besök i Paris
1770. 1771 sutto kronprins Gustaf och hertig Karl för
konstnären, som sammanförde de tre bröderna på en duk,
kronprins Gustaf och hans bröder i öfverläggning om
en fälttågsplan (salongen 1773; Nationalmuseum), ett
stycke glänsande stoffmåleri, men psykologiskt ett
af konstnärens svagare arbeten. Sin belöning erhöll
konstnären officiellt, när han blef en af de förste
riddarna af Vasaorden (1772). Hvilket högt värde
han satte på denna utmärkelse, visade han genom att
framdeles förändra sin signatur "Roslin le Suéd." till
"Le chevalier Roslin". Den stora förlust R. vid
denna tid led, när hans maka dog, bidrog att förmå
konstnären att efterfölja Gustaf III:s inbjudan att
besöka hemlandet, i hvars Målar- och bildhuggarakademi
han 1773 invaldes till utländsk(!) hedersledamot. Han
anlände 1774 till Stockholm, där han bodde hos sin
frände hofapotekaren Wertmüller, hvars son, Adolf
Ulrik, den berömde målaren, som vid denna tid vistades
för studier i Paris, R. där omhändertagit. Under
vistelsen i Sverige utförde R. porträtt af nästan hela
den kungliga familjen. Helfigursporträttet af Gustaf
III (Gripsholm; se Gustaf, sp. 671), Lovisa Ulrika,
Sofia Albertina, Sofia Magdalena, Hedvig Elisabet
Charlotta (se fig. i bd 5, sp. 86) och Fredrik Adolf
(samtliga på Drottningholm). "Konungen befallde",
heter det, "att dessa mästerstycken för alla tider
skulle tillhöra kronan och aldrig skingras genom
arf eller gåfva". Af enskilda personer målade han
utom sitt värdfolk hofapotekaren och hans maka
Maria Ravens (originalen förda till Frankrike
af R. och försvunna, kopior af Wertmüller hos
öfverste Ehrenheim), K. Fr. Scheffer (Gripsholm),
Karl von Linné (Vetenskapsakademien ; gammal kopia
på Gripsholm; på Vetenskapsakademiens bekostnad
graverades detta ypperliga porträtt i Paris af den
berömde Bervic 1779). Från denna tid äro äfven den
stora gruppbilden af Familjen Grill (Österby) och
ett ypperligt själfporträtt (konstakademien). –
I sept. 1775 reste R. till Petersburg, dit han kallades
af kejsarinnan Katarina. Vid hans ankomst befann sig
hofvet i Moskva; under väntetiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
