Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Roslin, Alexander - Rosling. Se Andromeda - Rosman, Holger - Rosmaridæ. Se Säldjur - Rosmarin. Se Rosmarinus officinalis - Rosmarinus officinalis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förde han ett porträtt af en furst Galitzin,
som öfverräcktes till kejsarinnan vid hennes
återkomst. Hon beställde omedelbart sitt eget
och storhertigens porträtt och beredde härmed för
R. vägen till den förnäma kundkrets, som under två
års tid öfverhopade R. med beställningar. Af Katarina
II utförde han flera bilder, främst den ståtliga
helfigursbild (Vinterpalatset), af hvilken kejsarinnan
förärade Gustaf III den utmärkta kopia, som finnes
i runda salongen på Gripsholm (en annan kopia på
Drottningholm). Vidare målade R. helfigursporträtt af
storfurst Paul (Vinterpalatset), bröstbild af dennes
första gemål, Natalia Aleksejevna af Hessen-Darmstadt
(enskild ego, Madrid) och helfigursbild af
hans andra gemål, Maria Fedorovna af Württemberg
(Vinterpalatset; se pl., fig. 4) samt medlemmar af
släkterna Panin, Galitzin, Dolgorukij, Tjernisjev
m. fl. För att undfly de efterhängsne beställarna
och rädda sin af överansträngning vacklande hälsa
såg R. sig slutligen nödsakad att genom franska
sändebudet anhålla om ett återkallelsebref från
konungen af Frankrike, efter hvars ankomst han med
stora hedersbetygelser lämnade den ryska hufvudstaden
och återvände till Paris öfver Warschau och Wien. I
sistnämnda stad utförde han bl. a. knäbilden af
hertiginnan Maria Kristina af Sachsen-Teschen,
känd genom Bartolozzis ypperliga stick. –
Efter återkomsten stannade R. i Paris, med undantag af
ett par kortare resor, däribland till Nederländerna
(för att måla hertigen af Sachsen-Teschen) till
sin död. Bland hans arbeten denna sista tid märkas
porträtt af tecknaren Cochin (1781, Versailles),
själfporträtt, Ung flicka prydande Amors staty
med en blomstergirland (1783, Louvre), herr de
Nicolai (1785), fru Martineau (konstnärens dotter)
i sitt toalettrum (s. å., grefve J. Porgès, Paris),
fru Stanislas Foäche (1786; K. R. Lamm, Näsby, i
hvars galleri ej mindre än fjorton målningar bära R:s
namn), själfporträtt (1791), porträtt af en målare
(Périn) rättande en miniatyr (s. å., museet i Reims;
se fig. 2). Från tiden efter återkomsten till Paris
härrör säkerligen äfven den misslyckade pannån Henrik
IV och Sully i Haga paviljong. – Många af R:s porträtt
utom de redan nämnda finnas graverade af framstående
mästare: Clemens, Carmona, Daullé, David, Dupuis,
Moitte, C:a Watson, Lempereur m. fl. – Af försök
i ett nytt slags teknik ("pastell i olja") eger
Nationalmuseum ett exemplar, hans hustrus porträtt
(1763), en konstart, som han sannolikt snart öfvergaf.
Under sitt långa lif hann R. som konstnär genomgå en
stor förvandling, hans utvecklingslinje gick från
barock till Louis-seize. Hans första stil ligger
uttryckt i Coyet-porträtten på Trolle-Ljungby. Här
spåras ännu Schröders sjukliga kolorit, samtidigt som
en viss senig kantighet skänker något ansträngdt åt
ansiktsuttrycket. Detta drag finnes kvar i några af
de redan elegantare pastellerna i Baireuth. Under
studieåren i Italien vann hans människoskildring i
fyllighet och lif för att slutligen i Paris få den
sista konstnärliga afslipningen. I bilderna af
Adelcrantz och friherrinnan Neubourg-Cromière är
R:s rokokostil, som tydligt påverkats af Boucher,
färdig med sin ljusa och svala färgskala, sina talande gester och sin
modellering, som särskildt i damporträtten undviker
skuggor. Under sextiotalet får hans stil ökad
kroppslighet, skuggorna mörkna, koloriten blir tyngre,
varmare och fullare, samtidigt som själsskildringen
blir ytterligare fördjupad. Under R:s sista tid
blir kroppshållningen lugnare, medan färgskalan
mörknar ytterligare, får en dramatisk klang, som i
porträtten af fru Stanislas Foäche, ett af R:s mest
gripande arbeten, och af miniatyristen Périn. Redan
R:s samtid beundrade honom som en virtuos stoffmålare,
och både den samtida (Diderot) och senare kritiken
har ofta med denna utgångspunkt med orätt reducerat
hans konstnärliga betydelse. I bilder som de båda
sistnämnda, för att blott taga ett par exempel,
som lätt skulle kunna mångfaldigas, har han på det
mest lysande sätt vederlagt sina antagonister och
dokumenterat sig som den måhända mest klarseende och
omfattande själsskildraren inom hela Sveriges och
öfver hufvud taget samtidens konst. Sin begränsning
visar han i några af sina gruppbilder med deras
besvärade anordning och bristande förmedling mellan
de agerande. Jfr O. Levertin, "Niclas Lafrensen
d. y." (där en omfattande källförteckning finnes
införd; 1899) och "A. R." (1901), samt Romdahl
och Roosval, "Svensk konsthistoria" (1913).
A-l G-n.
Rosling, bot. Se Andromeda.
Rosman, Holger, historieforskare, f. 1 febr. 1871
i Visby, aflade 1889 mogenhetsexamen i Visby,
vardt 1897 filos. doktor i Uppsala, hvarefter han
var anställd i Riksarkivet och Kommerskollegium
1897-1907, var 1907-10 sekreterare vid Handelskammaren
i Gäfle och är sedan 1910 sekreterare vid Stockholms
handelskammare och i Handelshögskolans i Stockholm
direktion. Därjämte har R. haft en mängd arkivaliska
och statistiska uppdrag; bl. a. deltog han 1898-1905
vid ordnandet af kammararkivet, var sekreterare
i Personhistoriska samfundet 1903-07 och tillika
redaktör af dess tidskrift samt upprättade 1904
Svenska arkivbyrån för genealogiska, historiska
och rättsliga undersökningar. I arbetet för
de svenska handelskamrarnas organisation
har R. verksamt deltagit och är sekreterare i
handelskamrarnas sammanslutning. Bland R:s många
arbeten inom olika områden af ekonomisk historia
och biografi kunna nämnas Rasmus Ludvigsson som
genealog (1897), Vifsta varf 1798-1898 (1899),
Statistisk utredning rörande Sveriges sjöfart
och utrikeshandel 1875-98 (1900), Kungliga bref
och förordningar rörande svenska köpingar (1904),
Näringslif i Uppland (1906), Svenska handelns och
industriens utveckling under de sista årtiondena
(1909), Sveriges allmänna handelsförening 1884-1910
(1910), Gefle köpmannaförening 1885-1910 (s. å.),
Christopher Polhem (1911), Polhems släkt och dess
minnen på Gotland (s. å.), Kommerskollegiets uppkomst
och utveckling (1913) och Handelskammarinstitutionen
och dess betydelse för svenska förhållanden (s. å.).
Rosmaridæ, zool. Se Säldjur.
Rosmarin, farm. Se Rosmarinus officinalis.
Rosmarinus officinalis L., Rosmarin, bot.,
farm., en i Medelhafstrakterna växande buske af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
