Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland / 953-954 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rossetti. 2. Gabriel Charles Dante R. - Rosshårsgrane - Rossi, vid djurnamn beteckning för P. Rozzi - Rossi, Francesco de'

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lady Lilith, Rosimund, Sancta Lilias,
Rosa triplex (se fig. 2), Joli cœur.

Fig. 2. Rosa triplex, rödkritsteckning af G. Ch. D. Rossetti.

Han målade Elisabeth som The blessed damozel –
titel på en af hans egna dikter – och som Beatrice
i Dantetaflorna. Bland dessa märkas Giotto målar
Dantes porträtt, Paolo och Francesca,
La pia (ur Purgatorio), Dante hälsar
Beatrice (ur Vita nuova). Till hans mest betydande
målningar höra tre Dantemotiv från hans sista
skede, Beata Beatrix (Beatrice, sittande på sin
balkong i drömmande extas, som öfvergår i döden –
teckning 1859, målning i olja 1863, Tate gallery,
ett senare exemplar i Birminghams galleri), Dantes
dröm (kärlekens genius leder skalden fram till den
döda Beatrice, böjer sig ned och kysser hennes panna,
medan två änglar stå färdiga att breda ett kläde öfver
henne – akvarell 1855, i olja börjad 1869, afslutad
1881) samt Damen i fönstret (1879). R. "införde ett
nytt formideal och nya känslovärden i en på känsla
fattig konst". Han skapade en lockande och fängslande
värld af skönhetstörst, nervös upphetsning, smärtsam
sinnlighet, en extatisk och sällsam konst, som skyr
det nära liggande, det påtagliga, det timliga och
sluter sig inne i rymder, som den själf skapat åt
sig. Hans kolorit är luftlös, het och glödande med
egendomlig sammanställning af färgerna (genomgående
är grönt, rosa och violett). Hans teckning är ganska
svag. Efter 1850 utställde R. endast en gång några
af sina arbeten; han målade dem för sig själf och
sina närmaste, och det var först efter hans död,
som den stora allmänheten lärde närmare känna
hans konst. Denna fick ett betydande, men långt
ifrån oblandadt godt inflytande på det engelska
måleriet. "Den nedgång i det tekniska kunnandet,
som visade sig i England ungefär samtidigt med
det lyckliga försöket att höja måleriets andliga
nivå, är framför allt att föra tillbaka till R."
(W. Armstrong). – Som skald började R. tidigt,
under inflytande af gamla ballader, Shakspere,
Byron, Shelley, Keats, Elizabeth Barrett Browning och
italiensk poesi, att dikta i medeltidsstil eller med
nyromantikens former. Sir Hugh the heron är redan från
1843 och mästerverket The blessed damozel från 1846,
tryckt 1850 i den kortlifvade tidningen "The germ",
som skulle vara kretsens organ. 1861 utgaf han en
samling utmärkta öfversättningar från italienskan,

"The early italian poets", och först 1870 kom
hans diktsamling, Poems; manuskripten hade R. vid
sin första hustrus död lagt i hennes kista och lät
endast efter sina vänners mångåriga öfvertalningar
och böner förmå sig att taga upp dem ur grafven och
trycka dem. De hälsades dels med hänförd beundran
af några få, dels med moraliserande fördömelse;
ett ursinnigt angrepp i "Contemporary review"
af R. Buchanan på "den köttsliga skalderiktningen"
besvarade han visserligen tillbakavisande, men greps
hårdt af anfallet, vardt skygg och tillbakadragen,
hans sömnlöshet tog till, och han missbrukade
alltmera opiater. Ännu ett band tolkningar från
italienskan, "Dante and his circle" (1874), och
ett band Ballads and sonnets (1881), som innehåller
bl. a. en passionerad sonettcykel, The house of
life, utgaf R. Hans diktning är de hemlighetsfulla
själsrörelsernas, den sinnligt lidelsefulles och
mystiskt känslodrömmandes poesi. Rent visionär till
sin läggning, gaf han uttryck åt sina icke rika,
men sällsynt intensiva poetiska inspirationer i en
form, hvars fasthet, knapphet och sömngångaraktiga
säkerhet i uttrycksvalet bildade en välgörande motsats
mot den mångordighet och konturlösa vidlyftighet,
som Wordsworths efterföljare bragt i svang i den
engelska poesien. R:s Collected works utkom i
2 bd 1886; senare uppl. äro 1891 och 1904 (med
hans egna illustr.); hans Family letters utgafs
1895, brefven till W. Allingham 1897, R. papers
1862–1870 1903. Jfr arbeten om R. af
W. Sharp (1881),
W. Tirebuck (1882),
F. M. Hoeffer (s. å.),
Hall Caine (s. å.),
P. W. Nicholson (1886),
J. Knight (1887),
W. M. Rossetti (1889 och 1895),
H. C. Marillier (1889, 1901, 1904),
A. C. Benson (1904),
H. D. Dunn (s. å.),
H. W. Singer (1905),
J. Jessen (s. å.),
W. Waldschmidt (s. å.),
A. Symons (1909) och
G. Mourey (1910) samt
A. Ch. Swinburne i "Essays and studies" (1875). –
3. William Michael R., den
föregåendes broder, engelsk skriftställare, f. 1829,
har gjort sig känd som en begåfvad kritiker, som
stod i nära förbindelse med den prerafaelitiska
riktningen. 1866 gjorde R. ett bemärkt inlägg till
förmån för den angripne Swinburne. Han har offentliggjort
flera arbeten om sin broder (se ofvan), Fine art
(1867), Life of John Keats (1887) m. m. och
har äfven utgett W. Blakes, Shelleys och
Whitmans arbeten m. m. –
4. Christina Georgina R.,
de föregåendes syster, engelsk författarinna,
f. 1830, d. 1894, vann framgång med
Goblin market, and other poems (1862; 3:e uppl. 1875),
Speaking likenesses (1874),
A pageant, and other poems (1881)
o. a. arbeten. En fullständig uppl. af hennes Poems
utkom 1890. Brodern W. M. R. utgaf 1896 ett band af
hennes otryckta dikter. Se arbeten om henne af
Ellen A. Proctor (1895) och
M. Bell (1898) samt
Elisabeth Cary, "The R:s" (1900).

2. ^{G–g N.}

Rosshårsgrane (isl. Hrosshársgrani),
nord. myt., kallas i Gautreks och Rolfs
saga en bonde, som uppfostrade den bekante
sagohjälten Starkad (se d. o.) och i
själfva verket ej var någon annan än Oden.

^{Th. W.}*

Rossi, vid djurnamn beteckning för italienske läkaren och zoologen P. Rossi.

Rossi [rå’-], Francesco de’, italiensk målare,
f. 1510 i Florens, d. 1563 i Rom, kallad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>