Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rothovius. 1. Isak R. - Rothovius. 2. Jonas R. - Rothschild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Åbotiden må förutom den omtalade inaugurationspredikan
nämnas: böndagspredikan om sabbatens
helgd 1633 (här ock homiletiska anvisningar för
prästerna), predikan öfver Ps. 129 s. å., en
samling botpredikningar (1643), 20 predikningar öfver
Jeremie klagovisor (1645); därjämte en mängd
likpredikningar. Som predikant är R. typisk för
den folkuppfostrande ortodoxien: fast rotad i den
rena läran och ej utan den därunder fördolda
innerligheten; praktiskt enkel och rakt på sak i
bestraffandet af samtidens fel och laster, därvid
ej väjande för de mest drastiska sedeskildringar;
betraktande det som en själfklar sak, att hela det
enskilda och samhälleliga lifvet skulle indragas
under religiöst och sedligt bedömande. Tio
synodaldisputationer af honom finnas ock utgifna. – R.
är begrafven i Åbo domkyrka. Ätterna Rothåf,
Ridderhof och Rothoff härstammade från honom.
– Jfr Carpelan, "Finsk biografisk handbok"
(1895–1903), och H. Råbergh, "Den evangeliska
predikoverksamhetens grundläggning... i Finland"
(1883; universitetsprogram).
2. Jonas R., den föregåendes broder,
superintendent, orientalist, f. 1572 i Hedenstorps by,
d. 1626 i Kalmar, blef efter åtskilliga äfventyr
som scholaris och sedan han besökt Växjö
och Linköpings läroverk student i Rostock 1595
och sammanträffade sedermera med brodern i
Wittenberg, hvarifrån han 1602 förde dennes
lärjungar, bröderna Oxenstierna, till Jena. Under
sin utrikes vistelse blef R. filos. magister (sannolikt
i Jena) efter att 1603 ha utgett Quæstiones
hebraicæ, chaldaicæ, syriacæ, græcæ et latinæ ex
s. s. bibliis Veteris et Novi testamenti de sumptæ.
Efter en färd genom Tyskland och Schweiz återkom
han 1604 till Växjö, prästvigdes 1605 och
blef kyrkoherde i sin födelseförsamling, Angelstad.
1618 blef han superintendent i Kalmar. Där
lyckades han upprätta stadskyrkan ur dess förfall,
ombildade läroverket, anskaffade boktryckeri o. s. v.
– Af trycket utgaf han, utom latinska teser och
afhandlingar, Nogre enfålldighe rijm på P. Jonæ
Angermanni book (1604). – Hans sonson,
häradshöfdingen och generalauditören Jonas Roth (d.
1682), adlades 1679 med namnet Gyllenroth.
Med dennes son, kapten Anders Gyllenroth,
som 1722 afrättades för falsk angifvelse
mot öfverste L. K. Stobée (se vidare d. o.), utgick
denna ättgren.
1. K. B. W–n. 2. –rn.*
Rothschild, den största och rikaste bankirfirman
på 1800-talet, grundlades af juden Mayer
Anselm R. Denne, som egentligen hette Bauer,
föddes i Frankfurt a. M. 1743 och uppsatte med
små medel en växelaffär, som småningom vann
mycket förtroende. Han utnämndes 1801 till
hessisk hofagent och afslöt 1802 sitt första statslån
(på 10 mill. gulden, med Danmark). Vid
fransmännens infall 1806 anförtrodde den hessiske
kurfursten sin privatförmögenhet (18 mill. kr. i silfver)
åt R., som med egen fara räddade den och
sedermera återställde den med ränta. R. dog i
Frankfurt 1812 och efterlämnade tio barn, bland
dem fem söner: Anselm Mayer, Salomon, Nathan
Mayer, Karl och Jacob. Dessa fortsatte affären
kooperativt och utvidgade den genom filialhus i
flera hufvudstäder. De upphöjdes i österrikiskt
friherrligt stånd 1822. Den äldste, Anselm
Mayer von R. (f. 1773, d. 1855), var bajersk
hofbankir och chef för stamhuset R. i Frankfurt
a. M., hvarest firmans alla viktiga rådslag
plägade hållas och som egde bestånd till 1903.
 |
| Rothschildska stamhuset i Frankfurt a. M. |
|
| Nathan Mayer v. Rothschild. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
