Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland / 1005-1006 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rothschild - Rothstein, Hugo - Rothsten, Fredrik Vilhelm - Rothuggning - Rothwell. 1. Stad i grefskapet Northampton - Rothwell. 2. Urban district i grefskapet York - Rothzinkerz - Rothål, detsamma som mikropyle. Se Fröämnet - Rothår

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

d. 1868), var chef för huset i Paris, sedan 1812.
Denne lånade franska regeringen öfver 500 mill.
frcs, och med hans kapital byggdes de första franska
järnvägarna. Han efterträddes af sina söner,
Edmond, Gustave och Alphonse de R.,
hvilken sistnämnde (f. 1827, d. 1905) blef styresman
för franska riksbanken. Nathan v. R:s son,
Lionel Nathan de R. (f. 1808, d. 1879),
gjorde sig bemärkt som en liberal frihandelsvän och
filantrop och representerade 1858-74 City i
underhuset, hvars förste israelitiske ledamot han var.
{Han invaldes redan 1847, men det nekades
honom att där taga säte, ända tills skyldigheten att
aflägga kristlig inträdesed vardt upphäfd för
judar.) Hans son Nathaniel (f. 1840, d. 1905)
upphöjdes 1885 till peer (engelsk baron), och dennes
broder Alfred (f. 1842) är en känd
konstsamlare. I spetsen för Wienhuset står Salomon
v. R:s sonson Albert (f. 1844). Karl v. R:s
söner, Mayer Karl (f. 1820, d. 1886) och
Wilhelm Karl (f. 1828, d. 1901) öfvertogo
Frankfurthuset efter Anselm Mayer. Till den
starka sammanhållningen inom Rothschildska släkten
bidrar dess medlemmars sedvänja att ingå sina
giften inom densamma. Huset R:s stora finansiella
och äfven politiska betydelse har framför allt
berott på dess verksamhet som förmedlare af statslån,
hvarigenom det också väsentligt bidragit till
börsväsendets utveckling (se Börs, sp. 907); men
dess affärer ha också omfattat kvicksilfvergrufvor
i Österrike och Spanien, petroleumproduktionen i
Ryssland, franska järnbanor o. s. v. - Litt.:
Reeves, "The Rothschilds" (1887), von Scherb,
"Geschichte des hauses R." (1892), Demachy,
"Les R., une famille de financiers juifs" (1896),
och Ehrenberg, "Grosse vermögen" (I, 1905).


Rothstein [råtstajn], Hugo, tysk gymnast,
f. 1810 i Erfurt, d. där 1865, sändes som artilleri-officer
till Sverige för besiktning af där beställda
kanoner och lärde därvid känna Lings gymnastik, öfver hvilken han skref
en uppsats, som hos Fredrik Vilhelm IV väckte ett sådant intresse, att
denne 1845 sände R. jämte artilleriofficeren Techow till Stockholm för
att sätta sig närmare in i Lingska systemet. Som föreståndare (1851-62)
för den af honom ordnade Centralturnanstalt i Berlin vinnlade
R. sig om att låta den svenska gymnastiken
uttränga tyskarnas "turn"-konst, men väckte
därigenom den häftigaste nationella förbittring, bekämpades
af Du Bois-Reymond och Virchow m. fl. samt
måste taga afsked. R. utarbetade gymnastikreglementet
för preussiska armén. R. författade bl. a.
Die gymnastik nach dem system des schwedischen
gymnasiarchen P. H. Ling (5 hftn, 1846-59).

Rothsten, Fredrik Vilhelm, finsk
skriftställare och skolman, f. 1833 i Björneborg, d. 1900
i Åbo, har som flerårig sekreterare vid Finska
litteratursällskapet verkat som befordrare af alla detta
sällskaps många sträfvanden för riktandet och
utbildandet af den finska litteraturen. Själfständigt
utgaf R. ett latinsk-finskt lexikon, som tillika
utgör en rik samling af synonyma ord i det på
dylika så rika finska språket. R. utarbetade en
prisbillig upplaga af Kalevala, som han försåg med
företal, sak- och ordförklaringar samt mytologiskt
register.
O. G.*

Rothuggning, skogsv., afhuggning af trädrötter
vid trädfällning, brukas allmänt, då skog skall
bortröjas vid odling, väganläggning o. s. v., då
rötterna skola uppbrytas ur marken. Härvid blottas
och af huggas de ytligt gående rötterna,
hvarefter de på djupet gående afbrytas därigenom,
att träden kulldragas. Man begagnar sig härvid af
rep, som fästs högt upp i trädkronan. W. E-n.

Rothwell [rå’thwel]. 1. Stad i engelska grefsk.
Northampton. 4,416 inv. (1911). Tillverkning af
silkesplysch och skor. - 2. Stadsliknande
samhälle (urban district) i engelska grefsk. York, West
Riding, 6,5 km. s. ö. om Leeds. 14,277 inv.
(1911). Tillverkning af tågvirke och tändstickor.
Stenkolsgrufvor.
1 o. 2. J. F. N.

Rothzinkerz [råtsinkerts], Zinkit, miner., en
zinkoxid, som vanligen är förorenad af manganoxid,
hvilken senare stundom uppgår till 8-12
proc. Zinkiten kristalliserar hexagonalt, har
basiska genomgångar, men förekommer mest derb i
korniga aggregat eller insprängd tillsammans med
franklinit. Hårdhet = 4-4,5. Eg. v. = 5,4-5,7.
Färgen är blodröd till hyacintröd. Zinkiten
är osmältbar för blåsrör, men löses i syror. Den
förekommer i New Jersey och begagnas som zinkmalm.
Ant. Sj.*

Rothål, bot., detsamma som mikropyle. Se Fröämnet.

Rothår, bot., äro vanligen enkla, alltid rätt
utstående och långa, bildade af en enda cell, som är
en utstjälpning af rotens ytterhudsceller. De
utvecklas företrädesvis i fortskridande följd mot
rotspetsen, så att de äro yngre, ju närmare spetsen
de sitta, men de lämna alltid själfva rotspetsen
fri och glatt (se fig. till art. Groddplanta).
De ha likasom rotens ytterhudsceller tunna väggar
och tjäna till att uppsuga näring ur jord. Man
har beräknat, att genom rothårens tillkomst
femdubblas rotens uppsugande yta. Att nyplanterade
växter vissna, beror på, att deras rötter och rothår
blifvit skadade, och de komma icke i ny växtlighet,
förrän nya rothår hunnit bildas.


Rothår, sammanvuxet med jordpartiklar. (Omkr. 190 ggr nat. storl.)

Rothårens talrikhet är beroende på omgifvande mediers
beskaffenhet. Några vattenväxter, t. ex. andmaten
(Lemna), och lökväxter ha inga rothår. Hos mykorrhizan
funktionera svamphyfer som rothår. Rötter,
som utskjuta i fuktig luft, bli liksom ludna af
mycket tätt sittande rothår, men i vattenfattigare
luft bildas långt färre rothår. De lägga sig med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>