Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland / 1087-1088 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ruda, Elias Vilhelm - Rudabborre. Se Aborre, sp 22. - Ruda-Finsjö-Oskarshamns järnvägsaktiebolag. Se Ruda-Oskarshamns järnväg - Rudagi, Hakim Farid-ed-din Muhammed Abdallah - Ruda-Oskarshamns järnväg - Rudbeck, svenska adliga ätter - Rudbeck. 1. Olof R. d. ä. (Olavus Rudbeckius pater)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

författade han En tysk resandes ströfverier på svenska
parnassen (1830), en rätt underhållande kritik af den
samtida svenska vitterheten, Främlingen från Norden
(1831), en novell med inflätade lyriska stycken,
samt poemet Aristomenes på Rhodus, som 1832 vann
Svenska akademiens 2:a pris, hvarjämte R. utgaf
öfversättningar från Schiller, flera engelska skalder
m. fl. Han var äfven verksam som granskare i "Upsala
Correspondenten" och i "Svenska Literaturföreningens
tidning", skref en uppsats om Marlowes Faust (i
"Skandia", 1833), meddelade poem i flera kalendrar
o. s. v. 1833 blef han filos. magister och afled kort
därefter.

Efter hans död utgåfvos hans Skaldestycken
(1834 och 1838), med en biografi af Atterbom. -
R:s dikter liksom hans prosa utmärkas af en särdeles
behaglig form; i djupare mening själfständiga eller
betydande äro de knappast. Dock kan man med Atterbom
framhålla, att han såsom skald var fri från allt maner
och koketteri samt att hans sång flödar ren och frisk,
hjärtlig, enkel och ljuf. - Jfr Böttiger, "Minnestal"
(1833). -rn.*

Rudabborre, zool. Se Abborre, sp. 22.

Ruda-Finsjö-Oskarshamns järnvägsaktiebolag.
Se Ruda-Oskarshamns järnväg.

Rudagi, Hakim Farid-ed-din Muhammed Abdallah,
persisk skald, f. i slutet af 800-talet, d. antagligen
954, var tidigt utvecklad, icke minst i musikaliska
talanger. Han vardt gunstling hos samanidsultanen
Nasr II (914-943), hvilken öfverhopade honom med
hedersbevisningar och rikedomar. R. öfverlefde
sin furstlige vän och dog i fattigdom. R. kallas
med skäl "mästaren" och "persiska poesiens fader",
ty i trots af åtskilliga föregångare var det han,
som skänkte hvarje form af episk, lyrisk och didaktisk
poesi dess särskilda, utpräglade karaktär. Han lär ha
skrifvit 1,300,000 vers, men däraf finnas i behåll
endast 50-60 panegyriker (kasida), kärlekskväden
(gáhdzal) och epigram (rubai). Af hans episka
dikter finnas endast enstaka versrader kvar, och
hans öfversättning af fabelverket "Kalila va-Dimna"
har gått förlorad. R:s kasider äro mönster af fin
och måttfull panegyrik, och ett tjusande behag
ligger utbredt öfver hans ghaseler till vinets och
kärlekens lof. I didaktiskt färgade stycken ger han
uttryck åt en ädel epikureism. R:s bevarade dikter
äro utgifna och öfversatta af H. Ethé (i "Göttinger
nachrichten", 1873). (K.V.Z.)

Ruda-Oskarshamns järnväg (sign. R. O. J.), smalspårig
0,891 m.), 33 km. lång järnväg inom Kalmar län, som
eges och trafikeras af Ruda-Finsjö-Oskarshamns
järnvägsaktiebolag. Järnvägen, som utgår från Ruda
station vid den smalspåriga Kalmar-Berga järnväg och
sträcker sig i hufvudsakligen nordöstlig riktning
till Oskarshamns station på den normalspåriga
Nässjö-Oskarshamns järnväg, öppnades för trafik 11
jan. 1907. Vid 1913 års slut utgjorde bokförda
byggnadskostnaden 1,146,967 kr., hvaraf för rullande
materiel 195,977 kr., och aktiekapitalet 493,200 kr.
Järnvägsbolagets styrelse har sitt säte i Oskarshamn,
som jämväl är järnvägens postadress. A. d’A.

Rudbeck, svenska adliga ätter, leda sitt ursprung
från norra Slesvig, där de äldste kände stamfäderna
voro "fästebönder". Peder Hansen, fästebonde på
gården Rudbäk, belägen s. om Haderslev, i Grams
härad, var fader till den Johan Pedersson, som under
1500-talet inflyttade till Sverige och från hvars son,
den berömde Johannes Rudbeckius (se Rudbeckius 1),
de svenska adliga ätterna R. härstamma. Jfr
Jörgensen, "En berömt svensk slægt fra Nordslesvig"
(i "Sönderjydske aarböger", 1890).


Fig. 1. Olof Rudbeck d. ä. Efter oljemålning af M.
Mytens. (Uppsala universitet.)
1. Olof R. d. ä. (Olavus Rudbeckius pater),
månglärd, son till J. Rudbeckius (se Rudbeckius 1),
döptes 12 dec. 1630 i
Västerås, d. 17 sept. 1702 i Uppsala, genomgick
Västerås stads skola och gymnasium, innan han i
febr. 1648 blef student i Uppsala. Där valde han
medicin till sitt hufvudstudium och åhörde Franks
och Stenius föreläsningar. I anatomien gjorde han
snabba och lysande framsteg; redan 1650 sysslade
han med undersökningar af kroppens finaste delar
och uppdagade därunder arten och betydelsen af de
sedan s. k. lymfkärlen, hvilka han benämnde vasa
serosa. Ryktet om den märkliga upptäckten spred
sig ända till hofvet, och vid drottning Kristinas
besök i Uppsala i april 1652 fick R. i hennes och
flera bland rikets förnämsta mäns närvaro förrätta
en anatomisk sektion för att demonstrera dessa kärl;
vid samma tillfälle öfverlämnade han till drottningen
ett häfte ritningar af inhemska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>