Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland / 1131-1132 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rufinus (Ruf. Tyrannius, Turranius, Toranus), kyrkolärare - Rufisque - Rufius, Sextus, vanligen benämnd Rufus Festus - Rufning. Se Fåglar, sp. 183 - Rufos från Efesos - Rufu, Ruvu, floder i Tyska Öst-Afrika. 1. R. l. Kingani - Rufu. 2. Se Pangani - Rufus, Servius Sulpicius. Se Súlpicius - Rufus, Curtius. Se Curtius 2, sp. 976 - Rufus Musonius. Se Musonius Rufus - Ruganda. Se Uganda - Rugby, stad i engelska grefsk. Warwick - Rugbyfotboll. Se Bollspel, sp. 1030 - Ruge, Arnold - Ruge, Sophus - Ruge, Georg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

21) och i "Corpus scriptorum ecclesiasticorum
latinorum" af A. Engelbrecht (1910 ff.). Ingen
nyare biografi finnes. Jfr M. Schanz, "Geschichte
der römischen litteratur" (IV; 2:a uppl. 1905),
Brochet, "S. Jérôme et ses ennemis" (1906), och
Grützmacher, "Hieronymus III" (1908).
Hj. H-t.

Rufisque [ryfi’sk], stad i franska västafrikanska
kolonien Senegal, vid innersta delen af
Kap-Verde-halfön. 12,457 inv. (1910), hvaraf 313 européer.
R., som har ett osundt läge, är genom järnvägar
förenadt med Dakar och S:t Louis. Det har
utförsel af jordnötter och oberedda hudar.
J. F. N.

Rufius, Sextus, vanligen benämnd Rufus
Festus, författade, sannolikt under Valens
(364-378 e. Kr.), ett sammandrag af Roms historia
och en öfversikt af de romerska länderna (Breviarium
rerum gestarum populi Romani), hvilket
synes vara till större delen hämtadt ur Florus
(Epitome) och Eutropius. R. är utg. af Förster
(1874) och Wagener (1886).
R. Tdh.*

Rufning, zool. Se Fåglar, sp. 183.

Rufos från Efesos, en mycket framstående
läkare, som verkade under Domitianus, Nerva och
Trajanus. R. var ej blott medicinskt, utan äfven
filosofiskt och grammatiskt bildad. Han utgaf arbeten
på läkarvetenskapens alla områden. Bl. a.
författade han kommentarer till Hippokrates, ur
hvilka Galenos hämtat åtskilligt. Han författade
den första anatomiska skrift, som man känner, och
ett farmakologiskt kompendium för olärda; vidare
skref han afhandlingar i patologi och terapi, om
hudsjukdomar, i oftalmologi, gynekologi, om blås- och
njursjukdomar, podager samt kirurgiska och
prognostiska verk, hvarjämte han forskade i
medicinens historia. Hans skrifter äro utgifna af
Daremberg och Ruelle 1879.
J. C.

Rufu, Ruvu, floder i Tyska Öst-Afrika. 1.
R. l. Kingani, äfven kallad Mto och Mbesi,
uppstår i landskapet Khutu genom föreningen af
Mgeta och Ngerengere, hvilka båda upprinna på
Mkambakubergen, flyter i nordöstlig riktning och
faller, omkr. 5 km. n. om Bagamojo, ut i sundet
mellan ön Sansibar och fastlandet. – 2. Se Pangani.
1. (J. F. N.)

Rufus, Servius Sulpicius. Se Súlpicius.

Rufus, Curtius. Se Curtius 2, sp. 976.

Rufus Musonius. Se Musonius Rufus.

Ruganda. Se Uganda.

Rugby [ra’gbi], stad i engelska grefsk.
Warwick, vid Avon och flera järnvägslinjer samt nära
Grand-Junction-kanalen. 21,758 inv. (1911).
Stadens ryktbarhet grundar sig på en 1567 af
londonköpmannen Laurence Sheriff genom donationer
stiftad latinskola, som blifvit en af de mest
ansedda högre skolor i England, förnämligast genom
den utmärkte skolmannen Th. Arnolds föreståndarskap
1827-41. Till skolan, som har öfver 400
lärjungar, höra bl. a. kapell, observatorium, bibliotek
och läsrum jämte konstgalleri samt slöjdskola.
(J. F. N.)

Rugbyfotboll [ra’gbi-]. Se Bollspel, sp. 1030.

Ruge [ro-], Arnold, tysk författare, f. 1802
på Rügen, d. 31 dec. 1880 i Brighton, fick som
student umgälla sitt deltagande i en "burschenschaft"
med sex års fängelse. Frigifven 1830,
utgaf han några vittra arbeten, vardt lärare i Halle
och uppsatte 1837, i förening med E. T. Echtermeyer,
"Hallesche jahrbücher für deutsche kunst und
wissenschaft", hvilken tidskrift snart blef det
mest betydande filosofisk-litterära organet i
Tyskland. Däri bekämpade R. med kraft romantiken och
utvecklade en radikalism i unghegelsk anda.

Det var
förnämligast han, som bestämde tyska litteraturens
dragning till politisk lyrik, tendensdrama och
tendensroman på 1840-talet. För att undgå den
preussiska censuren öfverflyttade han 1841 sin
tidskrift till Dresden och gaf den namnet "Deutsche
jahrbücher", men redan 1843 indrogs den af sachsiska
regeringen. Efter några års vistelse i Schweiz och
Paris öppnade R. en förlagsaffär i Dresden. Optimist
och revolutionär till hela sin anläggning samt stark
i att finna slagord, bidrog han väsentligt till att
framkalla 1848 års rörelser i Tyskland och intog
under deras förlopp en framskjuten ställning, i det
han uppbars högt som folktalare, utgaf tidningen
"Die reform" och var medlem af nationalförsamlingen
i Frankfurt a. M., där han tillhörde yttersta
vänstern. Sedan han haft sin hand med i upproren i
Sachsen och Baden våren 1849, utvandrade R. till
London, hvarest han med Ledru-Rollin och Mazzini
stiftade European democratic committee, och bosatte
sig kort därefter i Brighton som lärare. Därifrån
sände han tid efter annan maningsord till sitt
fädernesland och anslöt sig tidigt till Bismareks
utrikespolitik. För hans förtjänster om Tysklands
enhet anslog tyska riksdagen 1877 en pension åt
honom. Bland R:s arbeten må nämnas Neue vorschule
der ästhetik (1836), Zwei jahre in Paris (1846),
Revolutionsnovellen (1850), sorgespelet Die neue welt
(1856), det intressanta memoarverket Aus früherer
zeit (4 bd, 1862-67) och Acht reden über religion
(1869; ny uppl. 1875). R:s brefväxling och
dagboksanteckningar utgåfvos 1886 af P. Nerrlich.

Ruge [ro-], Sophus, tysk geograf, f. 1831 i Dorum
(Hannover), d. 1903 i Klotzsche vid Dresden,
sedan 1874 professor i geografi och etnografi
vid polyteknikum i Dresden, skref utom en lärobok,
Geographie für handelsschulen und realschulen (1864;
många uppl.), uppsatser, företrädesvis behandlande
olika partier af geografiens historia (flera
sammanförda i Abhandlungen und vorträge zur geschichte
der erdkunde, 1888), samt Geschichte des zeitalters
der entdeckungen (1881-83, i Onckens historieverk),
det bästa dithörande arbetet i tyska litteraturen,
och Christoph Columbus (1892; 2:a uppl. 1902).

Ruge [ro-], Georg, tysk anatom, professor
i anatomi i Zürich. Gegenbaurs (se d. o.)
lärjunge, har han fortsatt utgifvandet af den af
den sistnämnde grundlagda, högt ansedda
facktidskriften "Morphologisches jahrbuch" och är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>