Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Runciman, Walter - Runcorn - Rund (Rond) - Rund. Se Gelning och Repslageri, sp. 1437 - Runda bordets ridderskap. Se Artursagan - Runda fönstret. Se Fönster, anat. - Rundberg, Ernst Axel - Rundboll. Se Bollspel, sp. 1023 - Rundbrännare. Se Belysning, sp. 1307, och Lampa - Rundbåge - Rundbågsfris - Rundbåt - Rundbäck. 1. Abraham R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Campbell-Bannermann och Asquith har R. efter
hvartannat varit parlamentarisk sekreterare i Local
government board (1905-07), finanssekreterare vid
skattkammaren (1907-08), undervisningsminister
(1908-11) och jordbruksminister (1911-14). Då John
Burns (aug. 1914) afgick i samband med Englands
krigsförklaring mot Tyskland, efterträdde R. honom som
handelsminister, och han behöll denna post äfven vid
ministärens ombildning (1915) till koalitionsministär
för nationalförsvaret. Sedan 1908 har han säte i
kabinettet. R. har på de ministerposter han beklädt
visat prof på god praktisk administrativ begåfning.
V. S-g.
Runcorn [Wnkon], stad i engelska grefsk. Chester,
på vänstra stranden af Mersey, nära den punkt,
där Bridgewaterkanalen mynnar ut i Mersey, 25
km. ofvanför Liverpool. 17,353 inv. (1911). Det är
en uthamn till Manchester, hvarmed det är förenadt
genom Manchesterkanalen, som där lämnar Mersey,
och har stora dockor och magasin, öfver Mersey är
från R. till Widnes ledd en sväfvande färja afsedd
för passagerare och fordon, byggd 1902, den första
i England. Skeppsbyggerier, järngjuterier, kemiska
fabriker m. m. (J. F. N.)
Rund (Rond), eng. round, fr. ronde, kringvandring
för att efterse, att allt är i sin ordning; en
mindre afdelning (vanligen en officer, åtföljd af
ett underbefäl och några man), som utgår från en
vakt för att visitera vakter och poster. Man skilde
förr i Sverige mellan visiter-, hög-, dag-, bi- och
extra runder; numera kallas alla dylika afdelningar
visiterpatruller. - Att göra rund (göra runda)
betyder på sjömansspråk att undersöka, om fartyget,
tacklingen m. m. tagit någon skada. Till sjöss göres
sådan rund hvarje morgon. Jfr Patrull och Rundbåt.
C. O. N.
Rund, sjöv. Se Gelning och Repslageri,
sp. 1437.
Runda bordets ridderskap. Se Artursagan.
Runda fönstret, anat. Se Fönster, anat.
Rundberg, Ernst Axel, operasångare, regissör,
f. 3 jan. 1855 i Stockholm, d. där 5 febr. 1901,
studerade vid konservatoriet 1874-79, anställdes
vid Nya teatern 1879, idkade sångstudier i Paris
1881-82 och var 1882-97 fäst vid k. Operan, där
han 1894-97 utvecklade en mycket olika bedömd, men
obestridligen sällspordt energisk verksamhet såsom
förste regissör. Under hans och L. Josephsons ledning
uppsattes spelåret 1893-94 ej mindre än 8 nyheter,
det största antal, som på svensk operascen någonsin
förekommit. Sedan R. 1898-99 verkat som sånglärare
i Wien, blef han regissör vid Vasateatern. Han
var på 1880-talet en mycket använd tenorsångare;
bland hans roller må nämnas Laertes i "Mignon",
Tybalt i "Romeo och Julia", Lorenzo i "Fra Diavolo"
och Cassio i "Otello". Skicklig pianoackompanjatör,
plägade R. länge årligen anordna någon konsert,
hvarvid nyheter inom musikvärlden framfördes. Om R:s
första hustru, Helga Adamsen, som lämnade scenen
1898, se Hoving. Om hans andra hustru, Alma
Adèle Fich, som 1897 lämnade Operan, se Almati.
A. L.*
Rundboll, ett bollspel. Se Bollspel, sp. 1023.
Rundbrännare, tekn. Se Belysning, sp. 1307, och Lampa.
Rundbåge. Se Båge, sp. 798. - Rundbågsstil. Se
Romansk stil.
Rundbågsfris, bygnk., ett af den romanska
byggnadskonsten (rundbågsstilen) mycket användt
dekorationsmotiv, bestående af en fortlöpande rad
små halfcirkelformiga bågar, burna af ur muren
framskjutande små konsoler eller kragstenar. På
byggnadens yttre förekommer rundbågsfrisen oftast
ett stycke under takfoten sammanbindande lisen
med lisen (se d. o.). Om den romanska lisenen
kan sägas motsvara den romerska pilastern, skulle
rundbågsfrisen, såsom markerande ett bärande element,
kunna sägas motsvara snarare arkitraven än frisen.
I. U. O.
Rundbät (se Rund), sjöv., en förr ofta använd, af
förpostbefälhafvaren 1. jourfartyget i flotta eller
eskader utsänd bevärad båt under befäl af officer, som
närmast hade sig ålagdt att undersöka, om patrullbåtar
och poster gjorde sin skyldighet, hvarför han egde
att anropa fartyg och båtar samt att fordra fältrop
och lösen. R. N.*
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
