Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryssland. Historia V. Den petersburgska tiden 1700-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
documents sur 1’histoire de la Russie en 1612—13"
(i "Le monde oriental", s. å.). — Ur den omfattande
litteraturen ang. de moskovitiska riksmötena och
därmed sammanhängande författningsfrågor må anföras
Latkin, "Zemskije sobory" (1885; på ryska). —
För den petersburgska tiden må, utom ofvan angifna
arbeten, hänvisas till: Ustrjalov, Peter den stores
historia (6 bd, 1853—63; på ryska; ofullbordadt och
värdefullt egentl. på grund af bifogadt källmaterial);
Schuyler, "Peter the great" (2 bd, 1884); Brückner,
"Peter der grosse" (1880) och "Katharina II" (1883),
båda i Onckens "Allgem. gesch.". konventionella
och traditionella i uppfattning och framställning;
Brückner, "Der zarewitsch Alexei" (1880); Herrmann,
"Peter der grosse und der zarewitsch Alexei" (s. å.);
Miljukov, Rysslands statshushållning och Peter
den stores reformer (1892, på ryska; en grundlig
monografi); Kostomarov, "Mazepa" (1882); Jensen,
"Mazepa" (1909); Grove, "En rejse til Rusland under
tsar Peter" (1893; eg. det danska sändebudet Just
Juels dagboksanteckningar, med kommentarer); Posselt,
"Tagebuch des generalen Patrick Gordon" (3 bd,
1849—52) och "Der general und admiral Franz Lefort"
(1866); Latkin, De lagstiftande kommissionerna under
det 18:e årh. (1887; på ryska); Bilbasov, "Geschichte
Katharinas der zweiten" (2 bd, 1893; blott till
1764, men med många bifogade akter och bref; det
ryska originalet undertryckt och dess fortsättning
förbjuden; Schilder, Alexander I:s historia (4
bd, 1897—99; på ryska); Rain, "Un tsar idéologue:
Alexandre I" (1913); Schiemann, "Geschichte Russlands
unter kaiser Nikolaus I" (3 bd, 1904—13; blott till
1840). — All litteratur om den efterföljande tiden,
vare sig officiös eller revolutionär, rysk
eller utländsk, eger från historisk synpunkt blott
tillfällighetsintresse eller på sin höjd det meddelade
mer eller mindre tillförlitliga källmaterialets
värde. Såsom sammanfattande socialpolitiska
framställningar af större och varaktigare vetenskaplig
betydelse förtjäna i synnerhet nämnas: för Nikolaus
I:s tid, A. von Haxthausen, "Studien über die
inneren zustände, das volksleben und insbescnders die
ländlichen einrichtungen Russlands’’ (3 bd, 184—-52);
för den efterföljande reform- och reaktionsperioden,
A. Leroy—Beaulieu, "L’empire des tsars" (3
bd, 1881—89). För den senaste revolutions- och
statsstreckstiden saknas ännu hvarje slags försök till
andra redogörelser än publicistiska sammanställningar,
sådana som t. ex. Miljukov, "Russia and its crisis"
(1905; tillika ett slags för utlandet beräknadt
liberalt program); Max Weber, "Zur beurteilung der
gegenwärtigen politischen entwicklung Russlands" och
"Russlands übergang zum scheinkonstitutionalismus"
(1906, båda som bilagor till "Archiv für
sozialwissenschaft und sozialpolitik" ; rikhaltiga
faktiska uppgifter i regeringsfientligt urval);
B. Pares, "Russia and reform" (1907; för Ryssland
och liberalerna); O. Hoetzsch, "Russland: eine
einführung auf grund seiner geschichte von 1904 bis
1912" (1913; för Ryssland och regeringspolitiken);
P. Marc, "Au seuil du 17 octobre 1905" (moderat
oktobrist); Poléjaïeff, "Six années: la Russie de
1906 à 1912" (1912; för regeringspolitiken). Lättast
tillgängliga för svenska läsare äro: Törngren,
"Från våra dagars Ryssland: 1904—07" (1911) och
"Den tredje duman" (1912); Zilliacus, "Revolution
och kontrarevolution i Ryssland" (s. å.);
äfvensom åtskillig annan litteratur, åberopad hos
Kjellén, "Stormakterna", 2:a uppl., bd IV (1913).
H—e.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
