Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryssläder. Se Läder, sp. 173 - Ryssolja. Se Björkolja - Ryssrofva, bot. Se Bunias orientalis - Rysstad, Gunnar Torgeirsson - Ryssås skans - Rystad - Rüstow, Friedrich Wilhelm - Rüstringen - Ryswyk [re'jsvejk]. Se Rijswijk - Rütimeyer [-majer], Karl Ludwig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NORDISK FAMILJEBOK
KONVERSATIONSLEXIKON
OCH
REALENCYKLOPEDI
Ryssläder. Se Läder, sp. 173.
Ryssolja. Se Björkolja.
Ryssrofva, bot. Se Bunias orientalis.
Rysstad, Gunnar Torgeirsson, norsk skald, f. 27
maj 1867 i Valle, Setesdalen, tillhör den norska
landsmålslitteraturen och visar sin fina lyriska
talang i diktsamlingarna Sukk og sorg (1888), Femti
dikt (1890), Hugsjaa (1896), Vaarnott (1904) och
Orren spelar (1915) samt den dramatiska dikten Vigleik
(1912).
K. V. H.
Ryssås skans, på en tidigare 0,5 km. utanför, numera
inom Göteborgs område belägen bergshöjd, anlades i
oregelbundet aflång form af Örnehufwudh 1639-41,
började ombyggas enligt af Wärnschiöldh uppgjord
ritning 1651, men vid krigsutbrottet, då skansen ännu
ej var färdig, måste den provisoriskt afslutas. Efter
krigets slut fullbordades sedan ombyggnaden enligt
den ursprungliga planen, och på Dahlberghs förslag
förbands R. med stadsbefästningen medelst ett
dubbelt, vid midten af en murad kaponjär afbrutet
gångvärn. 1687 började sedermera ett kasematteradt
torn uppföras på Ryssåsen (se Kronan 1), och i dettas
yttre verk ingick åtminstone delvis den gamla skansen,
efter hvilken lämningar ännu i dag äro väl bevarade.
L. W:son M.
Rystad, socken i Östergötlands län, Åkerbo
härad. 5,390 har. 1,262 inv. (1914). E. utgör ett
pastorat i Linköpings stift, Domprosteriet.
Rüstow, Friedrich Wilhelm, tysk
militärskriftställare, f. 1821 i Brandenburg, d. 14
aug. 1878 i Zürich, blef 1840 officer vid preussiska
ingenjörkåren. Han tillvann sig snart anseende för
kunskaper och duglighet och skulle säkerligen stigit
ganska högt, om han icke gripits af demokratiska
idéer och gett luft åt dessa i en 1850 utgifven
skrift med titel Der deutsche militärstaat vor und
während der revolution. Han häktades och dömdes för
högförräderi till 31 års fästningsarrest, men flydde
ur fängelset och fann en fristad i Schweiz. I Zürich,
där han bosatte sig, egnade han sig med stor framgång
åt militärskriftställeri, höll krigsvetenskapliga
föreläsningar vid universitetet, tjänstgjorde från
1853 som instruktör vid truppöfningarna, utöfvade
ett visst inflytande på ombildningen af Edsförbundets krigsmakt
och blef 1857 major i Zürichs genistab. Sommaren
1860 blef K. generalstabschef hos Garibaldi, fick
därefter befälet öfver sydarméns vänstra flygel
och slog neapolitanerna vid Capua 19 sept. och
vid Volturno 1 okt. Då Garibaldi öfverlämnade
konungariket Båda Sicilierna åt Viktor Emanuel,
återvände R. till Schweiz och egnade sig med
förnyad ifver åt skriftställeriet. R. blef 1870
öfverste i ingenjörkåren. I harmen öfver att icke
ha erhållit en lärarbefattning i militärvetenskaper
vid polyteknikum i Zürich och med anledning af
ekonomiska bekymmer förkortade R. sitt lif. -
Utom arbeten i taktik (Geschichte der infanterie,
Allgemeine taktik m. fl.), strategi (Strategie
und taktik der neuesten zeit, Die feldherrnkunst
des neunzehnten jahrhunderts, "Det nittonde
århundradets fältherrekonst" 1882-86, m. fl.),
organisation (Ueber die organisation der heere) och
militärpolitik (Kriegspolitik und kriegsgebrauch)
skref R. en mängd arbeten i krigshistoria, dels
vetenskapliga undersökningar öfver äldre fälttåg,
såsom Die ersten feldzüge Bonapartes in Italien
und Deutschland och Der krieg von 1805 in Deutschland
und Italien, dels redogörelser för alla krig i Europa
från 1848 till och med rysk-turkiska kriget 1877-78,
hvilka arbeten började utges, medan det för tillfället
skildrade kriget ännu pågick. R:s äldre arbeten äro
i allmänhet ganska grundliga och lärorika, de sista
krigshistoriska alltför mycket krönikeartade, grundade
på otillförlitliga källor och läggande i dagen
en viss bitterhet, synnerligen mot diplomaterna.
C. O. N.
Rüstringen, det största stadssamhället i Oldenburg,
bildades genom en förordning af 1 maj 1911 genom
förening af de omkring det preussiska området
Wilhelmshaven liggande landtkommunerna Bant och
Neuende samt staden Heppens, hvilka tillsammans 1910
hade 47,351 inv.
J. F. N.
Ryswyk [re’jsvejk]. Se Rijswijk.
Rütimeyer [-majer], Karl Ludwig, schweizisk zoolog
och geolog, f. 1825, d. 1895, utnämndes 1855 till
professor i zoologi vid universitetet i Basel. R:s
undersökningar rörande vissa däggdjursgruppers
fylogeni äro af epokgörande betydelse. För-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
