Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rånö - Rå och rör, kam. Se Rågång - Rå och rörs frihet, kam. Se Rå- och rörshemman - Rå och rörshemman - Råprotein. Se Fodermedel, sp. 696 - Råsegel - Råseglare - Råshult - Råskenor - Råsocker, icke raffineradt socker. Se Socker - Råstampadt benmjöl. Se Benmjöl - Råstrands - Råsrömsälfven. Se Ångermannaälfven - Råstål - Råstänger, mek. Se Råskenor - Råsunda - Råtacklad - Rått, skpsb. Se Mast. sp. 1204 - Råtta, zool. Se Råttsläktet. -- Om den s. k. flygande råttan se Flygpungdjur - Råttfångaren i Hameln. Se Hameln - Råttsläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ungerska harar, vilda får af islandsras samt vildsvin.
1 o. 2. Wbg.
Rå och rör, kam. Se Rågång.
Rå och rörs frihet, kam. Se Rå- och rörshemman.
Rå- och rörshemman, kam., i de gammalsvenska
landskapen hemman, som tillhöra säterier (se
d. o.) och äro belägna inom den bys rågång ("rå
och rör"), hvarest själfva sätesgården ligger. De
åtnjöto s. k. rå och rörs friheter, utgörande
enahanda förmåner, som säteriet hade, och räknas
till det ypperliga frälset (se Frälse, sp. 28). Jfr
Insocknehemman.
Kbg.
Råprotein. Se Fodermedel, sp. 696.
Rår, sjöv. Se Rå.
Råsegel, sjöv., fyrkantiga segel, som föras på
rår. Jfr Rå och Bärga segel. R. N.»
Råseglare, sjöv., en seglare
(fartyg), förande fasta råsegel.
R. N.*
Råshult, 1/z mtl komministerboställe i
Stenbro-hults socken, Kronobergs län, bekant som
Linnés födelseort. På sluttningen ned mot Södra
stambanan, som går tätt förbi, aftäcktes 12 juni
1866 en släthuggen obelisk af sten, prydd med ett
af Qvarnström modelleradt medaljongporträtt i brons
med inskrift samt krönt med en gyllene polstjärna.
Wbg.
Råskenor, Råstänger, mek., omedelbart efter
framställningen och utan särskild upphettning i
stångform utvalsade välljärnsstycken (lancashire-,
vallon-, franche-comté- och puddeljärn). De ha en rå
och ojämn, flagig yta. Skillnaden mellan rå-skenor
och råstänger ligger endast i sektionsformen. Råskenor
ha rektangulär genomskärning (i allmänhet 7,5 x. 1,5
cm.), råstänger däremot fyrkantig genomskärning med
rundade hörn. G. H-r.
Råsocker, icke raffineradt socker. Se Socker.
Råstampadt benmjöl. Se Benmjöl.
Råstrands kronopark i Sorsele socken af
Västerbottens län, tillhör Sorsele revir af Umeå
distrikt. Kronoparken har bildats i enlighet med
bestämmelserna i K. M:ts befallningshafvandes
afvittringsutslag 15 jan. 1887 af gammal
kronomark. Arealen var vid 1910 års slut 4,440 har.
S-r.
Råströmsälfven. Se Ångermanälfven.
Råstål, metall., gammal benämning på sådant stål,
som direkt framställdes genom färskning i härd
och sedermera vidare bearbetades i olika slag af
manufakturering. Dylikt stål kallades på grund af
framställningssättet äfven härdstål. G. H-r.
Råstänger, mek. Se Råskenor.
Råsunda, municipalsamhälle (enl. k. br. 10 nov. 1911)
och förstad till Stockholm inom Bromma socken,
Stockholms län, mellan Hagalund och Sundbyberg, s. om
Råstasjön. 127 har. 3,050 inv. (1914). Taxeringsvärde
å bevillningsskyldiga fastigheter 12,235,800
kr. (1914), taxerad inkomst af kapital och arbete
1,875,780 kr. Municipalskatt för 1915 0,35 kr. per 100
kr. inkomst. Marken, som förut tillhörde egendomarna
Ellenhill och Charlottenburg, köptes 1908 af Råsunda
förstads-a.-b., och s. å. började gatuarbeten och
det första bebyggandet, och 1909 öppnades trafiken
på Stockholms nya spårvägsaktiebolags dubbelspåriga
linje mellan R. och Stockholm. Då samhället mera är
att betrakta som en förstad till Stockholm än som
ett villasamhälle med dess större tomter, har
man här för att möta krafven på mindre dyrbara
bostadsförhållanden längs hufvudgatorna byggt större
sammanhängande stenhus – dock med stora planterade
gårdar –, medan för villabyggnader afsetts den mera
kuperade terrängen i utkanterna. De för uthyrning
afsedda lägenheterna äro försedda med alla nutida
bekvämligheter, men betydligt billigare än i
hufvudstaden. För parker och offentliga byggnader ha
lämpliga områden reserverats, bl. a. en stor park
strax s. om Råstasjön, med ett högt, hela trakten
dominerande vattentorn, som får ett ypperligt
vatten från brunnar i grusåsen i närheten af
Ulriksdal. Elektricitetsverk för inre och yttre
belysning drifves af dieselmotorer. Fullständigt
kloaksystem anlades samtidigt med gatorna. Socknens
kommunalläkare är bosatt i samhället; en mängd
affärsbutiker finnes och äfven ett par skolor. För
friluftslif och sport är väl sörjdt genom frilufts-
och solbad, golf-, fotbolls- och tennisbanor för
sommaren samt skid- och kälkbackar för vintern.
Wbg.
Råtacklad, sjöv., försedd med rår på masterna. Ett
fartyg, som saknar rår på masterna, säges vara
slätriggadt 1. slättoppadt (se d. o.). Jfr Bidevind.
H. W-l.
Rått, skpsb. Se Mast, sp. 1204.
Råtta, zool. Se Råttsläktet. - Om den s. k. flygande
råttan se Flygpung-djur.
Råttfångaren i Hameln. Se Hameln.
Råttsläktet (Mussläktet), Mus, zool, hör till familjen
mössdjur (Muridce), ordningen gnagare (Glires) inom
däggdjurens klass, öfverläppen är klufven, öronen
ganska stora, mer eller mindre nakna. Framfötterna
med kort nagelbärande tumme, bakfötterna med fem rätt
långa tår. Lång, fjällbeklädd svans. Kindtänderna
(3 i hvarje käk-halfva) aftaga i storlek bakåt och
äro försedda med korta rötter; tandkronans knölar på
de öfre kindtänderna äro fördelade i tre, mer eller
mindre tydligt skilda rader. Af detta släkte äro öfver
260 arter beskrifna. De äro hemma i alla världsdelar;
de i Amerika förekommande arterna ha blifvit införda
dit. Man skiljer vanligen mellan råttor och möss. De
förra äro större och klumpigare, de senare mindre och
finare byggda; hos råttorna har svansen 210-260, hos
mössen 120-180 fjällringar. - De till detta släkte
hörande arterna äro lifliga djur, som klättra och
oftast äfven simma skickligt. Själsförmögenheterna
synas vara väl utvecklade. Af sinnena äro lukten och
hörseln de skarpaste. Somliga äro företrädesvis växt-
och in-sektätare, för andra är intet ätbart främmande:
från ruttnande djur- och multnande växtdelar til! sin
egen afföda och hvarandra. Det är i denna egenskap
af allätare, som några arter i människans-sällskap
blifvit kosmopoliter. Som dessutom deras förmåga att
föröka sig är mycket stor - de yngla flera gånger
om året och föda ända till 12 och flera ungar åt
gången -, förstå vi lätt de olägenheter och det hat,
som dessa snyltdjur skapat.
De fyra i Sverige förekommande arterna kunna
kännetecknas på följande sätt: A. Större arter;
bakfoten omkr. 30 mm. eller mera. Pannbenen
med upphöjda sidokanter (Råttor).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
