Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär / 59-60 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Räkor - Räkrusor, fisk. Se Räkor - Räl (eng. rail), Se Järnvägsskena - Räm. Se Rämen - Rämen - Rämen - Rämmen. Se Rämen - Rämshyttan - Rämshyttan--Idkerergets järnväg - Räng - Rännarbana. Se Cirkus, Hippodrom, Karusell och Tornerspel - Ränndörj, fisk. Se Dörj - Rännelanda - Ränneslätt - Rännelöf - Ränngraf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för en icke obetydlig fångst i finbundna ryssjor,
"räkrusor", samt med håfvar. En annan vid Sveriges
kuster bland tången vanlig art är hästräkan l.
rakhästen (Crangon vulgaris


Hästräkan.

Fabr.; se fig.), som har mindre hoptryckt kroppsform
och mycket kraftigare främsta benpar än räkan
samt hos oss användes endast som agn. - Af vida
större dimensioner än de föregående är ishafs-
l. nordhafsräkan, Pandalus borealis. Den kan bli
ända till 10 cm. lång och är röd till färgen. Den
förekommer från den arktiska regionens sydligare
delar ned till Öresund (vid Landskrona), anträffas
i stor mängd vid svenska västkusten (t. ex. i
Gullmarsfjorden) och har under de senare årtiondena,
då den varit föremål för ett vinstgifvande
fiske, blifvit ett mycket användt födoämne.
B. L. (L-e.)

Räkrusor, fisk. Se Räkor.

Räl (eng. rail). Se Järnvägsskena.

Räm. Se Rämen.

Rämen (Rämmen, Räm, Näsräm), socken i Värmlands
län, Färnebo härad, 311,94 kvkm. 3,388 inv. (1914),
förr annex till Filipstad, blef eget pastorat (Nyeds
kontrakt, Karlstads stift) enligt k br. 1859. Genom
socknen, som äfven omfattar en del af Äppelbo finnmark
i Dalarna, strömma Fjällrämsälfven, från sjön Opprämen
i Äppelbo socken, Dalarna, genom sjöarna Fjällrämen
och Djuprämen inom R., samt Rämsån genom sjöarna
Holmsjön, Slädsjön, Bosjön, Näsrämen och Lesjön;
båda åarna uppgå längre ned i Svartälfven, tillhörande Skagerns
vattenområde. Den odlade jorden är ytterst
obetydlig (ej fullt 2 proc. af landarealen, 289,82 kvkm.), men socknen
har en betydande järn- och träindustri: vid
Lesjöfors järnverk (se Lesjöfors) samt
Rämens ångsåg, hyfleri och lådfabrik, Liljendals
och Oforsens trämassefabriker, kvarnar, sågar m. m.,
tillhöriga a.-b. Rämen-Liljendal (se
Liljendal). Rämens bruk med masugn och senare anlagdt
stångjärnsbruk vid Myhrmansfors köptes 1745 af
brukspatron Kristofer Myhrman, som på 1760-talet
anlade Liljendals bruk (gjuteri och
stångjärnsbruk), och öfvertogs efter hans död (1775)
af sonen bergsrådet Kristofer Myhrman, Tegnérs
svärfader. Efter hans död och intill 1871,
då egendomen öfvergick till ett aktiebolag,
egdes den af ett bolag, bestående
af medlemmar af Myhrmanska släkten.
Wbg.

Rämen, kronopark i Lycksele socken af
Västerbottens län, tillhör Södra Lycksele
revir af Umeå distrikt. Kronoparken har
i enlighet med bestämmelserna i K. M:ts
befallningshafvandes i Västerbottens län
afvittringsutslag 24 febr. 1885 bildats af gammal
kronomark. Arealen var vid 1910 års slut 17,349 har.
S-r.

Rämmen. Se Rämen.

Rämshyttan, masugn i Norrbärkes socken,
Kopparbergs län, 4 km. från R. station
vid Bergslagernas järnvägar, köptes 1904 af
Grufaktiebolaget Dalarna (1901; aktiekapitalet
2 mill. kr.) jämte tillhörande egendomar (förut
tillhöriga A.-b. Schisshyttan), hufvudsakligen
för att det skulle få virke och vattenkraft till
dess i Idkerberget omkr. 7 km. därifrån belägna
grufvor. Elektrisk kraftstation anlades s. å. vid
brukets vattenfall. Bolagets jordbruksfastigheter
inom socknen voro 1914 taxerade till 137,500 kr.,
masugn, såg, kvarn och kraftstation till 102,500 kr.
Wbs.

Rämshyttan-Idkerbergets järnväg är normalspårig
(1,435 m.) och 10 km. lång samt eges och trafikeras
af Bergslagernas järnvägsaktiebolag. Järnvägen,
som är belägen inom Kopparbergs län, utgår från
Rämshyttans station vid Bergslagernas järnvägar, 18
km. n. om Ludvika, går därefter öfver en vik af sjön
Rämen, hvars strand den följer till Håldammsviken,
och fortsätter mot Rämshyttans bruk, i hvars närhet
vattendraget från Rämen korsas, samt går vidare ö. om
sjön Hästveden förbi Idtjärn fram till sin ändstation,
som är belägen mellan denna och Idkerbergets gruffält
och som icke har anslutning till annan järnväg. Mellan
de båda ändpunkterna finnas inga stationer. Järnvägen
öppnades för godstrafik 1 okt. 1912. A. d’A.

Räng, Reng, socken i Malmöhus län, Skytts
härad. 1,925 har. 705 inv. (1914). R. bildar med Stora
Hammar ett pastorat i Lunds stift. Skytts kontrakt.

Rännarbana. Se Cirkus, Hippodrom, Karusell och
Tornerspel.

Ränndörj, fisk. Se Dörj.

Rännelanda, socken i Älfsborgs län, Valbo härad. 4,964
har. 894 inv. (1914). Annex till Högsäter, Karlstads
stift, Västra Dals kontrakt.

Ränneslätt, öfnings- och lägerplats för Smålands
husarregemente och Smålands grenadjärkår, 3 km. v. om
Eksjö, på stadens mark och nära Nässjö-Oskarshamns
järnväg. R. ingår numera i öfningsplatsen vid
Eksjö. Smålands grenadjärkår reste, när den lämnade
platsen för att ingå i Karlskrona grenadjärregemente,
en minnesvård där 1912.

Ränneslöf, socken i Hallands län, Höks härad. 6,873
har. 2,255 inv. (1914). R. bildar med Ysby ett
pastorat i Göteborgs stift, Laholms kontrakt.

Ränngraf 1. Kyne’tt (fr. cunette l. cuvette,
it. cunetta], befästningsk., en mindre, 3,5-4,5
m. bred graf längs den egentliga fästningsgrafvens
botten. I våta grafvar, som man ej kunnat ge
erforderligt djup öfverallt, anläggas ränngrafvar
för att försvåra stormningen; men i torra grafvar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>