Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ränngraf - Ränning. Se Varp - Rännknut. Se Knut, sp. 415 - Rännlist - Rännulf. Se Kälkåkning, sp. 557 - Rännverkssmide - Ränta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ränning-Ränta
62
utgräfvas eller utsprängas sådana hufvudsakligast
för att upptaga och afleda dagvattnet. L. W .-son M.
Ränning. Se Varp.
Rännknut. Se Knut, sp. 415.
Rännlist (lat. sima), bygnk., den öfversta
delen af det grekiska, särskildt det Joniska,
en-tablementets (se d. o.) kranslist (kornisch,
geison). Kännlisten har närmast samma uppgift som
vår fotränna, d. v. s. att uppsamla regnvattnet från
taket och leda det till de på vissa punkter anordnade
utloppen (spygatterna). På byggnader med joniskt
entablement finnes rännlist såväl på byggnadens
långsidor som uppefter de stigande gaf-velröstena. På
doriska byggnader saknas rännlisten i allmänhet på
långsidorna, där regnvattnet alltså tillätes afdroppa
från den nedersta takpan-
Takbetäckningen å det doriska Athenatemplet på
ön Egina. a Mngplatt, b taksparrar, c platta
marmorpannor, d täckpannor, likaledes af marmor,
e antefix, / rännlisten, som kröner de stigande
gafvelröstena, sedd bakifrån, g en rännlistpanua i
något större skala, h akroterier.
nans droppnäsa utefter takfotens hela längd (se
fig.). På gaflarna tjänade rännlisten både som krön
och som skydd för figurgrupperna i gafvelfältet
därunder. Hvarken det doriska eller Joniska
entablementet har rännlist på gaflarnas horisontala
kranslist, som löper fram under gafvelfältet och på
hvilken figurgrupperna stå. Här fanns ingen anledning
att anordna någon fotränna. Eännlisten var utförd af
samma material som taktäckningen i öfrigt, d. v. s. af
tegel eller marmor. Rännlistpannorna^ särskildt
gafvelpannorna, äro bland de elegantast konstruerade
detaljerna på det grekiska templet; de äro utförda med
teknisk fullkomning. Man torde å figuren särskildt
lägga märke till anordningen af falsarna samt den
för bearbetning med stenhuggar-verktyg synnerligen
bräckliga formen. Kännlistens framsida var sirad med i
målning eller relief eller bådadera utförda ornament,
hvari palmetten ingår som hufvudmotiv. Spygatterna,
hvilka gifvetvis endast behöfdes och endast förekommo
på utefter takfot löpande rännlist, voro oftast
formade som
le jon gap, men äfven cylinder f ormi ga munstycken
och sådana i form af delfiner förekomma. I. G. C.
Rännulf. Se Kalk åkning, sp. 557.
Rännverkssmide (ty. zerrefnnjeuer), metall,
ett gemensamt namn för de fordom allmänt brukliga
s. k. direkta metoderna för framställande af smidigt
järn direkt ur järnmalmen, således såväl det svenska
osmundsmidet som det utländska katalansmidet, äfvensom
åtskilliga i olika trakter af Tyskland fordom
begagnade metoder att i härd framställa smidigt
järn vare sig af rika malmer eller af färskslagg.
C. A. D.*
Ränta (eng. rent, fr. rente, it. rendita,
af lat. re’ddere, afkasta, ge inkomst), i
vidsträcktare bemärkelse hvarje beständig eller
periodiskt återkommande inkomst, härflytande från
förmögenhet, i motsats till inkomst från arbete. De
två hufvudarterna af ränta i nationalekonomisk mening
äro jordränta och kapitalränta. 1. Om den förra se
Jordränta. – Man brukar också betrakta alla slags
differentialinkomster eller öfverskottsinkomster af
yttre naturtillgångar, människors talang etc. och
producerad förmögenhet som jordränteliknande
inkomster och jämte själfva jordräntan sammanföra
dem under den gemensamma beteckningen ekonomisk
ränta. Sålunda skulle den rena företagarvinsten
(jfr Vinst) i stor utsträckning vara en ränta:
man talar också om konjunktur- och monopolränta,
ibland om producentränta i allmänhet; begreppen
quasi-rent och konsumentränta ha införts af
A. Marshall (se d. o.). En inkomstart, som har
sin gifna släktskap med jordräntan, är gruf-
l. bergverksränta (se Royalty). – Om ränta som
skattetyp se Grundränta, Grundskatt,
Jordeboksränta och Mantalsräntan. 2. Kapitalränta
(eng. interest, fr. intérêt, it. interesse) är,
i allmänhet taladt, den del af nationalinkomsten,
som tillfaller innehafvarna af kapital (se d. o.; jfr
Produktion), medan jordegarna mottaga jordränta,
arbetarna lön och företagarna i denna sin speciella
funktion företagarvinst. När en innehafvare af
kapital använder sådant i eget produktionsföretag,
eger han att som en del af de prisreglerande
produktionskostnaderna tillgodoräkna sig ränta på
samma kapital, d. v. s. ursprunglig l. omedelbar
kapitalränta. – När däremot en sådan innehafvare
lånar ut kapital vare sig i produktions- eller
konsumtionssyfte, sker det i allmänhet med det
villkor, att kapitalet i fråga skall återgäldas
med ett visst tillägg; detta tillägg (till
hufvudstolen) är låneränta l. kontrakterad ränta
(ty. zins). Det sålunda öfverlåtna kapitalet utgöres
än af penningar (köpkraft till nyttigheter), än af
konkreta nyttigheter eller rättsförhållanden, som i
framtiden skola gäldas med sin ekvivalent i fungibla
ting (allmännast penningar); vid handelskredit får
räntan ofta sitt uttryck i högre varupriser (jfr
Kredit, sp. 1237). Vid öfverlåtandet af varaktiga
förnödenheter, såsom bostäder o. a. byggnader,
instrument, maskiner o. s. v., hvilka skola till
egarna öfverlämnas i sin en gång för alla gifna
gestalt, kallas vederlaget för deras nyttjande hyra
(se Hyresaftal, jfr Arrende). Låneräntan
plägar erläggas antingen vid kreditaftalets slut
eller efter tilländagången af vissa perioder –
t. ex. hel- eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
