Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rättsmedicin - Rättsmedicinalväsendet - Rättsmedicinsk undersökning - Rättsobjekt - Rätts- och statsvetenskaplig fakultet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
Rättsmedicinalväsendet-Rätts- och statsvetenskaplig
fakultet
106
ta des af J. Z. Platner i det 1740 utgifna arbetet
"Programma, quo ostenditur, medicos de insanis et
furiosis audiendos esse", och sonen Ernst Platner
sammanfattade vetenskapens dittills vunna resultat
på området i sina "Quaestiones medicoforenses". Det
var dock först under 1700- och väl ännu mer
1800-talet, som rättsmedicinen erhöll karaktären af
en verklig vetenskap. På 1800- och 1900-talen har
denna i alla civiliserade länder fått en rikhaltig
litteratur i form af bl. a. tidskrifter, hand-och
läroböcker. - Bland nu döda svenska författare på
rättsmedicinens område må i främsta rummet nämnas
J. Kiernander, R. Martin, E. Gadelius, A. H. Wistrand,
A. T. Wistrand, A. 0. G. Jäderholm och H. Bendz. Redan
mot 1700-talets slut lämnades såväl i Uppsala som
i Lund undervisning i rättsmedicin. Ämnet ingår i
Sverige numera i den allmänna läkarutbildningen som
ett undervisnings- och examensämne. Vid Karolinska
institutet har detta haft sin särskilde målsman
alltsedan 1842, då F. T. Berg förordnades till
särskild "lärare i medicina legalis". Lärarplatsen,
som sedermera öfvertogs af A. H. Wistrand,
förändrades 1861 till en e. o. professur i "rätts-
och statsmedicin" och genom riksdagens beslut 1889
till en ord. professur. Yid Lunds universitet
finnes en professur i "patologisk anatomi och
rättsmedicin". Högsta instans i rättsmedicinska
frågor är i Sverige Medicinalstyrelsen genom dess
rättsmedicinska nämnd. Jfr Rättsmedicinalväsendet.
A. K.-Å. Rättsmedicinalväsendet står för närvarande
under omorganisation, sedan en för ändamålet tillsatt
kommitté l nov. 1906 inkommit med förslag, i nämnda
afseende. Beslut i frågan har dock ännu icke fattats,
hvadan de rättsmedicinska undersökningarna fortfarande
utföras enligt de föreskrifter, som härför utfärdats
i obduktionsstadgan af 29 jan. 1886. Endast i fråga
om handläggningen af de rättsmedicinska utlåtanden,
som det åligger Medicinalstyrelsen att afge, har en
del förändringar införts i samband med inrättandet af
det vetenskapliga råd, som jämlikt k. instruktionen
6 dec. 1912 ställts vid Medicinalstyrelsens
sida. I sådana ärendens behandling skola nämligen
numera deltaga den styrelsens ledamot, till hvars
handläggning ärendet närmast hör, generaldirektören
i Medicinalstyrelsen eller den styrelsens ledamot,
som generaldirektören bestämmer, samt, om utlåtandet
af ser sinnesbeskaffenhet, cfverinspek-tören för
sinnessjukvården i riket eller, vid förfall för
honom, en psykiatriker i vetenskapliga rådet, men
i annat fall en rättsläkare i samma råd. Ärendet
afgöres efter omröstning mellan de sålunda däri
deltagande. Yppas därvid skiljaktiga meningar,
skall generaldirektören ytterligare tillkalla, om
utlåtandet afser sinnesbeskaffenhet, en psykiatriker
i vetenskapliga rådet, men eljest en rättsläkare
i samma råd. Vid därpå följande omröstning gäller
som styrelsens beslut den mening, hvarom flertalet
förenar sig, samt vid lika röstetal den mening, som
biträdes af generaldirektören eller, om han ej deltar
i ärendets afgörande, af den styrelsens ledamot,
till hvars handläggning ärendet närmast hör. Befinnes
för afgifvandet af rättsmedicinskt utlåtande nödigt
att rådgöra med annan medlem af vetenskapliga rådet,
än ofvan
sagts, eger generaldirektören tillkalla sådan
medlem. Denne eger då deltaga i öfverläggningen,
men ej i beslutet. Afviker hans mening från beslutet,
eger han få den antecknad i protokollet. - Yppas vid
den granskning af protokoll eller attest angående
rättsmedicinsk undersökning på död kropp, som sker i
Medicinalstyrelsen, anledning till framställande af
anmärkning, eller uppstår fråga om undersökning på
hospital af person, angående hvars sinnesbeskaffenhet
styrelsen i enlighet med sin instruktion har att
afge utlåtande, eller om utskrifning från hospital
af person, som, tilltalad för brott, i anseende
till sinnessjukdom icke kunnat till ansvar fällas,
skall sådant ärende handläggas i samma ordning
som rättsmedicinska utlåtanden. Jfr Rättsmedicin.
R. W.
Rättsmedicinsk undersökning är en af sakkunnig
person utförd medicinsk undersökning med ändamål att
lämna utredning åt någon tvistig rättsfråga. Sådan
undersökning kan af se döda föremål af vidt skilda
slag, såsom blodfläckar, hår, födoämnesrester eller
annat som gift misstänkt ämne m. m. Den kan äfven af
se och afser väl oftast människor, lefvande såväl
som döda. I förra fallet rör det sig vanligen om
utrönandet af en persons sinnesbeskaffenhet vid
något visst tillfälle eller om det tillfälliga
kroppsliga tillståndet hos en människa, som varit
utsatt för misshandel e. d. I senare fallet, eller då
föremålet för undersökningen är en död människokropp,
är det som regel dödsorsaken och de med dödsfallet
förenade omständigheterna för öfrigt, som skola
klargöras. Undersökningen benämnes i sådant fall
rättsmedicinsk (förr medikolegal) obduktion. Se L
i k b e-s i k t n i n g. Jfr för öfrigt k. stadgan
29 jan. 1886, Medicinalstyrelsens kung. 19 mars
1886 och Medicinalstyrelsens cirk. 31 dec. 1890
och 12 febr. 1894 samt art. R ä 11 s k e m i.
A. K.-Å.
Rättsobjekt, jur., kallas sådana nyttigheter, hvilka
genom det värde de ha för de mänskliga andliga
eller materiella behofvens tillfredsställande
bli föremål för juridiskt skyddade intressen. Som
nyttighet betecknas härvid hvarje i sinnevärlden
gif-ven sammanfattning af krafter, som kunna
tillgodogöras af ett subjekt, hvilket härpå inriktar
sin verksamhet. Den makt ett subjekt därvid kan
utöfva öfver viss nyttighet som rättsobjekt är
antingen fysiskt herravälde eller psykiskt tvång,
det senare i allmänhet mot lefvande objekt, det förra
mot liflösa objekt. Rättsobjekten som sammanfattning
af mänskliga krafter (egna eller andras) kunna
kallas personnyttigheter och som sammanfattning af
krafter utanför människorna saknyttigheter. Helt
och hållet kan i modern rätt en människa icke vara
rättsobjekt, hvilket skulle leda till slaf-veri,
men väl kan hon i vissa handlingar eller i visst
afseende utgöra objekt. Saknyttigheterna åter äro
dels materiella eller saker, dels immateriella eller
produkter i yttre form af skapande andlig verksamhet.
Rid.
Rätts- och statsvetenskaplig fakultet ("Det rets- og
statsvidenskabelige fakultet") kallas den afdelning af
Köpenhamns universitet (se d. o.), som motsvarar de
svenska universitetens juridiska fakulteter. Nämnda
fakultet räknar f. n. sex ordinarie professorer i
rättsvetenskap ("lovkyndighed" 1. "retsvidenskab")
samt två ord. och två e. o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
