Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sandefjord - Sandeherred - Sandel, Sandelrödt, farm. Se Sandelträ - Sandel, Samuel. Se Sandels 1 - Sandelbosch, ö. Se Soemba - Sandelin, Ellen - Sandell, Jonas - Sandell, Erik - Sandell, Lina Maria - Sandell-plåten - Sandelm, mindre vanligt namn på strandråg. Se Elymus arenarius - Sandelolja. Se Santalum - Sandelrödt. Se Sandelträ - Sandels (förut Sandel), en från Roslagen härstammande släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
647
Sandeherred-Sandels
648
klormagnesium l,.,-H gr. på litern, vidare
en järnkälla, som håller alun och l,->w
svafvelsyr. järn-oxidul, en koksaltkälla med 33o
gr. klornatrium på litern. I S. råder en utmärkt
badteknik, utvecklad i gyttjebaden. Orten besökes af
reumatiska och giktpatienter m. m. I förbindelse med
badanstalten står ett kallbadhus för hafsbad. Säsong
l juni- l sept. Omkr. 700 kurgäster. På 1890-talet
var S. utgångspunkt för en ansenlig ishafsfångst
af h val, sal och näbbhval. Då hvalens fridlysning
för Finmarken införts 1904, förlades hvalfångsten de
fyra första åren till Spetsbergen och Färöarna, men
senare öfvervägande till Södra ishafvet, och S. blef
snart hufvudsätet för en hastigt till stor betydelse
utvecklad näringsgren. Af 45 fångstbolag med ett
aktiekapital af inalles omkr. 30 mill. kr. bildades
där 1912 Den norske hvalfangerfore-ning; i S. finns
också särskild börs för de intressen, som knyta sig
till hvalfångstdriften. - Se S. A. Sörensen, "S. og
omegns industri og nseringslh i gammel og ny tid"
(1900). K. V. H. Ln.
Sandeherred, härad och pastorat kring staden
Sandefjord, Jarlsberg og Larvik amt, Norge. 116,85
kvkm. 7,870 inv. (1910). Invid staden Sandefjord
ligger S:s betydligaste industrianläggning,
Fram-ries mekaniska verkstad (omkr. 1,000 arb.),
som i synnerhet bygger ångbåtar för hvalfångsten
samt flytande trankokerier och har 3 flytande
dockor. S. skares af Drammen-Skiensbanan. Många
graf-högar från äldre och yngre järnåldern. I en
af dessa, på gården Gokstad, utgräfdes 1880 det
ryktbara Gokstadsskeppet (se Drake, sp. 818).
K. V. H.
Sandel, Sandelrödt, farm. Se Sandelträ.
Sandel, Samuel. Se Sandels 1.
Sandelbosch, ö. Se S o em b a.
Sandelin, Ellen, läkare, f. 19 juli 1862 i Karlskoga,
d. 7 aug. 1907 i Stockholm, aflade mogenhetsexamen
vid Wallinska flickskolan i Stockholm 1881, var en
tid lärarinna vid flickskolan i Karlstad, studerade
därefter vid universitetet i Kristiania samt började
1885 medicinska studier i Uppsala. Där undergick hon
1891 med. kandidatexamen och blef 1897 med. licentiat
vid Karolinska institutet. S. å. började hon i
Stockholm sin verksamhet som praktiserande läkare och
var därjämte lärare i fysiologi och hälsolära i ett
par läroanstalter för kvinnor äfvensom läkare vid
Stockholms stads folkskolor. För att i vidsträckta
kretsar sprida kunskap i fysiologi och hygien höll
hon på flera orter populära föreläsningar och utgaf
därjämte Om några smittosamma sjukdomar och deras
sociala faror (1902), Om ungdomens sedliga uppfostran
(i serien "Populärvetenskapliga afhandlingar", 23,
1902), Kvinnokroppen, dess byggnad och hygien (1903)
m. m. Äfven deltog hon aktivt i kvinnorörelsen,
var led. af den första kommittén för kvinnans
politiska rösträtt och höll vid kvinnokongresserna
i London 1899 och i Berlin 1904 föredrag.
E. T-dt,
Sande’11, Jonas, predikant topograf, f. 1790 i
Lenhofda socken i Småland, d. (genom drunkning i
Vättern) 1858, blef 1809 student i Lund, prästvigdes
1813, blef 1817 filos, doktor, 1818 kollega i Växjö,
1829 kyrkoherde i Fröryds pastorat i Växjö stift och
1839 kontraktsprost i Västra härad. S. hade på sin
tid anseende som en af landets
yppersta predikanter. Han efterlämnade värdefulla
anteckningar om Tiohärads topografi och bygdemål,
samlingar i naturalhistoria och antikviteter m. m. Om
hans dotter Karolina Vilhelmina se Berg 2, sp. 1432.
(E. M. E.)
Sande’11, Erik, järnvägsbyggare, f. 15 juli 1836
af bondesläkt i Järfsö socken, Gäfleborgs län,
d. 23 juni 1878 i Paris. Efter att ha aflagt
studentexamen i Uppsala och under Adelsköld deltagit
i Gäfle-Dalabanans byggande genomgick han 1859-61
högre artilleriläroverket å Marieberg, blef 1863
löjtnant i Väg-och vattenbyggnadskåren och var
1863-66 chef för byggnaderna vid järnvägslinjen
Köping-Uttersberg samt 1866 of ver in gen j or å
Köping-Arbogabanan. Sedan han återkommit från en
utländsk resa, påyrkade han i föredrag de smalspåriga
järnvägarnas användande i vårt land. Bland de många
banor lian byggde må nämnas: Karlshamn-Vislandabanan
1872-74, Utsjöbanan i Dalarna och Uddeholmsbanan
i Värmland 1873-76 samt tillika med norrmannen
Wessel två tredjedelar af Motala-Hallsbergsbanan
1871-73, Stockholm-Västerås-Bergslagens järnväg
1872-75 och järnvägen genom Dalsland till norska
gränsen 1875-78. Han utnämndes 1876 till kapten i
ofvannämnda kår.
Sande’11. Lina Maria, skådespelerska, f. 13 juli 1861
i Stockholm, var 1884-85 anställd vid Stora teatern i
Göteborg, 1885-87 vid Nya teatern i Stockholm, 1887-98
vid Dramatiska teatern (premiäraktris 1888), 1898-1907
vid Svenska teatern och 1907-10 ånyo vid Dramatiska
teatern. Hennes sceniska framställningar ha utmärkts
af natursanning, själfull finhet och fördjupning samt
äfven förmåga af humor. Bland hennes roller märkas
Gcneviére i "De onyttige", Dora, Kerttu i "Arbetarens
hustru", Fanchon i "Syrsan", Hedvig i "Vildanden",,
Fru Dag i "Daglannet", Hannele., Professorskan Känning
i "Gertrud" och Pauline i "Damen med dolken". 1889-91
var hon gift med skådespelaren A. 0. V. Bseckström.
Sandell-plåten, fot., en efter sin uppfinnare benämnd
fotografisk plåt, som är försedd med 2 eller flera
ofvanpå hvarandra gjutna bromsilfvergelatin-skikt
af olika känslighet, hvarigenom vinnes synnerligen
god gradation och samtidigt afsevärdt mindre
benägenhet för halation (ljusgårdsbildning).
J- Htzg.
Sandelrn. mindre vanligt namn på
strandråg. Se E l y m u s a r e n a r i u s.
H. J. Dft.
Sandelolja. Se S a n t a l u m.
Sandelrödt. Se Sandelträ.
Sandels (förut Sandel), en från Eoslagen härstammande
släkt, som 1772 adlades (se S. 1) och af hvilken
en gren erhöll 1809 friherrlig och 1815 greflig
värdighet (se S. 2); den grefliga grenen utslocknade
på manslinjen 1914 (se S. 5).
1. Samuel S., tekniker, f. 14 dec. 1724 i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
