Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schartaus, Frans, handelsinstitut - Scharwenka, tyska musiker - Scha-schi - Scha-tóu, stad. Se Swa-tow - Schatt el-arab (sjatt el-arab), Se Eufrat - Schattera - Schatull - Schau - Schaudinn, Fritz Richard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
963
Scharwenka-Schaudinn
964
51:a, 1915-16, 195). Af lärarna var länge endast
rektor fast anställd, under det öfriga lärare
aflönades per timme, men då bland villkoren för
det fr. o. m. 1914 afsevärdt höjda statsanslaget
bl. a. ingick tillsättandet af ett visst antal
fasta lärare, ha sedan dess ytterligare två sådana,
"handelslektorer", antagits. Större delen af
lärarkåren utgöres dock ännu af timlärare. Sedan
det ursprungliga läroverkshuset vid Fjällgatan
på Södermalm, i mån som elevantalet tillväxte,
utvidgats, så långt sig göra lät, beviljade
Grosshan-delssocieteten, då ytterligare utrymme
behof des, ett förslagsanslag å 500,000 kr. till
uppförande af en ny byggnad för institutet. Denna
ståtliga nybygg-
Frans Schartaus handelsinstituts nybyggnad vid
Stig-bergsgatan (fasaden ofvanom Tjärhofsgatan).
nåd (se fig.), uppförd efter ritning af arkitekten
K. Nordenskjöld å en af Stockholms stad anvisad tomt
vid Stigbergsgatan omedelbart intill Navigationsskolan
på Södermalm, blef färdig sommaren 1915, och
institutet kunde sålunda börja sitt 2:a half-sekel
i nya, rymliga och i alla afseenden ändamålsenliga
lokaler. Sedan 1913 har institutet officiellt benämnts
Stockholms handelsgymnasium, hvilken benämning äfven
institutet själf upptagit, ehuru med bibehållande
af det gamla välkända namnet, och kallar sig sålunda
numera Stockholms handelsgymnasium, Frans Schartaus
handelsinstitut. Å.W:sonM.
Scharwenka, tyska musiker. 1. L u d w i g Philip
p S., f. 1847 i Samter (Posen), studerade från
1865 vid Kullaks akademi i Berlin och var från
1870 kompositionslärare där, tills han 1881 i
samma egenskap öfvergick till sin broders (se S. 2)
konservatorium, där han blef meddirektör 1891. S. har
gjort sig ett namn som kompositör (i Schumannsk
riktning) af symfoniska dikter, körverket Herbstfeier,
den dramatiska legenden Sa-kuntala, körer, visor,
kammarmusikverk, violin- och pianostycken m. m. -
2. Franz Xaver S., den föregåendes broder, f. 1850
i Samter (Posen), studerade vid Kullaks akademi och
var 1868-74 lärare där, hvarefter han begaf sig ut på
konsertresor. Som pianist har han besökt nästan hela
Europa (Skandinavien 1883) och firat stora triumfer,
särskildt genom en ytterst omsorgsfull frasering
och ett utomordentligt stackatospel. 1881 öppnade
han i Berlin ett eget konservatorium med utmärkta
lärarkrafter, förestod 1891-98 eget konservatorium
i New York och återinträdde därefter vid sitt
Berlinkonservatorium, som 1893 hade sam-
manslagits med Klindworths pianoinstitut. 1914
öppnade S. tills, med W. Petzet en musikskola jämte
pianolärarseminarium. Hans kompositioner framstå genom
nervfull rytmik och polsk na-tionalfärg. Bland hans
4 pianokonserter ha de i C moll och B moll blifvit
allmänt uppskattade. Han har vidare skrifvit 2
piano-trior, en pianokvartett, piano-, violin- och
cellosonater, en symfoni, operan Mataswin-tha (1894)
m. m. samt utarbetat en Metho-dik des klavierspiels
(1908). 1-2. A. L.*
Scha-SChi (eng. Shasi], stad i kinesiska prov. Hu-pe
på vänstra stranden af Jang-tse-kiang, omkr. 137
km. nedanför I-tschang. Omkr. 100,000 inv. S. är
en af det centrala Kinas viktigaste handelsplatser
och ändpunkt för ett vidsträckt nät af kanaler till
den stora sjön Tung-ting och ned till Han-kou samt
har stor tillverkning af bomullsväf-nader, men den
utländska handeln, för hvilken den öppnades 1895, är
ej synnerligen stor (import 1913 för 3,2 mill. tael,
export för 896,400 tael) och de främmande handlandena
få. J- F. N.
Scha-töu, stad. Se S w a -1 o w.
Schatt el-arab (S ja 11 el-ära b). Se Eu-f rät.
Schattera (ty. schattieren, af schatten, skugga), af
skugga, ange skuggorna och dagrarna på en teckning,
gravyr, målning (äfven om nyansering af klangerna
vid utförandet af musik); framställa en följd af
olika toner af samma färg eller af öfvergångar,
nyanser^ från en färg till en annan. Ordet
används företrädesvis om detta tillvägagående vid
sömnad (schattergarn, schattersöm; se Sömnad). -
Subst. Schattering.
Schatull (nlat. scartula, ty. schachtel), liten
kista eller skrin, ofta indeladt i fack och försedt
med lås, till förvaring af penningar och dyrbarheter
eller afsedt för andra ändamål (brännvinsschatull,
reseschatull). - Schatullgods (ty. schatullgut). Se
Domän, sp. 691.
Schau (ty., beskådande), sjöv. Flagg i schau kallas en
upp- och nedvändt upphissad eller på midten ombunden
flagg (nationalflaggen), genom hvilken ett nödställdt
fartyg påkallar hjälp; kallas äfven "nödflagg".
R- -N.*
Scha~udi’nn, Fritz Richard, tysk biolog, l, 19
sept. 1871 i Röseningken (Ostpreussen), d. 1906 som
föreståndare för protozolaboratoriet vid institutet
för skepps- och tropiska sjukdomar i Hamburg. Denne
vid så unga år bortryckte forskare vann lysande
resultat på protozoforskningens område. Särskildt
studerade han de patogena urdju-ren och upptäckte
generationsväxlingen hos flera urdjur (Goccidice,
Trypanosoma, Spirochcetce). I Spirochcete
pallida fann han det syfilis framkallande
urdjuret. En resa till Spetsbergen föranledde
S. att, i förening med F. Römer, utge det stort
anlagda verket Fauna arctica (4 bd, 1900 -06).
L-e.
Ord, som saknas under Sch-, torde sökas under Ch-,
Sh- eller Sj-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
