Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Scheffer, en från Franken härstammande ätt - Scheffer, Ary - Scheffer-Boichorst, Paul - Schefferit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
993
Scheffer-Schefferit
994
man, lugn och harmonisk i hela sitt väsen, orädd
och arbetsam, fri från flärd och prål. Ehuru
icke utrustad med större kunskaper, ej heller
något snille, egde han en ovanligt sund och säker
blick, stor erfarenhet och människokännedom. Han
kompletterade genom sina egenskaper sällsynt väl
konung Gustaf; föga ärelysten, visste han dessutom
att träda i skymundan och låta konungen få äran af
deras gemensamma arbete. Också var samarbetet dem
emellan synnerligen fruktbringande och utgör den
lyckliga epoken af Gustaf IILs stormiga regering. Se
K. Th. Odhner, "Minne af riksrådet m. m. grefve Ulrik
Scheffer" (i "Sv. akad:s handl. ifrån 1888", bd 6,
1892) och "Ulrik Scheffer på Ek" (i "Minnen från
Vestergötland. Hälsning till hembygden från dess i
Uppsala studerande ungdom", Upps. 1900).
3. Henrik T e o f i l u s S., den föregåendes kusin,
son till den i släktöfversikten nämnde Ivar S.,
kemist, f. 28 dec. 1710 i Stockholm, d. där 10
aug. 1759, blef 1739 direktör för Ädelfors guldverk
och 1752 myntproberare. 1747 valdes han till led. af
Vet. akad., och 1756 blef han na-turaliserad svensk
adelsman. Utom värdefulla uppsatser i Vet. akad.rs
handlingar författade S. Kemiska föreläsningar
(utg. af T. Bergman 1775; 3:e uppl. 1796),
hvilka voro af väsentlig betydelse för kemiens
studium i Sverige. Till hans viktigaste arbeten
höra hans 1752 utförda undersökning af platina,
som därigenom bevisades vara en förut okänd ädel
metall, samt den ännu i dag brukliga metoden att
medelst svafvelsyra skilja guld från silfver.
1. L. S. 2. A. B. B. (L. S.)
Scheffer [fr. uttal j af är], Ary, holländsk-fransk
målare, f. 1795 i Dordrecht, d. 1858 i Paris, var
son till en från Mannheim bördig genremålare och
visade tidigt brådmogna konstnärsanlag, utställde
målningar med historiska ämnen allt från sitt 12:e
år och blef uppmärksammad. 1810 flyttade modern till
Paris med sina tre söner. S. blef elev af Guérin
och gjorde tidigt bekantskap med den romantiska
riktningens blifvande huf-vudmän. 1812 började han
utställa, till en början små historietaf-lor, sedan
små genrebilder: Soldatänkan, Faderlösa, sörjande
vid grafven, En ung fiskares begrafning och dylika
ämnen, som genom sitt sentimentala innehåll vunno
den stora publiken. Ett närmande till romantikerna
beteckna Gaston de Foix’ lik hittas på slagfältet
vid Ravenna (1826, Versailles) och Suliotkvinnor
störta sig i hafvet för att ej bli turkarnas rof
(1827. Louvre). 1829 är han inne på en ny väg med den
nattliga spöktaflan Lenore, efter Biirgers ballad, och
sedan följde en rad målningar öfver motiv från Goethe,
de flesta ur "Faust": Gretchen vid spinnrocken,
i kyrkan, vid brunnen, Konungen i Tule och Mignon
(flera olika). Så följde komposi-
Fig. 1. Ary Scheffer.
tioner till Dante (Dante och Beatrice, Francesca da
Rimini 1835), där han närmade sig Ingres’ skola. Från
de följande åren äro de religiösa bilderna Kristus
Tröstaren (fig. 2; 1837, Musée Fedor i
Fig. 2. Kristus Tröstaren, målning af Ary Scheffer.
Amsterdam), Kristus gråter öfver Jerusalem (1848),
Kristi frestelse (1856), Ecce homo och Judaskys-sen
(1857). S:s främsta bild tordo vara Augustinus
och Monika -(de sitta hand i hand betraktande
stjärnhimmelen i stilla meditation, 1846, Louvre);
betydande äro likaså Rut och Noomi (1855) och Jakob
och Rakel (1857). S. målade äfven allegoriska
kompositioner (Den himmelska och den jordiska
kärleken m. fl.), krigsbilder (Wittekind fången inför
Karl den store, Versailles), bilder från grekiska
frihetskriget samt många porträtt (flera i Louvre). -
I hans känslofulla konst är släktskapen med samtida
tyska målare i ögonen fallande. Högst står han i de
kompositioner, där ett drömmande uttryck förenar
sig med klassisk enkelhet i form-gifningen. Han
nådde betydande popularitet, och i gravyr fingo hans
målningar mycket stor spridning. Hans födelsestad
har rest hans staty (af J. Mezzara, 1862) och i
dess museum äro samlade flera af hans målningar
(åtskilliga i kopia) och teckningar. Jfr monografier
af Etex (Paris, 1859), miss Grote (London, 1860),
U. de Groot (Berlin, 1870). - Hans broder Henry S.,
f. 1798 i Haag, d. 1862 i Paris, elev af Guérin,
målade historietaflor: Charlotte Corday skyddas af
republikens tjänstemän mot folkets raseri (1830),
Madame Roland på väg till schavotten (1845), Jeanne
d’Åres intåg i Orleans samt Slaget vid Kassel (i
Versailles), porträtt m. m. G-g N.
SchefFer-Boichorst, Paul, tysk historiker, f. 1843
i Elberfeld, d. 1902 i Berlin, blef professor
1875 i Giessen, 1876 i Strassburg och 1890 i
Berlin och ansågs vara en af Tysklands förnämsta
medeltidsforskare i våra dagar. Bland hans skrifter
må nämnas Friedrichs I. letzter streit mit der kurie
(1866), Florentiner’studien (1874), Die neu-ordnung
der papstwahl durch Nicolaus II. (1879) och Aus Dantes
verbannung (1882). Han utgaf bl. a. en rekonstruktion
af "Annales Patherbrun-nenses" (1870). Hans Gesammelte
schriften utgåfvos af Schaus och Giiterbock (2 bd,
1904-05).
Schefferit, miner., en monoklin, manganhaltig
Tryckt den20/? 16 Ord, som saknas under Sch-,
torde sökas under Ch-, Sh- eller Sj-.
24 b. 32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
