Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schirren, Carl Christian Gerhard - Schirva - Schirwan, tysk transkription för Sjirvan (se d. o.) - Schischkin, tysk transkription för Sjiskin (se d. o.) - Schism - Schismatiker och Schismatisk. Se Schism - Schistocerca, zool. Se Gräshoppor, sp. 480 - Schistostega osmundacea, bot. Se Ljusfenomen, växternas - Schi-trädet (Sji-trädet], namn på Butyrospermum Parkii (se d. o.) - Schitsa, ö. Se Oinussai 1 - Schi-tsu, kinesisk kejsare. Se Kublai-kan och Kina, sp. 61 - Schive, Claudius Jacob - Schivelbein - Schizæceæ - Schizanthus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1057
Schirva-Schizanthus
1058
och bemötte med skärpa de ryska myndigheternas
russificeringssträfvanden. S. blef på denna
grund 1869 afskedad från professuren och gick
i landsflykt, följd af allmän sympati i sitt
hemland. Han begaf sig till Tyskland och blef
1874 professor i historia i Kiel, ett ämbete,
som han först 1907 lämnade. Under senare delen af
sin lefnad var S. i många år bl. a. sysselsatt med
förarbeten för en framställning af Stora nordiska
krigets historia och sammanbragte med oerhörd energi
en väldig materialsamling, hämtad ur en mängd tyska,
skandinaviska och ryska arkiv och bibliotek. Han kom
emellertid aldrig att utarbeta detta krigs historia,
men han utöfvade dock härvidlag en betydelsefull
verksamhet genom de recensioner, som han publicerade
af arbeten på ifrågavarande område (arbeten af
F. F. Carlson, Sarauw, Briickner och Mårtens). Med
stor grundlighet, stundom med förkrossande skärpa
framställde han här sina meningar och fällde
sina omdömen. Det kan utan öfverdrift sägas,
att S. härigenom blef banbrytande och bidrog atf
lägga grund till en i väsentlig grad ny uppfattning
af det nordiska krigets tide-hvarf och handlande
personer. Eecensionerna äro efter hans död utgifna
under titeln Zur geschichte des Nordischen krieges
(Kiel, 1913). S:s materialsamling öfverlämnades efter
hans död enligt hans bestämmelse till det livländska
ridderskapets arkiv i Riga. En samling af hans essayer
och tal, bland hvilka särskildt märkes ett genialiskt
tal öfver Machiavelli, utgaf s 1912 under titel
Gharak-tere und menschheitsprobleme. Lefnadsteckning
(af professor F. Rachfahl) och bibliografi finnas
i ofvannämnda upplaga af recensionerna. Jfr äfven
"Karolinska förbundets årsbok", 1910. A. S.
Schirva (riktigare K il va), en af Livingstone
1859 upptäckt sjö i sydöstra Afrika, under 35° 20’
ö. lgd och mellan 15° och 15° 35’ s. br., omkr. 80
km. s. ö. om sjön Njassa, 593 (550) m. ö. h. Den
hade förr en längd af 65 km., en bredd af 30 km. och
en ytvidd af 1,640 kvkm. Den genomgår sedan 1903
en uttorkningsprocess, och det öppna vattnet är nu
inskränkt till en damm i v. och några grunda gölar
vid mynningen af de större tillflödena. Slambottnen
är hård och bevuxen med gräs, och öarna äro
landfasta. Sjön synes förr haft utlopp till Rovumas
arm Lujenda, men dess nu sjunkande vattenyta är
skild från Lujenda af en skogbevuxen ås, som höjer
sig 10-15 m. öfver de pmgifvande slätterna.
Schirwän, tysk transkription för S j i r v a n (se
d. o.).
Schischkin. tysk transkription för S j is j kin
(se d. o.).
Schism (grek. schi’sma), söndring, splittring,
betecknar, i nya testamentets språkbruk, kyrklig
partisöndring i allmänhet, i den katolska kyrkorätten
en på ett principiellt bestridande af de kyrkliga
myndigheternas rättsanspråk grundad uppsägelse
af den kyrkliga lydnadsplikten och den därigenom
framkallade kyrkliga söndringen. Gäller uppsägelsen
af lydnadsplikten endast en enskild biskop, talar
man om en "partikulär" schism, gäller den åter det
högsta kyrkliga öfverhufvudet, påfven, och medför den
sålunda afbrytande af den kyrkliga gemenskapen i det
hela, om en "universell" schism (schisma particulare
och universale).
Är schismen förbunden med ett förnekande af vissa
särskilda kyrkliga läror, med "heresi", kallas den
"heretisk" schism (schisma hæreticum), gäller det
åter en ren kyrkorättslig motsats, talar man om en
"ren" schism (schisma purum). Af de historiskt
betydelsefullaste schismerna har splittringen
inom den grekiska och den romerska kyrkan liksom
de af reformationen framkallade söndringarna
och utsöndringen efter Vatikankonsiliet af de
s. k. gammalkatolikerna karaktären af heretiska
schismer, medan exempel på "ren schism" föreligga i
de fall, då två eller flera, hvar af sitt parti valda
och erkända påfvar stå emot hvarandra. Den märkligaste
schismen af denna art var den s. k. stora schismen
(se d. o.) 1378–1429, då påfven i Rom och påfven
i Avignon stredo emot hvarandra. – Schismatiker,
anhängare af en genom schism uppkommen kyrklig
partiriktning. – Schismatisk, det för en schism eller
schismatiker i ena eller andra hänseendet utmärkande.
E. Bg.
Schismatiker och Schismatisk. Se Schism.
Schistoce’rca, zool. Se Gräshoppor, sp. 480.
Schistostega osmundacea, löt. Se Ljusfenomen,
växternas.
Schi-trädet (S j i-trä det), namn på Buty-rospermum
Parkii (se d. o.).
Schitsa, ö. Se Oinussai 1.
Schi-tsu, kinesisk kejsare. Se Kublai-kan och Kina,
sp. 61.
Schi-tsung, kinesisk kejsare. Se Kina, sp. 62.
Schive, Claudius Jacob, norsk numisma-tiker,
f. 1792 i Bergen, d. 1878, 1808-33 ingenjörofficer,
1833-40 direktör för kanal-, hamn- och fyrväsendet
och 1840-75 tullinspektör i Stavanger, utgaf
bl. a. det ytterst värdefulla hufvud-verket i
norsk numismatik, Norges mynter i mid-delalderen
(1865). Sin samling af 2,207 nordiska mynt
öfverlämnade han för ett vänpris till Bergens museum.
K. V. H.
Schivelbein [ji^elbajn], kretsstad i preussiska
reg.-omr. Köslin (Pommern), vid järnvägen
Stettin-Belgard. 7,715 inv. (1910). Landtbruks-skola,
pappfabriker, kvarnar. I S. föddes R. Virchow. _
J- F. N.
Schizaeaceae, bot., ormbunksfamilj af serien
Fili-cales leptosporangiatce, underserien
Eufilicinece, utmärkt af de oskaftade sporangierna,
som sitta i kanten af särskilda bladflikar, äro
försedda med en transversal, terminal ring och
öppna sig med en längdspricka. Familjen omfattar 70
arter, till största delen förekommande i tropiska
Amerika. Hos den hithörande Lygodium, som ofta odlas
i växthus, äro de findelade bladen mycket långa, länge
växande och slingrande. G. L-m.
Schizanthus R. et P., bot., örtsläkte af
fam. Solanacece med 11 arter i Chile. Bladen
äro par-delade eller hela och sågade, oftast
glandelhåriga. Blommorna, som sitta i terminala
knippen, äro zygomorfa med nästan tvåläppigt,
utbredt bräm. Ståndarna, af hvilka endast 2 äro
fruktsamma, äro 4. Frukten är kapsel. Blommorna
hos flera arter äro särdeles vackra, fläckiga
och ådrade i olika färger, hvarför S. retusus,
S. pinnatus och S. Grahamii ofta odlas i trädgårdarna
i blomstergrupper. Jfr S a l p i g lo s si s.
G. L-m.
Tryckt den 27/716 Ord, som saknas under Sch-,
torde sökas under Ch-, Sh- eller Sj-.
24 b. 34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
