Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schmerling, Anton von - Schmid [Jmit], Christan Heinrich - Schmid [Jmit], Christoph von - Schmid [Jmit], Joseph - Schmid [Jmit], Anton - Schmid [Jmit], Christian Friedrich - Schmid [Jmit], Karl Adolf - Schmid [Jmit], Leopold - Schmid [Jmit], Hermann Theodor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1113
Schmid
1114
till statsminister. Han fick nu till uppgift att
genomföra den nygestaltning af den österrikiska staten
i konstitutionell anda, som kejsarens "oktoberdiplom"
(s. å.) förebådat, och att trygga Österrikes rubbade
inflytande inom Tyska förbundet. Författningen
af 26 febr. 1861, som i huf-vudsak var hans verk,
åsyftade att af monarkiens skilda delar skapa en
enhetlig författningsstat med afgjord öfvervikt
för det tyska elementet. Den stötte på hårdnackadt
motstånd, särskildt hos ungrare och kroater, och det
lyckades ej att genomföra den, hvarför S. nödgades
taga afsked (1865). Han återgick då till sitt forna
ämbete, som han behöll till 1891. 1867 utnämnd till
medlem af österrikiska herrehuset för lifstid, var
han 1871-79 dess president. - Litt.: Arneth, "A. von
S. Episoden aus seinem leben. 1835. 1848-49" (1895).
. N. H-tz.
Schmid [J mit], Christian Heinrich, tysk
skriftställare, f. 1746 i Eisleben, d. 1800 som
professor i vältalighet och poesi vid Giessens
universitet, har betydelse för eftervärlden endast
genom sin Chronologie des deutschen theaters (1775;
ny uppl. 1902 som bd I af "Schriften der gesellschaft
fur theatergeschichte" och inrym-* mande äfven
S:s senare tillägg i tidningar och tidskrifter),
som utgör hufvudkälla för tyska teaterns historia
under 1700-talet.
Schmid [jmit], Christoph von, tysk författare af
ungdomsskrifter, f. 1768 i Dinkelsbiihl (minnesvård
öfver honom där 1859), d. 1854, blef 1816 kyrkoherde
i närheten af Ulm och 1827 domherre i Augsburg. Hans
skrifter (Gesammelte erzählungen, utg. senast 1901
ff.) äro delvis öfver-satta till de flesta europeiska
språk. Biogr, af Schneiderhan (1899). S:s Erinnerungen
utkommo 1853-57 (senast 1908)
Schmid [Jmit], Joseph, schweizisk pedagog, Pestalozzis
älsklingslärjunge och en af hans främsta medarbetare,
bondson, f. 1786 i Vorarlberg (Tyrolen), d. 1851
i Paris, kom vid femton års ålder till Pestalozzis
läroanstalt i Burgdorf, där han redan efter två år
började verka som lärare i matematik. Han följde
Pestalozzi till Münchenbachsee och slutligen
äfven till Yverdon. Genom sin karaktärsstyrka och
arbetskraft fick S. ett allt större inflytande
inom läroanstalten på sistnämnda ställe och måste
mången gång ingripa i de stridigheter, som uppstodo
mellan de andre lärarna inbördes eller mellan dessa
och eleverna. Hans undervisning i matematik torde
varit den pedagogiskt mest tillfredsställande inom
anstalten. Men småningom utvecklade sig ett spändt
förhållande mellan S. och andra lärare, särskildt
Niederer och Fellenberg (se denne). Sedan en del
reformplaner, som S. tillsammans med K. v. Kau-mer
på Pestalozzis uppmaning utarbetat, ej kunnat
förverkligas, blefvo S:s förhållanden vid anstalten
allt outhärdligare, och 1810 drog han sig tillbaka
till fädernehemmet. Därifrån utgaf han hösten
s. å. broschyren Erfahrungen und ansichten uber
erziehung, institute und schulen, hvari han till
förmån för hemuppfostran opponerade sig mot alla
internat för barn under 13 eller 14 års ålder och
i samband därmed föreslog djupgående reformer af
Pestalozzis anstalt. Efter resor samt ett par års
rektorsbefattning vid en offentlig skola i Bregenz
flyttade S. 1827 till Paris, där han verkade
som lärare i matematik vid olika lyceer. Sin på
Pestalozzis uppslag grundade metod för undervisningen
i matematik och teckning framställde S. i Die
elemente der form- und grössenlehre (1809), Die
elemente des zeichnens (s. å.), Die elemente der zahl
als jundamente der algebra (1810) och broschyren
Introduction des mathématiques dans Vinstrvction
populaire (1848). Till Pestalozzi-litteraturen
bidrog han f. ö. med bl. a. Wahr-heit und
irrthum in Pestalozzis lebensschicksalen (1822).
S-e.
Schmid [Jmit], Anton, österrikisk musikskriftställare,
f. 1787 i Böhmen, d. 1857 i Wien som konservator
för musikaliska afdelningen af Wiens hof bibliotek,
skref bl. a. värdefulla biografier öfver Petrucci
(1845) och Gluck (1854). A. L.*
Schmid [j mit], Christian Friedrich, tysk
protestantisk teolog, f. 1794, d. 1852,
blef 1821 e., o. och 1826 ord. professor vid
universitetet i Tubingen. S., som till sin
teologiska ståndpunkt närmast torde vara att räkna
till den s. k. förmedlingsteologien, framträdde
mycket litet som författare, men öfvade såväl
personligen som genom sin exegetik, moralteologi,
praktisk teologi och, under en kortare tid, symbolik
omfattande undervisning betydande inflytande på sin
lärjungekrets, ur hvilken flera bemärkta teologer
framgått. Speciellt gaf han fruktbärande uppslag för
den ny-testamentliga teologiens behandling. Genom
hans lärjungar ha postumt utgetts hans föreläsningar
öfver Biblische theologie des neuen testaments (1853;
6:e uppl. 1892) och Christliche sittenlehre (1861).
B.Bg.
Schmid [jmit], Karl Adolf, tysk pedagog, f. 1804
i Ebingen (Wtirttemberg), d. 1887, rektor vid
gymnasierna i Esslingen (1838), Ulm (1852) och
Stuttgart (1859), föreståndare för wiirttemberg-ska
gymnastikinstitutet ("turnlehrerbildungsan-stalt")
1862-67, var en framstående representant för sin
tids filologer, som nära anslöto sitt ämne till
den filosofiska och teologiska bildningen. Hans
huf-vudarbete är den i förening med Palmer och
Wilder-muth utgifna Encyklopädie des gesammten
erzie-hungs- und unterrichtswesens (1859-78; 2:a
uppl. fortsatt af W. Schrader, 1876-87), hvaraf
Päda-gogisches handbuch (1877-79; 2:a uppl. 1883
-84) är ett sammandrag. I Geschichte der erziehung, i
hvilken olika delar författades af särskilda fackmän,
utarbetade han själf l:a delen (1883, forts, under
redaktion af hans son Georg Schmid 1884-1902).
S-e.
Schmid [jmit], Leopold, tysk-schweizisk filosof,
f. 1808 i Zürich, d. 1869 i Giessen, blef
professor 1839 inom teol. fakulteten i Giessen,
men öfvergick 1850, sedan hans val till biskop
af Mainz 1849 ej bekräftats af påfven, till en
filosofisk professur. Hans filosofiska ståndpunkt
är en spekulativ teism med särskildt betonande af
handlingens betydelse. 1867 utträdde han ur katolska
kyrkan. Skrifter: Der geist des katholicismus
öder grund-legung der christlichen irenik (4 böcker
1848-50, 2:a uppl. 1880), Grundzuge der einleitung in
die pJiilosophie (1860), Das gesetz der persönlichkeit
(1862) m. fl. Monogr. af Schröder och Schwarz (1871)
och Lutterbeck (1875). S-e.
Schmid [Jmit], Hermann Theo dör, tysk
Ord, som saknas under Sch-, torde sökas under Ch-,
Sh- eller Sj-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
