Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schmid [Jmit], Hermann Theodor - Schmid [Jmit], Ferdinand von - Schmid [Jmit], Max - Schmid [Jmit], Joseph - Schmidel, Casimir Christoph - Schmidkunz [Jmitkonts], Johann Anton (Hans) - Schmidlin, August Joseph - Schmidt, Karl Kristian - Schmidt, Nathaniel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1115
Schmid-Schmidt
1116
författare, f. 1815 i Waizenkirchen i öfre Österrike,
d 1880 i München, blef 1843 aktuarie vid polisen i
München och 1848 domstolsassessor, men afskedades 1850
för sitt uppträdande i politiken. S. debuterade med
sorgespelet Camoens (1843), som mottogs med bifall,
och vann sedermera stor popularitet förnämligast genom
sina skildringar ur bajerska folklifvet, hvilka han
efter Anzengrubers föredöme dramatiserade och vann
framgång med på Miin-chens volksteater. Särskildt
märkas Alte und neue geschichten aus Bayern
(1861), berättelsen Almen-rausch und edelweiss
(1864), Bayrische geschichten (s. å.), romanen
Mutze und krone (1869), folkdramerna Der tatzelwurm
(1873), Vineta (1875) och Die auswanderer (s. å.),
sorgespelen Columbus (1857) och Rose und distel (1876)
m. m. Gesam-melte schriften utkommo 1873-84 i 50 bd
(ny uppl. 1889-92).
Schmid [jmit], Ferdinand von, tysk-schweizisk
författare under märket D r a n m o r, f. 1823 i
kantonen Bern, d. där 1888, var köpman i Brasilien,
där han förvärfvade stor rikedom. Bland hans dikter,
samlade 1873 (3:e uppl. 1879), finnas melankoliska
lyriska stycken, ballader och berättelser från
Syd-Amerika af stämning och stil, men i saknad af
egentlig konkretion. Se Vetter, "F. S." (1897).
Schmid [jmit], Max, tysk konsthistoriker,
f. 1860 i Weimar, studerade vid konstakademien
och vid universitetet i Berlin, tjänstgjorde i
kopparstickskabinettet och i tekniska högskolan
där och blef 1893 professor vid tekn. högskolan i
Aachen. Bland hans skrifter må nämnas monografier
öfver Rethel (1898) och Klinger (1899, flera uppl.),
Kunstgeschichte des 19. jahrhunderts (3 dlr, 1904-13).
G-gN.
Schmid [jmit], Joseph, tysk tonsättare, f. 1868
i München, elev af Rheinberger, är organist vid
Frauenkirche i München och anförare för akademiska
sångföreningen. Han har komponerat kyrkliga sångverk a
cappella, fint arbetade i de gamle klassikernas anda
(mässor, miserere, cru-cifixus), manskörer, friskt
naturliga sånger samt orgel- och pianostycken m. m.
E. F-t.
Schmidel, C a s i m i r Christoph, tysk botanist,
f. 1718 i Baireuth, d. 1792 i Anspach, professor i
medicin i Erlangen, var en af de förste, som lämnat
exakta bilder och förklaringar öfver kryptogama
växters, särskildt mossornas, sexual-organ, nämligen
i arbetena Icones plantarum et analyses partium
(1747, med 50 färgtaflor; ny uppl. 1793-97 med 75
d:o) och Dissertationes botanici argumenti (1783).
C. Lmn.
Schmidkunz [jmltkonts], Johann Anton (Hans), tysk
psykolog, f. 1863 i Wien, privatdocent i München
1889-94, lefver som privatlärd i Berlin-Halensee. Han
har egnat sig särskildt åt uni\ersitetspedagogiken,
för hvilken han stiftat Yerband fiir
hochschulpädagogik (1898) och Ge-sellschaft fiir
hochschulpädagogik (1910), hvars verkställande ledamot
han är. Skrifter bl. a.: Ana-lytische und synthetische
phantasie (1889), Vber die abstraktion (s. å.),
Psychologie der suggestion (1892), Hypnotismus
(s. å.), Die ausbildung des kilnstlers (1907),
Einleitung in die akademische pädagogik (s. å.),
hans hufvudarbete. S. utger "Zeitschrift fiir
hochschulpädagogik". S-e.
Schmidlin, August Joseph, tysk katolsk
kyrkohistoriker, f. 1876, vardt 1910 e. o. och
1915 ord. professor i kyrkohistoria i Münster. Han
har för. fattat bl. a. Die kirchlichen zustände
in Deutsch-land vor dem 30-jährigen krieg (3 dlr,
1908-10).
Schmidt, Karl Kristian, rättslärd, publicist, f. 28
okt. 1792 i Mariestad, d. 30 juli 1872 i Stockholm,
blef 1811 student i Lund, 1813 auskultant i Göta
hofrätt och 1818 vice häradshöf-ding. 1821 utnämndes
han till fiskal i den året förut upprättade Hofrätten
öfver Skåne och Blekinge, 1823 till assessor och
1840 till hofrättsråd. 1845 förordnades S. till
arbetande led. af Lagberedningen, efter att redan
1841 ha deltagit i densammas arbeten. S. å. utnämndes
han till justitieråd. 1858 tog han afsked ur statens
tjänst. Vid sidan om sin ämbetsmannaverksamhet egnade
sig S., som dessutom var en framstående kommunalman,
flitigt åt arbete i pressens tjänst. 1830-44 var
han medarbetare i tidningen "Skånska posten", och
1838-43 var han ansvarig utgifvare och redaktör af
"Kristianstads läns hushållstidning". Det var dock
framför allt genom sitt juridiska skriftställen,
som han gjorde sig förtjänt af eftervärldens
uppmärksamhet, såsom utgifvare af dels "Juridiskt
arkif" (34 bd, 1830-62; sakregister 1863), dels
"Juridiska föreningens tidskrift" (se d. o.), hvilka
tidskrifter med värme omfattade och i sin rätta dager
framställde de samtidigt förberedda reformerna på
lagstiftningens område, särskildt ang. strafflagarna
och fångvården. Se H. Wiesel-gren, "Ur vår samtid"
(1880). (C. G. Bj.)
Schmidt, Nathaniel, svensk-amerikansk språkforskare,
religionshistorisk författare, f. 22 maj 1862 i
Hudiksvall, student 1882, studerade vid Stockholms
högskola och undervisade i Betelsemi-nariet i
Stockholm 1882-84, reste 1884 till Amerika, där
han fortsatte studierna vid Colgate uni-versity
1884-87. S. var professor i semitiska språk vid
Colgate university 1888-96, åtnjöt tjänstledighet 1890
och egnade sig särskildt åt arabiska och etiopiska
studier vid Berlins universitet samt kallades 1896
till professuren i semitiska språk och orientalisk
historia vid Cornell university. Han var direktör för
amerikanska arkeologiska skolan i Jerusalem 1904-05
och gjorde viktiga forskningsresor på Döda hafvet,
i Syrien och Arabien. S. har utöfvat omfattande
författarverksamhet i filologiska, historiska,
teologiska och etisk-filosofiska ämnen, dels som
medarbetare i flera encyklopediska verk, dels genom
artiklar i facktidskrifter, dels genom ett stort antal
själfständigt utgifna arbeten, bland hvilka må.nämnas
Biblical criticism and theological belief (1896),
W as Bar Nasha a messianic title? (1896), Outlines
of oriental history (1897-1905), The republic of man
(1899), Ecclesiasticus (1903), The prophet of Nazareth
(1905; 2:a uppl. 1908), The river
Ord, som saknas under Sch-, torde sökas under Ch-,
Sh- eller Sj-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
