Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär / 1121-1122 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schmidt, Karl - Schmidt. 1. Eduard Oskar S -- 2. Erich S - Schmidt, Friedrich, friherre von - Schmidt, Johann Friedrich Julius

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

d. 1894, blef med. doktor i Göttingen 1845 och docent
i medicinsk kemi i Dorpat 1846 samt utnämndes 1850
till e. o. och 1852 till ord. professor där. Tills.
med sin kollega Bidder utöfvade han stort och
gagneligt inflytande på studiet af fysiologien och
den medicinska kemien i Dorpat och publicerade i
förening med honom bl. a. det grundläggande verket
Die verdauungssäfte und der stoffwechsel; eine physiologisch-chemische studie (1852).

^{R. T–dt.}

Schmidt. 1. Eduard Oskar S., tysk zoolog, f. 21
febr. 1823 i Torgau, d. 17 jan. 1886 i Strassburg,
blef professor i zoologi 1849 i Jena, 1855 i Krakau,
1857 i Graz och 1872 i Strassburg. S. utgaf en mängd
skrifter. Bland dem förtjäna särskildt hans undersökningar
öfver hafssvamparna att framhållas, såsom i många
afseenden grundläggande, äfvensom hans populära
skrifter öfver descendensteorien. Här må nämnas
Handbuch der vergleichenden anatomie (9:e uppl. 1884–94),
Leitfaden der zoologie (1860; 4:e uppl. 1883),
Die spongien des Adriatischen meers (1862, suppl. 1864–68),
Grundzüge einer spongienfauna des atlantischen gebiets (1870),
Die spongien des meerbusens von Mexiko (1880),
Deszendenzlehre und darwinismus (1873; 3:e uppl. 1884) och
Die säugethiere in ihrem verhältnis zur vorwelt (1884). –
2. Erich S., den föregåendes son, tysk
litteraturhistoriker, f. 20 juni 1853 i Jena,
d. 30 april 1913, kallades 1877

till e. o. professor i tysk filologi i Strassburg,
vardt 1880 ord. professor i Wien, flyttade 1885
därifrån till Weimar, där han som direktor för det
s. å. upprättade Goethe-und-Schillerarchiv ordnade
dess samlingar och uppgjorde programmet för den
blifvande verksamheten. 1887 kallades han till Berlin
som professor i tysk filologi vid universitetet,
i hvilken befattning han efterträdde sin lärare
W. Scherer. S. började sitt litteraturhistoriska
författarskap med ett arbete om medeltidslitteraturen,
Reinmar von Hagenau und Heinrich von Rugge (1874),
men sysslade fr. o. m. det nästa, den utmärkta
komparativa studien
Richardson, Rousseau und Goethe (1875),
uteslutande med modern litteratur. Till en början
undersökte han verk och karaktärer från tiden
före Goethe eller från dennes ungdomstid:
H. L. Wagner (s. å.; 2:a uppl. 1879),
Lenz und Klinger (1878),
Beiträge zur kenntniss der klopstockschen jugendlyrik (1880) och,
hans mest omfattande arbete, den i en rad
glänsande skildringar uppdelade biografien
Lessing. Geschichte seines lebens und seiner schriften (2 bd, 1884–92; 3:e uppl. 1910).
Småningom trädde Goethe i midtpunkten af hans
intresse, och under arbetet med utgifningen af några
delar af Weimarupplagan af denne upptäckte han
"Ur-Faust" (1888, flera uppl.). Samtidigt var S. lifligt
och sympatiskt intresserad af den moderna vitterheten;
åt några af dess främsta företrädare egnade han

essayer i de två samlingarna
Charakteristiken (I 1886, 2:a uppl. 1902; II 1901, 2:a uppl. 1912),
hans till formen mest glänsande arbete. Af hans
högtidstal utkom 1911 ett urval,
Reden zur litteratur- und universitätsgeschichte (1911).
Som utgifvare och kommentator var S. oaflåtligt verksam:
många band af Goethegesellschafts skrifter, arbeten af
Lessing, Goeze, Fredrik den store, Uhland (1898) och
Kleist (1905), Caroline Schlegel-Schellings bref (1912),
äro oöfverträffligt redigerade af S., som äfven utgaf
ett utmärkt urval af Goethes verk (6 bd, 1911). S. var
medutgifvare af "Quellen und forschungen zur sprach-
und kulturgeschichte der germanischen völker" (1889
ff.) och "Palæstra". – Att S:s lärostol icke vidare
besatts, har gett anledning till en våldsam och bitter
fejd mellan företrädarna för litteraturhistorien,
som f. n. synas trängas undan från professurerna i
Preussen, och filologerna, som tyckas ämna förbehålla
textkritiker och grammatiker alla ordinarie platser
i ämnet. Se F. Kluge, "Zur nachfolge E. S:s" (1913).

2. ^{R–n B.}

Schmidt, Friedrich, friherre von, tysk arkitekt,
f. 1825 i Frickenhofen i Württemberg, d. 1891 i Wien,
började som stenhuggare, arbetade på Kölndomen, tog
starka intryck af dess arkitekt Zwirner och blef

gotikens främste representant i den moderna tyska
arkitekturen. Hans lysande täflingsförslag till
rådhusbyggnad i Berlin (1857) belönades med första
priset, men kom ej längre än på papperet. S. å. blef
han professor vid akademien i Milano, 1859 professor
i Wien och 1862 byggmästare vid Stefansdomen, hvars
torn han fullbordade 1864. I Wien byggde han fyra
kyrkor, bland dem den framför allt i planläggningen
originella gotiska kupolkyrkan i Fünfhaus. Men
hans storverk är rådhuset i Wien. S. segrade vid
pristäflan 1868 bland 63 täflande. Sedan uppstod
en häftig strid om den stil han valt – ett rådhus i
gotik midt ibland de klassicistiska eller i renässans
hållna byggnaderna vid Ringstrasse syntes mången en
styggelse. S. genomdref sin vilja att få rådhuset
placeradt på Paradeplatz, och där stod det färdigt
1883. Det är hållet i en ganska själfständig
och fri, ungdomlig och temperamentsfull gotik med
dragning åt renässans och är högeligen imponerande
med sin djärfva resning och sina rena linjer. S. var
en betydande personlighet, framstående äfven som
lärare. Bland representanterna för Wiens arkitektur
under 1800-talets senare hälft var han den starkaste
och mest själfständige. Han blef hedersborgare i
Wien och friherre, och efter hans död uppställdes ett
monument till hans ära på platsen framför rådhuset.

^{G–g N.}

Schmidt, Johann Friedrich Julius, tysk astronom, f. 26
okt. 1825 i Eutin, d. 20 febr. 1884 som direktor för
observatoriet i Aten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>