Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär / 1123-1124 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schmidt, Johann Friedrich Julius - Schmidt, Alexander - Schmidt, Friedrich Bogdanovitj - Schmidt, Maximilian - Schmidt, Valdemar - Schmidt, Peter Karl Rudolf - Schmidt, Johannes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(sedan 1858), var en af de flitigaste och
mångsidigaste astronomiska observatörer. Han gjorde
viktiga iakttagelser öfver kometerna, föränderliga
stjärnor, zodiakalljuset m. m. I synnerhet hans
arbeten öfver de föränderliga stjärnorna ega
mycket stort värde. Hans mest berömda verk är
en genom preussiska regeringens försorg utgifven
stor atlas öfver månytan, Charte der gebirge des
mondes nach eigenen beobachtungen 1840–74 (1878).

^B–d.

Schmidt, Alexander, rysk fysiolog, f. 1831 på
ön Moon vid Estland, d. 1894, blef med. doktor
i Dorpat 1858, studerade sedan i Tyskland under
ledning af Hoppe-Seyler och Ludwig samt utnämndes
1869 till professor i fysiologi i Dorpat. Genom sina
undersökningar om blodets koagulation och därmed
sammanhängande frågor förvärfvade sig S. en plats i
främsta ledet bland sin tids fysiologiska kemister.

^{R. T–dt.}

Schmidt, Friedrich Bogdanovitj, rysk naturforskare
och forskningsresande, f. 1832 i Kaisma (Livland),
d. 1908 i Petersburg, blef filos. doktor i Dorpat
1855 och docent 1858 samt var assistent vid botaniska
trädgården där 1856–59. Han företog vidsträckta
forskningsresor i norra Asien, en botanisk resa i
Amur-området och Sachalin 1859–63 och en geologisk
resa kring norra Jenisej 1866–67. Han kom i tjänst hos
vet. akad. i Petersburg 1872 och blef ord. akademiker
1885. Af hans författarskap märkas Flora des
silurischen bodens von Esthland, Nord-Livland und
Oesel (1855) och Reisen im Amurlande (Botanischer
theil 1868). Hans hufvudarbete på det geologiska
området är Revision der ostbaltischen silurischen
trilobiten nebst geognostischer übersicht des
ostbaltischen silurgebiets (1881–86). S. skref äfven
Einige bemerkungen zu Nordenskiölds reisewerk (1883).

^{C. Lmn.}

Schmidt, Maximilian, tysk skriftställare, vanligen
kallad Waldschmidt, f. 1832 i Eschlkam i Bajern,
tjänstgjorde som ung i bajerska armén och erhöll 1874
afsked som kapten. Han gjorde sig tidigt berömd genom
lefnadsfriska skildringar ur det bajerska folklifvet,
Volkserzählungen (1863–68), och har med outtömlig
uppfinningsgåfva i en mängd berättelser fortsatt att
skildra sin hembygds folk och natur i åskådliga och
med varm humor kryddade skildringar. Hans Gesammelte
werke utkommo 1900–07 i 33 bd. Se R. M. Werner i
"Vollendete und ringende" (1900).

Schmidt, Valdemar, dansk orientalist och arkeolog,
f. 7 jan. 1836, blef 1859 teol. kandidat och slog sig
sedan på studiet af hieroglyfer och kilskrift. 1860–61
företog han en resa till Grekland, Egypten och
Heliga landet (beskrifven 1863) och har sedan gjort
många resor i Europa och Österlandet samt vunnit
ovanlig kännedom om fornsamlingarna. 1869 var han
generalsekreterare vid arkeologiska kongressen i
Köpenhamn (berättelsen härom utgaf han 1875), och 1876
deltog han i stiftandet af Det geografiske selskab
samt var senare dess styrelseledamot. 1873 tog han
filos. doktorsgrad och blef 1882 docent vid Köpenhamns
universitet i egyptologi och assyriologi. S. har varit
en utmärkt medhjälpare åt K. Jacobsen vid inköpen
till Ny Carlsberg glyptotek och har författat en
beskrifvande katalog öfver dess antiksamling.

Vidare har han utgett Omrids af Syriens historie
i oldtiden (1872) och Assyriens og Ægyptens gamle
historie (I–II, 1872–77) samt några mindre afh. om
Österländske indskrifter fra den kongel. antiksamling
(1879) och om egyptiska konstsaker eller inskrifter,
Choix de monuments égyptiens (I–II, 1906–10).

^{E. Ebg}

Schmidt, Peter Karl Rudolf, dansk författare, f. 25
juli 1836 i Köpenhamn, d. 5 april 1899, var 1851–58
i bokhandel, skref redan 1853 ett litet lustspel, som
uppfördes på k. teatern, och utgaf 1858 diktsamlingen

Et ungdomsliv, som väckte något uppseende. Genom
vänners hjälp sattes han i tillfälle att bli student
1861 och filos. kandidat 1862. Starkt påverkad af
R. Nielsen, blef han ifrig anhängare af dennes lära om
trons och vetandets absoluta väsensskiljaktighet
och var ständigt redo till pennfäktningar
till denna teoris försvar såväl mot teologerna
(H. Scharling) som mot fritänkarna (G. Brandes). Af
dessa lödiga inlägg må nämnas R. Nielsens filosofi
og den grundtvigske anskuelse (1867), som antydde
ett samband mellan dessa riktningar. Tills.
med R. Nielsen och Bj. Björnson utgaf S. 1869–73
månadsskriften "For idé og virkelighed" och författade
där spirituella uppsatser i litterära och politiska
ämnen (bl. a. de egendomliga Tidsbetragtninger). Som
fortsättning däraf utgaf S. senare Sex foredrag
(1878), Literære studier (1882), Buster og masker
(s. å.) och Ad egne veje (1884). S. var äfven
produktiv och god öfversättare. Ej heller upphörde
han med sitt skaldskap. 1863 utkommo Digtninger,
1874 Ældre og nyere digte, 1886 Fortællinger
paa vers och 1892 Tanker og toner. Hans dikter äro
dock mera tankedigra än rika på fantasi och känsla,
hvarjämte formen ofta är sökt och konstlad. 1876 vann
det romantisk-symboliska skådespelet Den forvandlede
konge, som utkom anonymt, mycket bifall, medan hans
senare dramer föllo till marken, i synnerhet En
opvækkelse (1877, om Edw. Irving). Slutligen utgaf
S. alltsedan 1881 en serie noveller, som vittna om
djup psykologisk blick och fin karaktersteckning,
men ej blefvo vidare populära: Haandtegninger
(1881), Forestillet og oplevet (1883), Skæbner
og skikkelser (1884), Murmesterens dötre (1886)
m. fl. Blef S. ej förstådd och erkänd, som han
förtjänat, så berodde det till stor del på hans
eget bittra sinnelag och fientlighet mot hela den
nyare litterära riktningen samt på hans andliga
högmod och sjukliga själfförgudning. I Tyskland
har "Den forvandlede konge" uppförts med stort
bifall, och där äro hans noveller ganska spridda.

^{E. Ebg.}

Schmidt, Johannes, tysk språkvetenskapsman, f. 29
juli 1843 i Prenzlau (Brandenburg), d. 4 juli 1901
i Berlin, blef docent i jämförande språkvetenskap i
Bonn 1868 och professor i samma ämne i Graz 1873 och
i Berlin 1876. S., på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>