Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schuyler [skai'le]. 1. Philip John S 2. Eugene S - Schuylkill - Schwaan - Schwab, Eigil Vilhelm - Schwab, Gustav Benjamin - Schwabach - Schwabachartiklarna. Se Luther, sp. 1494, och Schwabach - Schwabachstil - Schwabe, Samuel Heinrich - Schwaben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1231
Schuylkill-Schwaben
1232
Som god kännare af rysk historia visade han
sig i Peter the great, emperor of Russia (2 bd,
1884). Bland S:s öfriga skrifter märkas American
diplomacy and the furtherance of commerce (1886).
1-2. V.Sr-g.
Schuylkill [sko’lkil], flod i nordamerikanska staten
Pennsylvania, rinner upp på Alleghany-bergen midt i
det stora s. k. S.-kolbäckenet, som lämnar omkr. V*
af Pennsylvanias antracit, flyter i sydöstlig
riktning, bildar vattenfall ofvanför Philadelphia
och mynnar 12 km. nedanför denna stad fr. h. ut i
Delaware. Med en längd af 240 km., är den segelbar
till Philadelphia för fartyg om 200-300 ton. En
kanal följer floden 176 km. upp till Pottsville,
en annan (126 km.) förenar den med Susquehanna.
(J. F. N.)
Schwaan [jvän], stad i Mecklenburg-Schwerin,
hertigdömet Giistrow, vid Warnow. 4,089
inv. (1905). Det gaf sig med inneliggande
400 liine-burgare 26 febr. 1678 åt
svenskarna under 0. V. von Königsmarck.
L- W:son M.
Schwab, Eigil Vilhelm, konstnär, af norsk börd på
fädernet, f. 28 mars 1882 i Stockholm, studerade vid
konstakademien därstädes 1901 -06, är framstående
tecknare och etsare (porträtt, stadsmotiv),
har utfört goda affischer och skämtteckningar
(samlingarna Svenskt skämtlynne, Svensk humor
och Thalias tjänare i karrikatyr, den sistnämnda
i samarbete med Hj. Anderson) samt målat i olja
och akvarell - i olja bl. a. Porträttskiss (1905,
Göteborgs museum), Kamratporträtt (en med schvung
genomförd helfigursbild af en puckelryggig ung
man, 1907), Klockaren och kommunalordföranden
(målad skämtbild, helfigur i naturlig storlek,
1913). S. har äfven utfört fönstermålningar i
Hjorthagens kapell (Kristus till-bedjes, 1909),
som i den monumentalt enkla behandlingen af
moderna hvardagliga typer liksom i färgernas kraft
tillhöra det bästa, som svenska samtida konstnärer
åstadkommit inom denna konstart. För Tillinge kyrka
lämnade S. 1914 kartonger till ännu ej utförda
glasmålningar. S. är representerad i Nationalmuseums
tecknings- och etsningssamling, i konstindustrimuseet
i Kristiania samt i Föreningens för grafisk konst
årsblad. G-g N.
Schwab, Gustav Benjamin, tysk skald,
f. 19 juni 1792 i Stuttgart, d. där 4 nov. 1850 som
konsistorialråd. Jämte Uhland och Kerner är S. den
förnämste representanten för den s. k. schwabiska
skaldeskolan (se d. o.). Bäst lyckas han i ballader
och romanser och särskildt i de dikter, där hans
kärlek till hembygden finner uttryck. Sånger för
Grekland och Polen, reflexionspoesi och retorik
tillhöra hans alstring. Jämte Gedichte (1828;
ny uppl. 1838) utgaf han Deutsche volks-biicher
(1836-37), Sägen des klassischen alter-tums (1838-40;
"Den klassiska fornålderns hjelte-sagor", 1839-41),
Schillers leben (1840; ny uppl.
1859), öfversättningar från Lamartine (1826),
geografiska, biografiska m. fl. arbeten. Se biogr,
af Kliipfel (1858 och 1881) och af S:s son, Christoph
Theodor S. (1883).
Schwabach, stad i bajerska reg.-omr. Mittel-franken,
vid Schwabach (biflod till Kegnitz), 15 km. s. om
Niirnberg. 11,195 inv. (1910). Pro-gymnasium,
lärarseminarium, talmudskola. Två stora
synålsfabriker, tillverkning af guld- och
silf-vertråd, tvål, ljus, fajans och majolika,
strumpor m. m. Efter det förfelade religionssamtalet
i Marburg (i början af okt. 1529) författade Luther,
Melanchthon och J. Jonas, på uppmaning af kurfursten
af Sachsen, som eftersträfvade ett förbund med
de reformerta städerna Ulm och Strassburg, 17
artiklar (Schwabachartiklarna) på grundval af de
15 "Marburgartiklarna", och dessa framlades på
ett konvent i S. 16 okt. s. å.; till följd af sin
strängt antizwinglianska affattning af-böjdes de
af de reformerte, men bildade grundvalen för den
följande år framlämnade Augsburgska bekännelsen.
(J. F. N.)
Schwabachartiklarna. Se Luther, sp. 1494, och
Schwabach.
Schwabachstil, boktr., ett slags rundad fraktur-stil,
ex.: ©cfytt>CtbäCfy> som (uppkallad efter staden
Schwabach) på 1490-talet utvecklade sig ur den gotiska
stilen och hvarur den nu allmänna frakturstilen inom
kort framgick.
Schwabe, Samuel Heinrich, tysk astronom, f. 25
okt. 1789 i Dessau, d. 11 april 1875 där, var
till yrket apotekare, men sålde 1829 sitt apotek
för att helt kunna egna sig åt astronomien. På
sitt privatobservatorium gjorde han en mängd
värdefulla observationer öfver solen, månen,
planeterna, flera kometer m. m. Kesultaten af dessa
observationer meddelade han i en mängd afhandlingar
i facktidskrifterna. Sin största berömmelse vann han
genom upptäckten af solfläckarnas period (1843). Se
Solen. B-d.
Schwaben. 1. Under medeltiden ett af de tyska
stamhertigdömena på bägge sidor om Rhen, mellan
Pfalz och Franken i n., Lech i ö., Alperna i s. och
Vogeserna i v. I dessa förut af kelter befolkade
trakter, som under 1:a årh. delvis lades under
romarnas välde (se Agri decumates), inträngde på
200-talet de germanske alemannerna (se d. o.); efter
dem började "dekumatlandet" kallas Alemannien. Efter
sveberna (se d. o.), hvilkas förhållande till
alemannerna är af omstridd art, kallades det också
Schwaben, och detta namn, som urspr. företrädesvis
afsåg den östra delen, blef sedermera det vanliga
för landet i dess helhet. Likaledes försvunno
småningom de gamla benämningarna på folken för att
lämna plats för den gemensamma: schwaber. Efter
slaget vid Zülpich 496 blef landet skattskyldigt
under de frankiske konungarna, som styrde det genom
hertigar (en särskild hertig styrde landet v. om
Rhen, Elsass, se d. o.). Under 600-talet infördes
kristendomen; biskopsstift grundlades i Konstanz
och Augsburg. Rikets förfall under merovingerna gaf
åt hertigarna en själfständigare ställning. Hertig
Theobald gjorde uppror; sedan konung Pippin besegrat
honom (746), indrogs hertigvärdigheten. Landet
förvaltades därefter af grefvar. Efter Karl den stores
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
