Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schweiz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det. I båda kamrarna fordras absolut majoritet,
och för att kammaren skall vara beslutmässig,
måste mer än halfva antalet medlemmar vara
närvarande. – Förbundsrådet (ty. bundesrat,
fr. conseil fédéral) utöfvar verkställande makten
och består af 7 medlemmar, hvilka väljas för 3 år
af förbundsförsamlingen bland dem, som äro valbara
till nationalrådet. Endast en får väljas från
samma kanton. Bland förbundsrådets medlemmar utser
förbundsförsamlingen för 1 år i sänder en ordf.,
förbundspresident (ty. bundespräsident, fr. président
de la confédération), och vicepresident, hvilka icke
kunna omedelbart omväljas. Medlem af förbundsrådet
kan icke vara medlem af förbundsförsamlingen, ej
inneha annat ämbete och ej drifva något yrke. Hvar
och en af förbundsrådets medlemmar förestår något af
följande 7 departement: det politiska l. utrikes-,
inrikes-, justitie- och polis-, krigs-, finans- och
tull-, handels-, industri- och jordbruks- samt post-,
telegraf- och järnvägsdepartementet. Förbundsrådets
och förbundsförsamlingens kansliärenden
ombesörjas af förbundskansliet, som består af
en kansler och en vicekansler, hvilka väljas
för en tid af 3 år samtidigt med förbundsrådet
af förbundsförsamlingen. Kanslern ansvarar
för protokollet i nationalrådet, vicekanslern
för det i ständerrådet. – Förbundsdomstolen
(ty. bundesgericht, fr. tribunal fédéral) består
af 19 led. och 9 suppleanter, hvilka väljas för 6
år af förbundsförsamlingen. Valbar är hvarje minst
20-årig schweizare af världsligt stånd, som icke är
led. af förbundsförsamlingen eller förbundsrådet eller
ämbetsman, som utsetts af dessa myndigheter. Bland
ledamöterna utser förbundsförsamlingen ordf. och
vice ordf. för 2 år, och dessa kunna icke i denna
egenskap omväljas. Domstolen delar sig, för 2 år
i sänder, på två divisioner om 8 led. hvardera
och en division på 3 led. För brottmål utser
domstolen inom sin egen krets en åklagarkammare,
en brottmålskammare, en förbundsstraffdomstol
samt en kassationsdomstol. Till gemensamt möte
sammanträder hela domstolen för att afgöra inre
ordningsfrågor, besluta om utlämnande af flyktingar
på begäran af främmande makt samt för att besluta
i rättssaker, som icke äro hänvisade till någon
division. För rättskipning i brottmål är S. deladt
i fem kretsar (assisenbezirke), inom hvilka väljas
för 6 år i sänder jurymän, en för hvarje l,000-tal
invånare. Hvarje förbrytelse afdömes i den krets, där
den begåtts, af förbundsdomstolens brottmålskammare
och af kretsens jurymän. Förbundsdomstolen
afgör rättstvister mellan förbundet och kantonerna,
mellan kantonerna inbördes, mellan förbundet eller
en kanton å ena sidan samt enskilda personer å den
andra, då den omtvistade saken är värd minst 3,000
frcs. Dessutom äro genom speciella lagar vissa andra
rättstvister hänskjutna till domstolen, såsom en mängd
frågor om järnvägar, bankväsen, patent, elektriska
anläggningar och expropriationer, och där afgöras
från kantonsdomstol vädjade mål, om denna anses
icke eller orätt ha tillämpat förbundslagar och,
om saken rör en penningtvist, värdet är minst 2,000
frcs. I brottmål afdömer domstolen med biträde af jury
högförräderi, uppror och våld mot förbundsmyndigheter,
mot folkrätten, större politiska förbrytelser samt
de brott, som begåtts af förbundets ämbetsmän
och dit hänvisats. En enhetlig civillagbok
antogs 1907 och trädde i kraft 1912. En sjuk- och
olycksfallsförsäkringslag antogs 1911. Förbundsrådets
och förbundsförsamlingens säte är Bern,
förbundsdomstolens Lausanne.
S:s vapen är ett silfverkors i rödt fält (i det stora
sigillet omgifvet af kantonernas vapensköldar). –
Nationalfärgerna äro rödt och hvitt. – Flaggans
utseende är återgifvet å färgpl. till art. Flagga. –
Inga ordnar finnas.
Litt.: "Statistisches jahrbuch der S." (officiell,
sedan 1888), Egli, Heim och Billwiller, "Die
S." (i Kirchhoffs "Länderkunde von Europa",
bd 1, 2, 1889), Knapp, Borel och Attinger,
"Geographisches lexikon der S." (1900–08), Walser,
"Landeskunde der S." (2:a uppl. 1914 i Sammlung
Göschen); "Beiträge zur geologischen karte der
S." (många bd, 1863 ff); Maurer, Billwiller
och Hess, "Das klima der S." (2 bd, 1909–10);
H. Christ, "Das pflanzenleben der S." (1882);
Hofmann, "Die S. als industriestaat" (1902),
Reichesberg, "Handwörterbuch der schweizerischen
volkswirtschaft, sozialpolitik und verwaltung"
(1902 ff.), Geering och Hotz, "Wirtschaftskunde
der S." (1908), Schmidt, "Die schweizerischen
industrien im internationalen konkurrenzkamfe"
(1912) samt resehandböcker af Bædeker, Macmillan,
Murray m. fl.
Wbg.
Försvarsväsendet är grundadt på ett fullständigt
genomfördt milissystem, i det endast personalen i
de högsta staberna och den s. k. instruktionskåren
äro ständigt tjänstgörande. Högsta ledningen af
armén utöfvas af militärdepartementet, hvars
chef är medlem af förbundsrådet. Under detta
departement stå arméstaben, som utgöres af 1
general och högste befälhafvare (om sådan är
tillsatt) med stab, generalstaben med chef och fem
underafdelningar, 3 armékårsstaber, 6 divisionsstaber,
fästningsbesättningar och trupper. Arméns organisation
ändrades genom lag af 1911. Armén delas liksom förut
i två uppbåd, fälttrupper (auszug) och landtvärn
(landwehr), hvartill komma landstorm (landsturm) och
hjälptjänst. Armén delas i 6 divisioner, hvar och en
uppsatt inom en divisionskrets. Kantonerna uppställa
infanterikompanier och bataljoner, dragonskvadroner,
landstorm och hjälptjänst, inberäknadt officerare,
förbundet alla öfriga trupper och personal. En
division af fälttrupperna utgöres af 16–19 bataljoner
infanteri (i 3 brigader och 6 regementen), 1
kulspruteafd. med 3 kompanier, 1 hjulryttarkompani,
1 guideafd. med 2 skvadroner, 12 fält-, 2 haubits- och
(vid fyra divisioner) 2 bergsbatterier (i 1 brigad och
2 regementen), 1 sappörbataljon, 1 sanitetsafd. och 1
förplägnadsafd. Vid hvar och en af fyra divisioner
är en brigad utrustad för bergskrig. Härtill komma
fästningsbesättningarna i S:t Gotthard och S:t
Maurice, såväl af fälttrupper som af landtvärn (det
senare 11 bataljoner m. m.). Till "armétrupper"
hänföras af fälttrupperna 6 etappbataljoner,
2 hjulryttarkompanier, 4 kavalleribrigader (8
regementen, 24 skvadroner, 4 kulsprutekompanier),
fästningsartilleri m. m. samt hufvuddelen af
landtvärnet, nämligen 51 bataljoner (i 6 brigader och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
