43 Selsmyrene-Semaja 44 han stod i begrepp att afresa från Norge. Få månader därefter fick samfundet beteckningen "kongel." Urspr, afsedt att verka för olika slags allmännyttiga ändamål, omorganiserades det l jan. 1828 till ett hushållningssällskap i fysiokratisk anda, hvilket det fortfarande är. Enl. stadgarna (sista redaktionen af 28 juni 1909) har S. till syfte att främja landtbruket och dess binäringar. Samfundet består dels af anslutna föreningar, dels af enskilda medlemmar. Organisationen är understödd af staten (37,500 kr. 1915-16). Samfundets kapital, hvaribland legat, utgjorde vid 1914 års slut 664,280 kr. Direktionens säte är Kristiania. Samfundets verksamhet har haft stor betydelse för Norges ekonomiska utveckling och kulturella förkofran. Det hade bl. a. väsentlig andel i universitetets grundläggning 1811. Sedan 1894 har S. utgett "Tidsskrift for det norske landbruk". 1895 upprättade samfundet ett landtbruksmuseum på Bygdö kungsgård vid Kristiania. - Se 0. A. överland, "Det kongel. selskap for Norges vels historie 1809-1909" (bd l, -1813, 1909; icke fortsatt), och E. Hertzberg, "S. 1809-1909" (i ofvan nämnda tidskr., 1910). K. V. II. Selsmyrene. Se Sel. Seltersvatten, med., har sitt namn efter Selters, en på alkaliska koksaltskällor rik ort, belägen i Hessen-Nassau. Från Nieder-Selters försändes s. k. äkta Seltersvatten, hvilket begagnas dels som kurmedel i mag- och lungkatarrer, dels, och hufvudsakligen, som läskedryck. Det innehåller förnämligast klornatrium (koksalt) och natriumbikarbonat (resp. 2,33 och 1,24 på 1,000 delar vatten) samt en riklig mängd fri kolsyra. Vattnets temperatur i källorna är + 15° C. Seltersvatten eftergöres numera i stor skala, och det konstgjorda vattnet har mycket inskränkt förbrukningen af det äkta. O. T. S. (S. J-n.) Selun. Se Silo. Selva l. Selven, norsk hamn- och handelsplats i S. Trondhjems amt vid Agdenes' befästningar s. om Trondhjemsfjorden, strax innanför dennas mynning. K. V. H. Selvas (sp., "skogar") l. Bosques ("skogar") kallas de af ogenomträngligt tät urskog bevuxna slätterna i Syd-Amerika från 2° n. br. till 7° s. br., d. v. s. från Orinoco och Amasonfloden i n. till Brasiliens camposregion i s., utgörande omkr. 6 mill. kvkm. Området har rik fauna, men gles befolkning, indianer, som lefva af jakt och fiske. J. F. N. Se!ven. Se Selva. Selves [sälv], Justin Germain Casi-m i r de, fransk politiker, f. 19 juli 1845 i Toulouse, var advokat i Montauban och därefter 1880-90 prefekt i olika departement, 1890-96 generaldirektör för post och telegraf samt 1896 -1911 Seineprefekt. Sedan 1909 är han led. af senaten. Ehuru utan någon diplomatisk skolning, blef S. 28 juni 1911, omedelbart före Marokko-krisens utbrott, utrikesminister i ministären Cail-laux. Under de långvariga förhandlingar med Tysklan-d, som, efter att krigsfaran flera gånger varit öfverhängande, omsider utmynnade i fördraget af 4 nov. s. å. om Marokko och Franska Kongo, förmådde S. ej intaga den ledande ställning, hvartill hans ämbete berättigade honom, och mot- satsen i uppfattning mellan honom och konseljpresidenten Caillaux försvagade Frankrikes ställning vid förhandlingarna. Inför det senatsutskott, som tillsatts att granska fördragets tillkomst, vägrade S. (9 jan. 1912) ostentativt att bekräfta Caillaux' försäkran, att inga hemliga politiska eller finansiella förhandlingar förekommit vid sidan af de officiella, och han inlämnade s. d. sin afskedsansökan, hvilken dagen därpå framkallade hela ministärens demission. Jfr A. Tardieu, "Le mystére d'Agadir" (1912), och P. Albin, "Le ccoup3 d'Agadir" (s. å.). V. S-g. Selvjanka, biflod fr. v. till Njemen, infaller 60 km. ö. om Grodno. Under världskriget uppnåddes S -linjen af de förbundna under prins Leopold af Bajern 8 sept. 1915, då ryssarna drogo sig tillbaka öfver S. Följande dag stormades höjderna vid Pjesky, och ryska ställningarna vid öfre S. anföllos. 10 s. m. började de förbundna under strid öfvergå floden; dagen därpå genombrötos ryska linjerna på flera punkter, och ställningarna ö. om staden Selwa togos; sista striden i denna linje utkämpades vid nedre S. 12 s. m. L.W:sonM. Selvretta. Se Silvret t a. Selånger. 1. Socken i Västernorrlands län, Medelpads västra domsagas tingslag. 14,797 har. 2,878 inv. (1915). S. utgör ett pastorat i Härnösands stift, Medelpads västra kontrakt. - 2. F. d. tingslag i Västernorrlands län, Medelpads västra domsaga och fögderi, 1914 förenadt med Tuna och Torps tingslag till ett gemensamt t:g. Selö, socknar. Se Ytterselö och öfver-s e l ö. Selö, norsk hamnplats i Austad härad, Lister og Mandal amt, strax v. om Lindesnes. K. V. II. Sem (fno. sceeimr, af scer, sjö, och heimr, hem), härad och pastorat i Jarlsberg og Larvik amt, kring staden Tönsberg, Norge. 100,is kvkm. 6,375 inv. (1910). S., som omfattar landet mellan Aas-gaardstrand och Tönsberg v. om Kristianiafjorden, tillhör Norges flackaste och lägst belägna härad. Industriella anläggningar vid Vallo (se d. o.). I S. låg ö. om Aulielven redan på Björn Farmands tid kungsgården S. (S ae h e i m r), där denne konung 927 dräptes af brodern Erik Blodyx; det blef senare hufvudgården på det under grefvarna af Jarlsberg hörande godset (se J a r l s b e r g g å r d). Här påträffades 1903 på gården Oseberg ett berömdt praktskepp från vikingatiden (se Drake, sp. 818-819). K. V. II. Sem, Noas äldste son, enligt den mosaiska berättelsen stamfadern för assyrier, hebréer, syrier och araber, hvilka folk därför blifvit kallade semiter (l Mos. 5: 32; 10: 22 ff.). Jfr Semitiska språk. Sem., farm.) förk. för semen, semina (se S em en). Semachonitissjön. Se Jordan, sp. 109. Semafor [-får; af grek. serna, tecken, och forofs, bärare), en signalapparat. Se Signal. - Semaforera, ge signal medelst semafor. Semaja, ett i G. T. ofta förekommande personnamn. Mest bekanta äro följande: 1. En profet, som af rådde konung Kehabeam från att börja krig med Isarels rike (l Kon. 12: 22 ff.). - 2. En till Babel bortförd falsk profet, som motverkade profeten Jeremias sträfvanden att bereda de depor-