41 Selpinne-Selskapet for Norges vel 42 staten", d. v. s. beröfvad sina förmåner. 1639 kallades han till det nyupprättade universitetet i Åbo för att trycka finska bibeln, men kom aldrig dit. Efter 1647 namnes han ej mer. Af hans ryska tryck känner man numera blott en finsk katekes (1645), tryckt med slavonska typer, samt ett litet häfte utan titel och tryckår, börjande med Alphabetum Rutenorum och innehållande några kateketiska stycken på ryska och svenska. Efter S:s död erhöll hans änka 2 juni 1652 konfirmation på privilegierna, och efter henne egdes tryckeriet i komplett skick af magen Hans Rosen-sabel, som hembjöd det åt staten. Det såldes emellertid sedan till Amsterdam, där Sparfwen-feldt återfann det, enligt hvad han förmäler i ett bref af 1695. R-G. Selpinne. Se Skaklar. Selsengelven. Se Sogndalselven. Selskabet for borgerdyd. Se B o r g e r d y d. Selskabet for Danmarks kirkehistorie, stiftadt 1847, har verkat dels genom att utge tidskriften "Kirkehistoriske samlinger" (26 bd, 1849-1914, fördelade i 5 serier), L. Helwegs ''Den danske kirkes historie efter reformationen" (2 bd, 1850 -55) och H. F. Rördams "Kjöbenhavns kirker og klostre i middelalderen" (1859-63), dels genom att hålla sina årsmöten landet rundt och samtidigt anordna föredrag öfver kyrkohistoriska ämnen, som anknötos till vederbörande stad eller trakt. H. F. Rördam, som sedan 1857 var samfundets bärande kraft, utgaf 1875 en öfversikt af dess verksamhet under de första 25 åren. E. Ebg. Selskabet for efterslaegten, danskt patriotiskt samfund, stiftadt i mars 1786 i Köpenhamn af läkaren och författaren J. Kl. Tode i syfte att sprida allmän upplysning och bilda nyttiga medborgare genom anordnande af föredrag, utgifning af folkskrifter och visor samt grundläggning af en skola enl. nyare principer. S. tillväxte snabbt och hade 1790 öfver 300 led., bl. a. Rahbek och R. Nyerup. Skolan, som senare blef dess enda ändamål, kom i gång i jan. 1787 med skalden Edv. Storm som förste föreståndare och fick tidigt sin namnkunnigaste lärjunge, A. öhlenschläger, men har äfven utbildat många andra framstående män. Det var en realskola, men den erhöll 1885 äfven dimissionsrätt till studentexamen; den flyttades 1913 från Köpenhamn till Frederiksberg. Se Fr. Bokkenheuser, "Efterslsegtsselskabet og dets skole 1786-1836" (1896). E. Ebg. Selskabet for historiske kildeskrifters over-saBttelse, stiftadt 1875 af danska och norska folkhögskolemän för att bereda menige man tillgång till historiska källor, har verkställt öfversätt-ningar dels af grekiska och romerska forntida författare (Herodotos, Thukydides, Plutarchos, Poly-bios, Tacitus, Ammianus), dels af medeltida (Anna Komnena, Gregorius af Tours, Paulus Diaconus, Ordericus Vitalis), äfven flera, som speciellt röra dansk historia. Själen i företaget var en lång följd af år rektor H. H. Lefolii i Viborg; senare har ledningen öfvergått till professorerna Kr. Erslev och M. Gertz. E. Ebg. Selskabet for naturlaerens udbredelse i Köpenhamn, stiftadt 1824 af H. Kr. örsted, verkar genom anordnande af föredrag öfver framsteg i fysik och kemi samt genom utgifning af allmän- fattliga skrifter, sedan 1902 af "Fysisk tidsskrift" samt genom understöd åt unga studerande. På sista tiden har det därjämte utdelat H. Kr. örsteds guldmedalj till förtjänta vetenskapsmän jämte medföljande penningpremier (1909 3,000 kr., 1912 2,000 kr.). S. räknade 1910 279 medlemmar. E. Ebg. Selskabet for udgivelse af kilder til dansk historie stiftades i jan. 1877 i Köpenhamn för att utge källskrifter, som antingen ej alls eller på ett mindre tillfredsställande sätt blifvit utgifna, och har utvecklat stor verksamhet. Som dess ledande krafter kunna nämnas Bricka, Kr. Erslev, Fride-ricia och V. A. Scener^ och af dess arbeten böra framhållas "Kristian IV:s breve" (7 bd), "Akt-stykker til rigsraadets historie i Kristian IV:s tid" (3 bd), "Forordninger, recesser og kongel. breve" (6 bd), "Forarbejderne til Kristian V:s danske lov" (2 bd), "Statskollegiets historie" (2 bd), "Aktstykker til stavnsbaandets historie", "Forteg-nelse över danske breve f ra middelalderen" (4 bd), "Danmarks gilde- og lavsskraaer" (3 bd) samt "Lunds domkapitels gavebog". E. Ebg. Selskabet til de skiönne og nyttige viden-skabers forfremmelse, vanligen kalladt Selskabet for deskjönne videnskaber, danskt litterärt samfund, stiftadt 1759 i Köpenhamn i syfte att främja diktning och vältalighet genom pristäflingar. Tyge Rothe lär ha fått idén, men den tyske hofpredikanten Grämer skall ha satt den i verket. Det omfattade mest professorer och höga ämbetsmän. A. G. Carstens och B. Luxdorph voro bland ledarna; J. H. Schlegel var samfundets aflönade sekreterare. S. utgaf 1763-81 "Forsög i de skjönne og nyttige videnskaber" (7 bd) samt 1824 "Ny samling" (bd l, det enda). Jämte öfv. af Voltaire och Pope utgöres innehållet af 2 lärodikter af Tullin (bägge prisbelönade), Joh. Ewalds "Lykkens tempel", "Balders död" och "Fiskerne", Suhms nordiska berättelser samt äreminnen öfver Absalon, Knut den store och Kristian III. S. blef föremål för hån och begabberi, då det 1819 korade Juliane Marie Jessens tarfliga sång "Dannemark, Dannemark, hellige lyd" till nationalsång, och det afgaf sitt sista lifstecken 1831 genom att föreslå ämnen till pristäflan för fosterländska romanser, då H. P. Holst och Fr. Paludan-Muller blefvo bekanta som skalder. Det egde doc> ännu långt därefter bestånd, men hade ej minsta betydelse. E. Ebg Selskab for nordisk kunst. Se Konstföreningen i Köpenhamn. Selskapet for de norske fiskeriers fremme. stiftadt 26 april 1879 i Bergen, var urspr. Norges enda organ för fiskerinäringen och användes förr i stor utsträckning som statens konsulent i fiskeri-ärenden, men öfvergick alltmera till att bli en lokal organisation för N. och S. Bergenhus amt. S. har en fast anställd sekreterare, en zoolog, ett större bibliotek och ett utmärkt fiskerimuseum samt utger månadsskr. "Norsk fiskeritidende" och "Norsk fiskerialmanak". K. V. H. Selskapet for Norges vel, K o n g e l i g e, patriotiskt samfund, stiftadt 29 dec. 1809 i Kristiania under en fest, som egde rum både för att fira den återställda freden med Sverige och den folkkäre prins Kristian August af Augustenborg, just då